Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den svenska linjen, av Yngve Norrvi. 2. Svalöv - Intervju med professor Å. Åkerman, föreståndare för Sveriges utsädesförening, Svalöv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INTERVJU
med professor Å. Åkerman, föreståndare
fö ES veriges — utsädesförenin ig, Svalöv
| NR Har krisen påverkat arbetet vid Utsädesföreningen i någon
större utsträckning? ;
— Då växtförädling är ett arbete på lång sikt, har man ej haft nå-
’ gon anledning vidtaga några mera genomgripande förändringar av
arbetsplanen. Man har dock fått forcera bearbetningen av vissa
problem, såsom uppdragandet av vinterhärdigare sorter av höstvete,
odlingsvärda sorter av oljeväxterna raps, senap, vallmo, lin m. fl.
samt av spånadsväxter (lin, hampa), vilka i nuvarande läge stå i
odlingsintressets brännpunkt. Vidare har Utsädesföreningen fått
ställa några av de ledande tjänstemännen till de statliga kristids-
organisationernas förfogande såsom sakkunniga experter. Sålunda
har jag själv anförtrotts uppdraget att vara chef för Livsmedels-
kommissionens Produktionsavdelning, d:r Ingvar Granhall är sak-
kunnig i Statens Linnämnd, och magister G. Andersson är Svenska
Spannmålsbolagets sakkunniga ombud.
. — Vilken eller vilka av de resultat, som uppnåtts vid Utsädesför-
eningen i Svalöv anser Ni vara det viktigaste, mest uppseendeväc-
kande eller ur vetenskaplig, praktisk och jordbruksekonomiskt syn-
punkt mest betydelsefulla ?
— På grund av kontinuiteten i arbetet vid Utsädesföreningen, vil-
ket innebär att nya resultat jämt och ständigt framkomma, vilka äro
om ej epokgörande så dock mycket värdefulla framsteg ur jordbru-
kets synpunkt, är det svårt för att icke säga omöjligt att isärhålla
någon bestämd forskares insatser från resultaten i dess helhet lik-
som att klart utpeka ett eller annat av dessa framsteg såsom det av-
gjort största. Sammanfattningsvis innebär svensk växtförädlings
insatser en merinkomst på c:a 100 miljoner kronor per år för lan-
det, om man nu vill fråga efter ”totalinsatsens” storlek. Svensk,
statsunderstödd växtförädling är därigenom sannolikt en av de mest
lysande statsaffärer, som torde existera: Det investerade, totala
kapitalet uppgår från statens sida ej till mer än c:a 10 miljoner kro-
nor inalles under de gångna sista 50 åren! I sanning en god ränte-
avkastning. ;
— Vilka forsknings eller undersökningsarbeten vid Svalöv anser
Ni för Eder personliga del vara mest intressanta av de för närva-
orsknings- och undersökningsarbeten, som be-
jag bl. a. uppdragandet av särskilt vinterhär-
: östråg, vallväxter och raps som ett av de
merd intressanta sefulla problemen. Andra mycket vik-
tiga på Svalöv äro de, som avse att åstad-
kommg3a at kråmosomtal samt s. k. röntgenmutatio-
ne dessa undersökningar försöka komma
fra Ör lingen. För övrigt bearbetas på var
ochÅen av vdelniftgarna på Svalöv ett flertal mycket ak-
tuel
vunna erfarenheterna anses stå i överensstämmelse med vad Ni som
vetenskapsman önskar och hoppas?
— Under de mer än 25 år jag arbetat vid Svalöv, har jag fått en
(Forts. å nästa sia)
jordmån, gödning m. m. och så sker en
gallring av plantorna. Stora plantor,
små plantor, rikliga plantor o. s. v. Sor-
teras i olika grupper. Varje grupp trös-
kas för sig — oftast sker det i en van-
lig papperspåse, ty det är ju inga stora
mängder det här blir fråga om. ”Skör-
den” lägges i särskilda påsar med nog-
-.granna anteckningar och man är myc-
ket mån om att vartenda korn — eller
frö, som det väl heter på fackspråk —
tillvaratages.
å sker nästa sådd. Vid mognaden vid-
tar samma procedur, men nu har man
kanske kommit underfund med den eller
den plantans förträfflighet framför den
andra. Ny tröskning, sortering, nog-
granna anteckningar, analyser i oänd-
lighet. Och slutligen, kanske efter fyra
—fem år har man fått fram något
hekto prima frön, som man börjar tro
på. Proceduren fortsätter, men nu vill
kanske den vetenskapsman som har
hand om förädlingen av just denna sort,
göra ett ingrepp för att nå ytterligare
resultat. Han korsar kanske ett par sor-
ter, befruktar varje frö på konstlad väg,
en stråstyv sort kanske med en rikt frö-
givande. Vid nästa skörd får han en
Ett par bilder från skörden av större
jämförande havreförsöken på Svalöv.
Sorterna skördas allt eftersom de
mognar.
TEKNIK för ALLA = 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
