I eknikens stora insats i människosläk- tets tillvaro är att med hjälp av ve- tenskapens framsteg utnyttja naturtill- gångarna på ett sådant sätt, att denna tillvaro blir så ljus och bekväm och gi- vande som möjligt. Alla de framsteg, som sedan ett eller kanske halvtannat århundrade gjorts på teknikens olika områden och som medelst industrien om- satts till praktisk användbarhet, ha så- lunda medfört en ofantlig höjning av levnadsstandarden. Väl finns det många folk på jorden, som föra en allt annat än människovärdig tillvaro. Visst finns det luckor i välstån- det även hos de nordiska folken, vilka förmått hämta ur sina naturtillgångar en livsföring, som måste betecknas som gan- ska god. I vårt klimat med många månaders höst- och vintermörker är ljus en väsentlig förutsättning för trivsel under årets dystraste tid. Vi ha här i Norden nått ganska långt i strä- vandena att sprida den elektriska belysningens välsignelse till så breda befolkningslager som möjligt. De nordiska ländernas långa kuster hänvisa våra folk till att i stor utsträckning umgås inbördes med varandra sjö- vägen. För att underlätta detta umgänge har, framför allt genom svenskt uppfinnarsnille, skapats fyrbelysningssystem, som ifråga om driftsäkerhet, effektivitet och ekonomi fylla de högsta krav. Dylika tecken på fredlig trevnad och sammanlevnad ha genom kända händelser förbytts i teknisk skymning. Här åsyftas icke det faktum, att vi här i Sverige på grund av vattenbrist i våra älvar och sjömagasin måst underkasta oss vissa restriktioner ifråga om elektrisk energiförbrukning. Vi tycka visserligen, att våra gator efter mörkrets inbrott ge intryck av skymning och sakna därför desto mera den ljusa prägel, som reklam- och skyltfönsterbelysning brukat ge åt affärsstråken om kvällarna. Likväl höra vi av nor- diska grannar, som komma på besök, att våra städer på dem verka som ljushav. Mer förstår dem väl, om man en höstkväll skådar över till en välkänd grannkust, där förr ett vänligt glittrande, tätare eller glesare ljusband antydde bebyggelsen på andra sidan. Där härskar nu ett ogenomträngligt mörker. Vill det sig sig riktigt illa, släckas också de olikfärgade fyrljusen, och den enda belysningen levereras av ett krigiskt och dödsbringande fyrverkeri. Det är, som om man med en gång försättes långt tillbaka i tiden, när det fredliga ljuset får vika för en krigisk skymning. ; Denna är nödvändig, därför att ett annat teknikens under- verk tagits i förstörelsens tjänst. Förvisso var det ett stort tekniskt framsteg, när människan införlivade luften med sitt trafikområde, liksom tidigare land och hav. Men istället för att vara ett fredligt kommunikationsmedel för människor och försändelser, som ha bråttom, bära flygmaskinerna nu laster av död och förstörelse. Därför äro världens städer i stor utsträckning mörklagda. Författaren har i livligt minne en nattresa över Engelska Kanalen för många år sedan. Den var en pittoresk upplevelse. Fyrarna blinkade på båda sidor i olika färger, vinklar och ljuskaraktärer. De många städerna vid kusterna röjde sig i mörkret genom kraftigare eller svagare ljussken. TI full belysning gingo fartygen fram i natten. Vid fiskebankarna lågo olika nationers båtar fredligt sida vid sida med sina lanternor guppande upp och ned i sjöhävningen. Fantasien räcker ej till för en föreställning, hur det nu ser ut i dessa farvatten en mörk höstnatt. Man vill hellre hålla kvar hågkomsten av deras utseende i fredstid och hoppas på ljusare förhållanden inom rimlig tid. et härskar teknisk skymning ej blott i bokstavlig, utan även i figurlig betydelse mångenstädes i världen. Förr var tekniken internationell, så att resultaten av teknisk forsk- ning och industriella framsteg blevo allmän egendom genom facktidskrifter, patentlitteratur och muntliga redogörelser. Därigenom kunde det byggas vidare på vad som blivit gjort på andra håll. En massa onödigt dubbelarbete och famlande i blindo undveks till fromma för mänskligheten i dess helhet. Nu är detta slags publicitet mörklagd i de krigförande län- derna. Vi få veta ytterst litet om teknikens framsteg ute i stora världen och ingenting alls, om det gäller ”krigsviktiga” ändamål. Så som tekniken ingriper i det totala kriget, undgå ej många områden att hänföras till denna grupp. Till och med hos oss ha vi varit nödsakade att låta skymningen breda sig över många tekniska, industriella och försörjningsstatis- tiska uppgifter. Desto mera längta vi efter de tider, då ljuset åter får falla över många militära hemligheter, som i och med freden övergå till de tekniska framstegens mera sympatiska kategori. Ha de pessimister rätt, som anse, att mänsklig uppfinnings- rikedom, organisationsförmåga och arbetsflit ej bragt männi- skorna någon välsignelse, då de lika lätt kunna mobiliseras i krigets och förstörelsens som i de fredliga framstegens tjänst? Hade vi i dag varit lyckligare, om teknik och indu- stri stått kvar på ett primitivt stadium ? Trots allt vill man besvara dessa frågor nekande. Krig ha härjat i alla tider, och även om tekniken nu givit dem mer förödande form än förr, så ha å andra sidan skyddsmöjlighe- terna mot hemsökelserna förbättrats med teknikens hjälp. Och att bygga upp den värld, som nu lägges i grus och spillror, bör efter freden gå fortare och effektivare med ingenjörers, organisatörers och industriarbetares hjälp., Sverige kan ingenting göra åt den över stora delar av världen rådande tekniska skymningen. Däremot vilja vi gärna hoppas, att vi kunna spela en roll, då det en gång gäller att koppla in ljuset och sammanföra den internationella tekniken i förnyad fredlig strävan. Vi ha traditioner i det mellanfolk- liga samarbetet, icke minst på teknikens område, som för- plikta till insatser, då sådana med utsikt till framgång åter kunna göras. TEKNIK för ALLA 5