et räcker icke att producera varor, de måste också saluföras för att nå konsumenterna. Detta är en uppgift för handeln eller distributionen, som man ofta kallar denna del av näringslivet i motsats till produktionen. Den industriella tillverkningsprocessen har sedan länge underkastats en tek- niskt-vetenskaplig bearbetning genom standardisering, massproduktion, flytande tillverkning o. a. åtgärder av det slag, som vanligen sammanfattats under be- nämningen rationalisering. ”I bjärt motsats till denna fulländning av produktionen stod till för ett eller annat decennium sedan den behand- ling, som kom distributionen till del. I stort sett upphörde producenternas intresse för varorna, när de blivit tillverkade. Huru de på billigaste möjliga sätt skulle bringas i händerna på konsumenterna, därom bekymrade man sig föga.” Detta citat är hämtat ur en uppsats av författaren om ”Marknadsundersökningar” i den festskrift, varmed nuvarande Chalmers Tekniska Högskolas 100-årsjubileum högtidlighölls 1939. Givetvis funnos redan då exempel på handel, som var väl organiserad. Bl. a. hade många av våra storindustrier ska- pat mycket rationellt utbyggda försäljningsorganisationer både inom och utom landet, men på det hela taget var distri- butionen på den tiden en försummad del av näringslivet. Mycket har utan tvivel sedan dess blivit bättre, men ett stort fält för effektivisering föreligger alltjämt på handelns om- råde. Sålunda framhålles i den av Industriens Utredningsinstitut i höst publicerade broschyren ”Det industriella framåtskri- dandet i Sverige”, att industrien sedan länge haft anledning uppmärksamma det intima beroende, i vilket industrien står till näringslivet i övrigt. Hela det ekonomiska framåtskridan- det har i hög grad vilat på den allt längre drivna industriella expansionen. I förhållande därtill har utvecklingen på andra näringsområden, bl. a. handeln, framstått som en följdföre- teelse. ”Det är ju också välbekant, att industrien gått före övriga näringsgrenar, när det gällt att'rationalisera driften. Det är emellertid naturligt, att industrimännen, när de drivit ratio- naliseringen inom sina egna företag till sin spets, alltmera börjat intressera sig för en motsvarande utveckling inom de näringsgrenar, av vilka de äro beroende. — Det vore också na- turligt, om en företagare med ett högrationaliserat industri- företag började fråga sig, om icke distributionen kunde för- enklas, så att hans produkt kunde nå konsumenten till ett lägre pris”. 3 i appnalisening inom distributionen är sålunda ett påtag- ligt industriellt intresse. Under sådana förhållanden är det av värde att få ett begrepp om storleksordningen av handels- omkostnaderna i vårt land. Detta önskemål har alldeles nyligen tillgodosetts. Vid diplomutdelningen i Handelshögskolan i Stockholm i slutet på oktober höll professorn vid högskolan G. Törnqvist ett före- drag om handelskostnaderna och vad som kan göras för att nedbringa desamma. Medräknas de distributionskostnader, som producenterna själva vidkännas, och transportkostnader- na för varor, når handelskostnadernas absoluta siffra upp till väsentligt över 2 miljarder kr. Detta är ett väldigt belopp, som ungefär motsvarar värdet av Sveriges export under de goda åren före det nuvarande världskriget. Professor Törnqvist kalkylerar, att den avgörande delen av handelns alla omkostnader eller omkring 50 å 55 proc. utgö- res av lönekostnader. Han medräknar då innehavarnas er- sättning, värderad på samma sätt som de anställdas lön. Den andra stora kostnadsposten är hyrorna och den tredje repre- senteras av räntorna. För att nedbringa handelns Kostnader rekommenderar pro- fessor Törnqvist främst minskning av handarbetet i butiker- na, t. ex. genom användning av paketerade varor, som onödig- göra uppvägning eller uppräkning. Det är inom parentes sagt intressant konstatera, att förpackningar mer och mer börja komma till användning ej blott för livsmedel, utan även för industriprodukter från exempelvis verkstadsområdet. Denna utveckling är i själva verket en industriens egen åtgärd för handelns rationalisering. Professor Törnqvist vill vidare min- ska transportarbetet mellan grosshandel och detaljhandel, dels genom en riktigare prispolitik, dels genom bättre förståelse mellan köpare och säljare. Slutligen bör en diskussion kom- ma till stånd om funktionsuppdelningen mellan fabrikanter och grossister. ör ett par år sedan framlade en känd dansk företagseko- nom en redogörelse för handelns förlustkällor samtidigt som han ställde produktionens och transporternas rationalisering i motsats till varufördelningens ineffektivitet. Han anser förlorad arbetstid som handelns fiende no. 1. Förlusthyror genom felaktigt butiksval och förlustreklam på varor, som äro oberoende av reklam, representera andra mi- nusposter. Dessutom finnas förlustvaror, som kunna elimi- neras genom inköpskoncentration, och förlustleverantörer, be- roende på splittrade inköp, som till nackdel för både kunder och leverantörer medföra alltför små order och expeditioner. Slutligen härrör en sjätte förlustkälla från övertron på att ökning av omsättningen alltid medför ökning av vinsten. Den högre omsättningen kan köpas för dyrt genom alltför långt driven service, som medför uppkomsten av förlustkunder. Den största vinsten av industriens rationalisering har be- stått i besparingar av arbetskraft i förening med en bättre användning av arbetstiden till fromma för både företagare och anställda. Handeln erbjuder säkerligen ej så stora bespa- ringsmöjligheter som den industriella produktionsprocessen, men ett totalt lönekonto på — enligt professor Törnqvists beräkning — över miljarden kronor bör dock inbjuda till ra- tionalisering. Även om man taxerar vinsten så lågt som 5 proc., blir det i alla fall fråga om 50 miljoner kronor år- ligen. : Varje problem rörande användningen av vår arbetskraft måste dessutom ses i belysning av den successiva minskning av de arbetsföra åldersklasserna, varmed vi av kända skäl måste räkna under kommande årtionden. Det är fördenskull ytterst viktigt att ta sikte på användning av största möjliga del av arbetskraften för produktionen, ty av den beror hela vår framtida levnadsstandard. ÖJ draeneus TEKNIK för ALLA 7