I morgondagens värld kommer det att se helt annorlunda ut. I de växthus, som då komma att användas äro glasrutorna placerade på sådant sätt, att de kunna samla alla solstrålar och släppa in dem i växthuset samt tillvarataga all värme. Inomhus kommer temperaturen och all- ting annat att anpassas efter varje plan- tas behov. Aldrig tröttnande och alltid vakande termostater och fotoceller kom- ma att mäta ut den mängd av ljus och värme som passar bäst för växten ifrå- ga. Även växten själv kan troligen kom ma att reglera sina behov, så att den själv talar om när den behöver mer vat- ten och mer värme, mer näringsämnen i jorden och mer koldioxid när den känner sig behöva detta. ”En tomatplanta som är 7 meter hög och 12 meter vid”, säger professorn vi- dare, ”som bär frukt även på vintern, kommer att bli en lönande investering, särskilt om den lämnar tjugo gånger så mycket som vanligt och om tomaterna mogna på halva den nuvarande tiden.” Insekter fångas med ljudvågor. äxter som även framdeles komma att odlas utomhus, emedan det blir billi- gare eller också för prydnads skull, kom- ma att skyddas medelst särskilt slags ljus, som drar till sig skadliga insekter och lurar in dem i konstgjorda moln av giftiga ämnen, elektriska fält eller strå- lar av dödsbringande, oerhört snabba elektroner. En del lyckade experiment på detta område ha redan gjorts. Ut- sändande av ett visst slags ljudvågor, imiterande insekternas parnings-”rop” har visat sig effektivt. I en påse, i vil- ken luften sögs in genom en över den- samma placerad fläkt, samlades på en enda natt nära 5 kg flygfän. Ett fel har dessa metoder, nämligen att även nyttiga insekter fångas och för- störas samtidigt med skadeinsekterna, men häremot har dock vetenskapen fun- nit på ett medel. Sådana insekter som äro nyttiga för växterna komma att ”tränas” att icke bry sig om de dödliga fällor som förstöra deras onyttiga släk- tingar. z Framtidens kamera pla- ceras på glasögonen. utidens amatörfotografer arbeta med apparater av tämligen skrymmande slag, men i framtiden kommer, enligt professor Harrison, miniatyrkameran att ha sin plats ovanför glasögonen. Förbättrad film gör det möjligt att RO HIT MED MERA VATTEN/ | bh vert VA ft VT £ << 7 Växterna tala själva om när de behöva vatten, värme eller näringsämnen... Men vår tecknare har kanske varit en aning för framstegsvänlig ... framställa allt mindre bilder, som seder- mera kunna förstoras hur mycket som helst. Det finns redan nu kameror som äro försedda med fotoceller vilka auto- matiskt ställa in bländaren! ”På så sätt”, skriver professor Harri- son, ”börjar kameran att likna männi- skans öga med dess pupill, vilken i mör- ker utvidgas tills dess yta är cirka tio gånger större än när den är utsatt för skarpt ljus”. Framtidens kamera kan göras kom- pakt utan att behöva fällas ihop. Den kommer inte att behöva någon inställ- ning av avståndet och kommer att auto- matiskt anpassa sig efter förefintlig be- lysning. Flera hundra bilder kunna ta- gas med en laddning och vilken expone- rad del av filmen som helst kan tagas ut utan att resten behöver rubbas. Till och med slutaren kan bli obehöv- lig, ty om kameran är monterad på glas- ögonen -kan den påverkas t. ex. genom att man blinkar med ögat, höjer ögon- brynet eller rynkar pannan. Fotografierna bli naturligtvis i natur- liga färger, ja, de kunna kanske även göras stereoskopiska. Inställning av av- ståndet och alla andra justeringar bli automatiska. Televisionen som blind- flygningsinstrument. tt av de största flygproblemen är nu landning i dimma. Problemet kan lö- sas på flera sätt och professorn beskri- ver ett, som är synnerligen intressant. En pilot, som nalkas ett flygfält, be- höver inte alls se landningsplatsen under sig. I stället ser han på en skärm fram- för sig en rörlig bild av hans eget plan och landningsplatsen. Han behöver nu endast styra planet så att det lilla pla- net på skärmen landar som det skall, d. v. s. kommer i beröring med marken och stannar på rätt plats. Även i den tätaste dimma behöver piloten inte se mer än vad han ser på skärmen. Hemligheten ligger i en på marken uppställd televisionskamera, som är känslig för infraröda strålar eller, ännu bättre, ultrakorta elektriska vågor, som obehindrat genomtränga dimma. Fast de själva äro osynliga, kunna de påverka en bredvid flygplatsen befintlig sändare och visa både marken och det annalkan- de planet. Denna bild sändes sedan ge- nom vanliga televisionsapparater till den lilla skärmen framför piloten. [3 Ja, så talar en förutseende amerika- nare av i dag. Även om man inte slaviskt behöver tro på professor Harrisons ve- tenskapliga spådomar, så kan man åt- minstone hålla med om, att de inte verka mer fantastiska för en modern människa än exempelvis Jules Vernes fantasifulla förutsägelser gjorde under förra år- hundradet — och många av dessa ha ju redan gått i uppfyllelse. Ska vi alltså betrakta prof. Harrison som en modern Jules Verne? Framtidens skadeinsekter få bereda sig på en farofylld tillvaro. En automatelek- tronmyggkanon skulle för- Visso vissa exploate- ringsmöjligheter i Norrland. FEENIK för AkkA 11