Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Morgondagens värld, efter George Russel Harrison
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I morgondagens värld kommer det att se
helt annorlunda ut. I de växthus, som
då komma att användas äro glasrutorna
placerade på sådant sätt, att de kunna
samla alla solstrålar och släppa in dem
i växthuset samt tillvarataga all värme.
Inomhus kommer temperaturen och all-
ting annat att anpassas efter varje plan-
tas behov. Aldrig tröttnande och alltid
vakande termostater och fotoceller kom-
ma att mäta ut den mängd av ljus och
värme som passar bäst för växten ifrå-
ga. Även växten själv kan troligen kom
ma att reglera sina behov, så att den
själv talar om när den behöver mer vat-
ten och mer värme, mer näringsämnen i
jorden och mer koldioxid när den känner
sig behöva detta.
”En tomatplanta som är 7 meter hög
och 12 meter vid”, säger professorn vi-
dare, ”som bär frukt även på vintern,
kommer att bli en lönande investering,
särskilt om den lämnar tjugo gånger så
mycket som vanligt och om tomaterna
mogna på halva den nuvarande tiden.”
Insekter fångas med
ljudvågor.
äxter som även framdeles komma att
odlas utomhus, emedan det blir billi-
gare eller också för prydnads skull, kom-
ma att skyddas medelst särskilt slags
ljus, som drar till sig skadliga insekter
och lurar in dem i konstgjorda moln av
giftiga ämnen, elektriska fält eller strå-
lar av dödsbringande, oerhört snabba
elektroner. En del lyckade experiment
på detta område ha redan gjorts. Ut-
sändande av ett visst slags ljudvågor,
imiterande insekternas parnings-”rop”
har visat sig effektivt. I en påse, i vil-
ken luften sögs in genom en över den-
samma placerad fläkt, samlades på en
enda natt nära 5 kg flygfän.
Ett fel har dessa metoder, nämligen
att även nyttiga insekter fångas och för-
störas samtidigt med skadeinsekterna,
men häremot har dock vetenskapen fun-
nit på ett medel. Sådana insekter som
äro nyttiga för växterna komma att
”tränas” att icke bry sig om de dödliga
fällor som förstöra deras onyttiga släk-
tingar. z
Framtidens kamera pla-
ceras på glasögonen.
utidens amatörfotografer arbeta med
apparater av tämligen skrymmande
slag, men i framtiden kommer, enligt
professor Harrison, miniatyrkameran att
ha sin plats ovanför glasögonen.
Förbättrad film gör det möjligt att
RO HIT MED
MERA VATTEN/
| bh
vert VA
ft VT
£ << 7
Växterna tala själva om när de behöva
vatten, värme eller näringsämnen...
Men vår tecknare har kanske varit en
aning för framstegsvänlig ...
framställa allt mindre bilder, som seder-
mera kunna förstoras hur mycket som
helst. Det finns redan nu kameror som
äro försedda med fotoceller vilka auto-
matiskt ställa in bländaren!
”På så sätt”, skriver professor Harri-
son, ”börjar kameran att likna männi-
skans öga med dess pupill, vilken i mör-
ker utvidgas tills dess yta är cirka tio
gånger större än när den är utsatt för
skarpt ljus”.
Framtidens kamera kan göras kom-
pakt utan att behöva fällas ihop. Den
kommer inte att behöva någon inställ-
ning av avståndet och kommer att auto-
matiskt anpassa sig efter förefintlig be-
lysning. Flera hundra bilder kunna ta-
gas med en laddning och vilken expone-
rad del av filmen som helst kan tagas ut
utan att resten behöver rubbas.
Till och med slutaren kan bli obehöv-
lig, ty om kameran är monterad på glas-
ögonen -kan den påverkas t. ex. genom
att man blinkar med ögat, höjer ögon-
brynet eller rynkar pannan.
Fotografierna bli naturligtvis i natur-
liga färger, ja, de kunna kanske även
göras stereoskopiska. Inställning av av-
ståndet och alla andra justeringar bli
automatiska.
Televisionen som blind-
flygningsinstrument.
tt av de största flygproblemen är nu
landning i dimma. Problemet kan lö-
sas på flera sätt och professorn beskri-
ver ett, som är synnerligen intressant.
En pilot, som nalkas ett flygfält, be-
höver inte alls se landningsplatsen under
sig. I stället ser han på en skärm fram-
för sig en rörlig bild av hans eget plan
och landningsplatsen. Han behöver nu
endast styra planet så att det lilla pla-
net på skärmen landar som det skall,
d. v. s. kommer i beröring med marken
och stannar på rätt plats. Även i den
tätaste dimma behöver piloten inte se
mer än vad han ser på skärmen.
Hemligheten ligger i en på marken
uppställd televisionskamera, som är
känslig för infraröda strålar eller, ännu
bättre, ultrakorta elektriska vågor, som
obehindrat genomtränga dimma. Fast de
själva äro osynliga, kunna de påverka
en bredvid flygplatsen befintlig sändare
och visa både marken och det annalkan-
de planet. Denna bild sändes sedan ge-
nom vanliga televisionsapparater till den
lilla skärmen framför piloten.
[3
Ja, så talar en förutseende amerika-
nare av i dag. Även om man inte slaviskt
behöver tro på professor Harrisons ve-
tenskapliga spådomar, så kan man åt-
minstone hålla med om, att de inte verka
mer fantastiska för en modern människa
än exempelvis Jules Vernes fantasifulla
förutsägelser gjorde under förra år-
hundradet — och många av dessa ha ju
redan gått i uppfyllelse. Ska vi alltså
betrakta prof. Harrison som en modern
Jules Verne?
Framtidens skadeinsekter få
bereda sig på en farofylld
tillvaro. En automatelek-
tronmyggkanon skulle för-
Visso vissa exploate-
ringsmöjligheter i Norrland.
FEENIK för AkkA 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>