Fig. 3. Strålförlopp i droppe eller is- kristall vid regnbågens bildning (överst), vid lilla solringens bildande (i mitten) och vid solringens bildande (nederst). nom ljusbrytning eller spegling i iskristaller. Först ha vi ”den stora ringen” som med en centrumvinkel av över 90” gör ett mäktigt intryck (se fig. 5). Den uppstår genom brytning i isprismans ena ände, där en brytning på 46” uppstår, fig. 3 nedtill. De r in g-formiga ljusföreteel- serna kunna endast inställa sig, då iskristallerna inta oregelbundna lä- gen. Om kristallerna föredra ett visst läge i luften uppstå andra fö- reteelser. Ett genom luften fallan- de föremål lägger sig alltid så, att dess luftmotstånd blir så stort som möjligt. Det kan man se t. ex. på ett pappersblad, som aldrig faller på kant utan alltid ligger vågrätt eller åtminstone pendlar kring det- ta läge. En plattformig kristall läg- Fig. 4. Platta eller stavformiga iskris- taller falla i luften så , att motståndet blir det största möjliga. Följaktligen ligger den optiska huvudazxeln lodrätt eller vågrätt. SE === ger sig därför så, att dess huvud- axel står lodrätt men en stavformig lägger sig med huvudaxeln vågrätt. Likadant är förhållandet, då plattor och stavar äro sammanväxta med varandra, fig. 4. Vid en sådan en- hetlig gruppering av kristallerna i luften uppstå de ofta iakttagna ”bi- solarna”, som stå horisontalt bred- vid solen på samma avstånd som lilla ringen, fig. 2, och ofta äro på- fallande klara. En i mättade färger präktigt ly- sande företeelse är den s. k. cir- kumzenitalbågen. Ett starkt in- tryck ger också ”horisontalringen” en vitlysande krets, som på solens höjd omspänner himmeln. På en olärd iakttagare verkar anblicken av densamma som ett bevis för att himmeln är ett klot, ty man ser ovillkorligen i denna optiska bild ett materiellt föremål. Man har svårt att frigöra sig från föreställ- ningen om ett väldigt klot, kring vilket denna ring ligger. Fig. 5: Himlavalvets vigtigaste haloföre- teelser. 1: Den lilla ringen. 2: Bisolar. : Den lilla ringens övre eller undre be- Köninysbägenr 4: Den stora ringen. 5: Horisontalkretsen. 6: Cirkum2zenitalbå- gen. 7: Motsol. 8: Bimotsolar. 9: Ljus- pelare. Slutligen måste vi också nämna ”ljuspelaren”, fig. 5, nr 9, och ”un- dersolen” som — i likhet med so- lens spegelbild i vattnet — visar sig, när blicken faller på de vågrätt lig- gande eller obetydligt pendlande kristallplattorna. Ljuspelaren och undersolen äro sålunda liksom ho- risontalringen icke framkallade ge- nom brytning utan blott genom spegling på ytan av iskristallen. För våra flygare är undersolen en näs- tan daglig företeelse. Den som inte har tillgång till flygmaskin kan en- dast någon gång vintertid få se den, då han från toppen av ett högt berg blickar ned på ett under honom vi- lande moln. Dr. F. Muller (Kosmos) problem, så tillskriv TfA (De rätta svaren återfinnas på sid. 18) 1) Vad kallas den tekniska pro- cess, vid vilken malmen skiljes från vid brytningen erhållna värdelösa bergarter? a) betning, b) anrik- ning, c) sintring. 2) Vad är en c o ul o mb? a) flasklikhande apparat för kemiska experiment, b) elektricitetsmängd =S003 elektrostatiska enheter, c) benämning på den s. k. egyptiska triangeln, vars sidor är 3, 4 och 5 längdenheter. | 3) Vad är basen i den tänkta triangeln jor- den, månen, Merkurius i en viss dosering? a) ställning, b) den lutning, som en landsvägs- eller iärnvägskurva gi- ves, c) benämning på tillväga- gångssättet vid apportövning med arméhundar. 4) I vilket sammanhang är or- det spatiödös rätt använt? a) Utan att förändra en min pro- menerade han . spatiöst bort ge- nom parken. b) Greven hade bli- vit gammal och spatiös. c) Den spatiösa driften vid järnverket till- fredsställde inte aktieägarna. d) Artikeln om Karl XII hade gioris alltför spatiös i tidningen. 5) Vad är en gruvhund? 6) Vad är en dynamo? a) sank mark, även gående under be- nämningen ”gungfly”, b) en pro- dukt framställd i nära likhet med syntetiskt gummi, c) maskin för alstring av elektrisk ström. 7) Vad menas med planet växel? a Är planetväxel ett förhållande, som inträder vid mån- förmörkelse? b) Finnes planetväxel i en bil? c) Är planetväxel ett ke- miskt begrepp? 8) I vilket sammanhang är ordet anod rätt använt? a) Läka- ren tittade patienten i halsen med en självlysande anod, b) anoden på torrbatteriet var ei ansluten, Cc) strömmens styrka var 1 anod. 9) Vad arden redo rd ror a) en ny-utexaminerad ingenjör, b) ett vinkelmätningsinstrument, c) I | tortyrredskap. a TEKNIK för ALLA 11