E.: AA, Larsén, verkst. dir. ti Allm. Sv. Ut- sädesbolaget. underlig samling plantor med de mest skiftande karaktärer. Sortering och uppdelning på nytt. Ny sådd, ny kors- ning kanske, och på det viset fortsätter det hela tills man fått fram vad man vill ha, en sort som i sig själv har alla de egenskaper — eller en del av dem åtminstone, som man eftertraktar. Men medan detta har pågått, har tids- ödande analyser av olika slag ägt rum. Man har provat bakningsförmågan (om det är fråga om brödsäd) i ett hyper- mest sinnrika apparater och instrument. Man har bestämt stärkelse- och äggvite- halt. Man har undersökt fodervärdet i konstgjorda ”komagar”, man har ym- pat in sjukdomar av de mest inferna- liska slag och undersökt växtens mot- ståndskraft mot dem. I speciella kylrum har man undersökt härdigheten vid olika temperaturer 0. s. v. Och slutligen har man fått fram en ”ny” sort, och nu gäl- ler det att föröka den. Då får ”Bola- get” hand om utsädet — ett par hekto kanske — och nu vidtar en omfattande förökningsprocedur. Varje sort måste noga isoleras för att man skall förhindra inblandning. Varje frö måste noga til!- varätagas, ty det gäller ju att spara tid och fortast möjligt söka få fram så stora kvantiteter, att jordbruket får nytta av förädlingen. Allmänna Sven- ska Utsädesbolaget i Svalöv har de re- surser som behövs för detta ändamål. När man fått fram en tillräcklig kvan- titet, får en del av bolagets kontrakts- odlare hand om några kilo. Under stän- dig kontroll förökas sedan utsädet år från år. Frökontrollanstalten får ett ord med i laget. Fortsatta analyser och vacker dag, kan man tala om för jora- brukarna, att nästa vår kommer en ny egenskaperna i Lå ännu inte uppnåtts. I varje fall talar inte en försiktig vetenskapsman om dem, men forskningen fortsätter, och en vac- ker dag slår kanske en ”kromosom- bomb” ned mitt ibland oss. Man har på Svalöv ett eklatant bevis för vad kro- mosomökning betyder för en växt. På området växer bl. a. två aspar, plante- rade på samma gång, på samma jord. Den ena är nu cirka fyra meter hög med kraftiga blad, tjock stam och sta- modernt bakningslaboratorium med de «diskussioner följer. Och äntligen en (Forts. å sid. 29.) ” RR Intervju FR stark känsla av, att de svenska jordbrukarna med största intresse följt Föreningens verksamhet och snabbt vetat att tillgodogöra sig de nya sorter, som framkommit som resultat av denna vetenskap- liga verksamhet. Kontakten mellan Utsädesföreningen och lantbru- kets utövare har alltså varit mycket intim, ett förhållande som får anses ha varit mycket lyckligt och högst verksamt ha bidragit till att förhjälpa Utsädesföreningen till många av dess betydande insatser inom svensk växtodling. : — Utsädesföreningens uppgifter i fortsättningen? — Jämt och ständigt komma nya uppgifter beroende på jordbru- kets utveckling — rationaliseringen, omläggningen av växtodlingen m. m. Av detta skäl synes trots Utsädesföreningens mer än 50-åriga verksamhet ännu så oerhört många olösta uppgifter finnas, att man icke behöver befara någon brist på frågor att angripa. Att ytterli- gare ingående utarbeta de många frågor, som Utsädesföreningen redan har på sitt program, ger bara det arbete för långa tider framåt. För att kunna intensifiera verksamheten under den kommande ut- vecklingen är Utsädesföreningen i behov av medel för att utvidga arbetena särskilt vid sina åtta filialer landet runt och för att upp- rätta nya dylika : särskilt framstår behovet av en sådan filial för Got- land med dess speciella odlingsförhållanden såsom mycket angelä- gen. Ett väl utbyggt, landets viktigare jordbruksområden omspän- nande filialnät, jämte centrala, mycket välutrustade laboratorier vid huvudanstalten — det är grundförutsättningen för att svensk växt- förädling även i fortsättningen skall hålla uppe sin internationella position, vilken den alltsedan sin uppkomst innehaft. . Beträffande mina synpunkter i allmänhet på svenskt jordbruk av i dag, så vill jäg utan att närmare ingå härpå framhålla, att vårt Jordbruk särskilt de sista åren gjort en storartad insats genom att trots mycket besvärliga väderleksförhållanden och trots stor brist på arbetskraft dock ha lyckats uppehålla produktionen på det sätt som skett, och jag vill hoppas detta leder till en mera allmän, större förståelse för jordbruket i olika lager av samhällsmedborgare. Jag hoppas och tror även på en god framtid för svenskt jordbruk, icke minst ur synpunkten av befolkningsrekryteringen och befolknings- utvecklingen; alltjämt är ju landsbygden den reservoar, ur vilken friska krafter strömma till städerna och andra produktionsorter. (Forts. från föreg. sid.) Analysbatteri för råproteinbestämning. 80 000 analyser göres per år vid kemiska avdelningen i Svalöv. Jätteasp och vanlig asp. Prov på hur kromosomökningen verkar. Den vanliga aspen har 38 kromosomer, jätteaspen har 57. 8 TEKNIK för ALLA