Modellllygare se hit Två välkända nybörjarmodeller. I snart sagt varje modellflygklubb bygges nu ”HANG” och ”TERMIK”. Två ypper- liga nybörjar- och tävlingsmodeller. Bygg- satserna inneh. allt erf. material, prima lister, tryckta flak, ritn. i full skala samt L ”HANG” =: kostar endast 3: 95 Spännvidd 75 cm. ”TERMIK” tävlingsmodell klass Sa co kI Spv 100 cm. pris pr bygg- sats Kr. 4:75. ”SV-H1”. Ny dansk rekord- modell, som slagit 10 dan- ska rekord. Lätt byggd och trimmad. Spv 150 cm. RBRitn. full skala med arbetsbe- skrivning Kr. 2:10 Kompl. matr.- sats utan ritn. Kr. 6:50. ”PLUTO”. Dansk succé- modell, innehar danska distansrekordet med 32,3 km. utmärkt tävlings- modell. Spy 186 cm. RBit- ning m. ar- betsbeskr. Kr. 1: 85 Komplett matr.-sats u. ritning Kr. 7:50. ”SF-19”. Populär välflygande dansk segel- modell. Lätt att bygga o. trimma. Spv 135 cm. Ritn. 0. arbetsbe- skr. Kr. 1:06 Kompl. ma- terialsats u. ritning Kr. 4:50. ”BUBI”. Trevlig, lättbyggd nybörjarmo- dell. Spv 100 cm. Kompl. mat.-sats. inneh. allt erf. mate- Trial; seja lin Riln: +0sL vars betsbeskr. Kr. 1:06. Material- sats u. ritn. Kr. 2:85. Allt vad Ni behöver i modellflyg ständigt i lager: Lister av furu, balsa och balsa- ersättn., siden, diplompapper, lim m. m. Äkta japanpapper, vitt och kulört. NYTT = specialimpregneringsmedel, spän- ner klädseln mera än tidigare förekom- mande medel. Pris pr 100 gr. flaska Impregneringslack utsökt specialkvalité för modellflyg, extra lätt! Finnes i röd, grön, gul, blä, silver, m. fl. färger. Prisipp 102gEA fl: FRE ER RBeklamförpackningar inneh. 12 olika fär- ger av impregneringslack: BEISE LÖS SEA DESSA Use sö os 0e SSA ESA 4: 20 ÖV AgSGT NYAST TTG Re SN GISSA 6: 50 Prislista å modellmaterial m. 20 öre i frim. SVEN E. TRUEDSSON Modellflygindustri, MALMÖ 9. ” ” ” ” 22 TEKNIK för ALLA Phoenix Building. Om det inte var an- nat hon var orolig över än att han en gång skulle arbeta om natten, så skulle det ju snart vara överståndet. Inom loppet av ett par minuter var pojkarna färdiga att bege sig av. Det var en mörk dimmig kväll, de kom ut i och lamporna i husen, de passerade, spredo sitt varma och hemtrevliga sken ända ut på gatan. — Det här blir ett första klassens jobb, sade Sigge, när de kommit iväg, det har inte gjorts något liknande, se- dan de förde hit den 132-tons bro, som bär järnvägsspåren under nya posthuset. — Håll ett öga på Jones i kväll, sva- rade Kent, som alltjämt var fördjupad i sina egna tankar, så ska jag se efter Briggs.” Det måste vara en av dom två, som satt skräck i mig för hela livet och skaffade mig en ordentlig sveda i ögonen. ! Det var sällsamt att se entréhallen till Phoenix Building elektriskt upp- lyst. De välbekanta kabelrullarna, tun- norna och lådorna kastade oformliga skuggor, som kom dem att se underligt hotande ut. Det påminde Sigge, om när han en gång som liten pojke smugit sig in i skolan en söndag. Då hade all- ting också varit precis det samma som vanligt, men ändå på något underligt vis helt annorlunda. Det var så konstigt att tänka sig, att sakerna stod precis som de skulle, också om man inte var där och passade dem. Kent anmälde sig genast hos Kelly, och Sigge slöt sig till ett av de två lag kranarbetare som stod i ring kring en av trälådorna. Männens ansikten såg långa och främmande ut i det gula lju- set. När de rörde sig på trägolvet, hördes ett oavlåtligt, irriterande skrapande av skorna mot bräderna. Sigge önskade, att stålet skulle komma, så att arbetet kunde börja. Det tog på nerverna att bara vänta utan att kunna företaga sig något. Er gång blev det falskt alarm. Kent kom ut från Kellys kontor. och Sigge fick se honom som en skarpt avtecknad silhuett mot dörröppningens klara ljus. Därifrån sprang han ned till Jones