Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Motorspalten: Vedgas kontra kolgas - Traktor med tändkula kan drivas med gengas - Svensk transportabel kolningsugn - Radiospalten, av Billy
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sr AE
Vedgas kontra kolgas
I syfte att klart konstatera vedgasens
överlägsenhet över kolgasen ifråga om
ekonomi samt att bevisa vedgasaggrega-.
tens driftsäkerhet ha några större före-
tag i denna bransch — Arvikaverken,
Bolinders, Hesselman och Wulfs — satt
igång med en demonstrationsfärd Stock-
holm—Dalarna och åter. Karavanen be-
stod av sex bilar, alla försedda med kän-
da vedgasaggregat. Resan gav många
goda resultat, och vi skola ge några ut-
drag.
Vid framkomsten visade det sig, att de
stora vagnarna ledigt klarade 6,5 mil pr
hl ved, trots att en del av dem voro för-
sedda med släpvagnar för bagage. De
mindre vagnarna gingo 7—8 mil pr hl
ved. I en del fall voro dock dessa sist-
nämnda . vagnar försedda med speciellt
intrimmade vedgasaggregat, varigenom
erhölls ett bevis för, att man genom Spe-
cialkonstruktioner mycket väl kan räkna
med bränslebesparing och effektökning.
Med nuvarande vedpris belöpte sig
bränslekostnaderna för de större vag-
narna till 46 öre pr mil och för de mind-
re till 38—43 öre pr mil.
Ur dessa siffror kan man dra en hel
del slutsatser vid jämförelsen med kol-
gasdrift. Den viktigaste av dessa är, att
den nuvarande driften med kolgasgene-
ratorer betyder 30 miljoner kr pr år i
merkostnad mot vedgasgeneratorer, vil-
ken uppskattning grundar sig på följan-
de fakta: |
För framställning av 1 hl kol erford-
ras 2,5 hl ved. Priset för 1 hl kol är i
minuthandeln ungefär 5 kr, medan 1 hl
gengasved kostar ungefär 3 kr. I ge-
nomsnitt finnas omkring 15 000 kolgas-
aggregat och 19000 vedgasaggregat på
lastbilar och bussar; En lastbil, som kör
5 000 mil pr år, kräver 1 250 hl ved eller
kol, vilken siffra man för att vara gene-
rös kan runda till 1000 hl. Detta bety-
der 15 miljoner hl kol och 19 miljoner
hl ved årligen för denna bilpark.
Merkvantiteten, som skall huggas i
skogen, om det gäller att använda kol,
innebär inte mindre än 500 000 dagsver-
ken pr år, under förutsättning dock att
en huggare kan klara sina 4 kubikmeter
om dagen.
Denna bild får dessutom sin särskilda
skärpa genom kännedomen om järnbru-
kens och även bildriftens nästan kata-
strofala brist på träkol.
Der är mot bakgrunden av dessa siff-
ror, som man nu på ansvarigt håll plä-
derar för igångsättning av en upplys-
ningsverksamhet. Även om man icke be-
höver tänka sig så drastiska åtgärder
som utbyte av kolgasverk mot vedgas-
verk, är det dock skäl för att noga tänka
sig för vid nyinstalleringar. av gengas-
aggregat. i :
Traktor med tändkula
kan drivas med gengas
Det har numera visat sig vara prak-
tiskt möjligt att driva även trakto-
rer med tändkulemotorer medelst gen-
gas. Bränsle- och Livsmedelskom-
missionerna ha beslutat, att från
den 1 januari 1943 ingen tilldel-
ning av flytande bränsle med undantag
för startbränsle skall äga rum för trak-
torer inom jordbruket av fabrikat Bolin-
der-Munktell, typ BM 2, som äro till-
verkade år 1937 eller senare. Dock kan
viss tilldelning av flytande bränsle er-
hållas för dessa traktorer under januari
och februari 1943 för tröskningsända-
mål. Smörjmedel kommer dock att till-
delas efter samma grunder som gälla för
andra traktorer, under förutsättning att
dessa tändkule-traktorer ändrats till
gengasdrift eller drivas med egna inne-
liggande förråd av flytande bränsle.
Svensk transportabel
kolningsugn
[reenjör Carl Skånberg har konstruerat
en transportabel kolningsugn, som
ger ett gott gengasgol och tilivaratager
de i kolningsvirket förefintliga tjärpro-
dukterna. Tack vare att ugnen med till-
hjälp av endast ett par hästar eller en
lastbil kan transporteras från plats till
plats, blir det möjligt att för kolningen
använda det avfall, som uppstår vid
skogsavverkning. I ugnen användas
stubbar, grövre ”bagnar” och grenar
som kolningsvirke. De färdiga produk-
terna få därvid så högt värde, att de väl
tåla transportkostnaderna.
AN presenterar här ett antal tips för
våra radioamatörer och vi börja med
ett, som är avsett för de läsare som
skaffat en ny radio och ännu ej hunnit
göra sig av med den gamla: En ameri-
kansk professor påstår, att om man
placerar ut apparaterna som bild 1 vi-
sar, reglerar in dem så att ljudet från
den gamla är så ljust som möjligt un-
der det den nya apparaten får leverera
basregistret, så skall man i det vita fäl-
tet kunna uppnå en stereofonisk effekt,
d. v. s. man suggereras att tro att man
hör solisterna och de: olika orkesterin-
strumenten från olika håll i rummet.
Om så vore fallet, skulle man ernå ett
betydligt mera ”levande” ljud än med
en vanlig enkel apparat. Då detta är
ett synnerligen intressant och outfor-
skat Område; kän den experimenterande
| NYA RADION N
k Pr
GAMLA
FEN
/
Bild 1
amatören göra många intressanta rön
och vi emotser med intresse rapporter
från våra läsare.
Här kommer en sak för servicemän-
nen. För att på ett enkelt sätt övertyga
Edra kunder om nödvändigheten av ett
rörbyte föreslå vi tillverkning av en
apparat enligt följande princip: På en
platta monteras tvenne rörhållare som
synes på bild 2. Glödströmskretsarna
läggas parallellt till den stickpropp, som
anslutes till rörhållaren i apparaten un-
der det att anod- och skärmgallerkret-
sarna kunna kopplas in alternativt me-
delst en omkopplare. Genom att på det-
ta sätt snabbt kunna skifta mellan kun-
dens gamla rör, som Ni placerar i en
av hållarna och Edert nya, kraftiga,
som sitter i den andra, får kunden en
bättre uppfattning om skillnaden än om
Ni skulle låta honom vänta, tills det
andra röret hinner värmas upp. Anord-
ningen kan naturligtvis endast använ-
das vid parallellmatade glödtrådar samt
på lågfrekvenssidan. Emellertid är det
ju ofta slutrören som gått ned och den-
na apparat är faktiskt mycket använd-
bar när det gäller att på ett ”handgrip-
ligt” sätt övertyga en kund om nödvän-
digheten av ett rörbyte.
Bild 3 visar ett gammalt knep när
man skall skarva två med systoflex iso-
lerade ledningar. Över den ena parten
drages en stump grövre systoflex-strum-
pa, skarven tvinnas och lödes som van-
ligt, den grövre strumpan drages ut
över den oisolerade delen av skarven
och det fina resultatet synes på bilden.
Billy.
Bild 3
fERNIK för ALGA 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