skjul, och i samma ögonblick började det tisslas och tasslas bland de väntan- de männen. Nu har stålet nog kommit, var det någon som sade till några andra. Och sedan gick yttrandet vidare, men utan något ”nog”. Men just när karlarna tänkte gå till sina platser, stack Gantry ut huvudet genom ett av de tomma fönstren. Strax därpå upplyste han om, att ingenting Syntes till nere på gatan. När de hade väntat en halvtimme till; hörde Sigge det bullrande rasslet av åtskilliga lastbilar på några kvarters avstånd. De andra måste ha hört det samtidigt, ty nu störtade alla ned för trapporna med Gantry i spetsen. Då de kom ut på gatan, badade den i ljuset av de lyktor, som uppsatts med anledning av kvällens arbete; det skar- pa ljuset kom Sigges ögon nästan att värka, så hade han redan hunnit vänja sig vid halvmörkret inne i byggnaden, Två av männen tjänstgjorde som hjälp- poliser och motade arbetarna tillbaka . till trottoaren, så att chaufförerna på lastbilarna skulle ha varje kvadratcen- timeter gatuutrymme till sitt förfogan- de. Sigge armbågade sig fram genom vimlet på trottoaren för att få se den första lastbilen runda närmaste gat- hörn. Forts. i nästa n:r. INDUSTRIKUNSKAP (Forts. fr. sid. 2.) Bolagets gruvor vid Grängesberg äro belägna i sydligaste delen av Dalarna. De voro kända redan i slutet på 1500- talet, då malmbrytning ägde rum i kringliggande trakter. Malmfyndigheter- na äro nära 4,8 km långa. Malmen lig- ger tätt tillsammans i parallella lager och är av mycket olika sammansättning. Där finnes både magnetit och' blodsten. Om man beräknar djupet till 480 meter, skulle fyndigheterna innehålla c:a 150 millioner ton. Malmen har mycket jämn järnhalt med i medeltal 60 proc. metal- liskt järn och 1 proc. fosfor. Malmfyndigheterna i Lappland för- värvades 1903. Denna stora järnmalmsfyndighet, som löper i form av en bergskedja i nord- sydlig riktning, är c:a 3,5 km lång och är uppdelad av flera fjälltoppar. Hela bergskedjan består nästan helt, och hål- let av en fortlöpande malmkropp, vilken även sträcker sig under den närbelägna sjön Luossajärvi, varför hela fyndighe- ten är över 4 km med ett djup av minst 900 meter under sjöns yta, vilket förhål- lande konstaterats på magnetisk väg och genom =<:diamantbergborrning. - Berget Luossavaara på andra sidan sjön har också stora malmfyndigheter men de äro av betydligt mindre halt än Kiirunavaa- ras. Malmen brytes dels i dagbrott med elektriska grävmaskiner och under jor- den genom magasinsbrytning. Järnhalten är något olika och fosfor- halten mycket varierande. I medeltal in- nehåller malmen över 60 proc. järn och på en del ställen ända till 70 proc. Fos- forhalten är i en del av gruvan endast några hundradels procent men kan på sina ställen uppgå till 4 å 5 proc. eller högre. Kraft och ljus erhålles från statens vattenkraftverk vid Porjus, beläget vid Lule älv c:a 120 km från gruvorna. Gällivare ”malmberg” är beläget 99 km söder om Kiruna vid en sidolinje till järnvägslinjen Kiruna—Luleå. Malmen förekomrrer i linsformiga komplex, som äro genomdragna av ett stort antal gra- nitgångar. Det största av dessa malm- komplex har en längd av nära 4 500 me- ter och i fortsättningen finnas både på östra och västra sluttningarna av ber- get större och mindre malmlingser. . Malmen uttogs först genom .dagbryt- ning. Underjordisk brytning-började först 1899, och sker nu huvudsakligen medelst magasinsbrytning. Malmen be- står både av magnetit och hematit, in- nehållande mellan 60 och 65 proc. metal- liskt järn samt mellan 0,3 och 0,9 proc. fosfor. Kraften till dessa gruvor erhål- les ävenledes från Porjus. Malmen från lapplandsgruvorna ut- skeppas under normala tider antingen från Narvik eller från Luleå, vilka båda (Forts. å sid. 29.)