- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 5. 30 jan. 1942 /
12

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknisk rundhorisont - Sprängniten driver upp tempot - Flottans nybyggen får starkare pansar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SPRANGNITEN

driver upp tempot.

Bland de många olika hjälpmedel, som

kunna komma till användning för
ökning av flygplanstillverkningen, utgöra
de explosiva nitarna ett verksamt bidrag.
Dessa nitar innehålla en högexplosiv
laddning inuit en hålighet i nitskaftet,
och denna laddning bringas att explodera,
då värme tillföres nithuvudet, t. ex. ge-
nom en elektrisk kolv. Explosionen ut-
vidgar nitskaftet och åstadkommer så-
ledes samma effekt, som om niten hade
nitats på vanligt sätt. Det är därvid
särskilt värdefullt att. hela operationen
kan utföras från den sida, där nithuvu-
det befinner sig, liksom att arbetet kan
utföras av en enda man.

Man kan beräkna, att ungefär 800 fäst-

punkter hos ett jaktplan av metall och
upp till mer än 10.000 fästpunkter hos

som klargör förfarandet vid

Skiss,

sprängnitning. Sprängladdningen i nit-

skaftet bringas att explodera genom en
elektrisk kolv.

de allra största bombplan av metall äro
åtkomliga endast från en sida. Detta
betyder givetvis stora svårigheter ifråga
om en storproduktion,

Trots att de allra bästa mekaniska
hjälpmedel komma till användning, kan
en skicklig arbetare endast nita 2 till 4
vanliga nitar pr minut, sedan de place-
rats i sina hål. Detta nitarbete blir så-
ledes ganska dyrbart. Genom använd-
ningen av explosiva nitar kan emellertid
samma - arbetare nita 15—20 nitar pr
minut, sedan de blott placerats i rätt
läge. Därtill kommer, att dessa nitar
blott. väga fjärdedelen så mycket som
nitar av vanlig: konstruktion, vilket
givetvis är en stor fördel,

12 :TEENIK för ALLA

Det moderna flygets stora framsteg
har till stor del berott på utvecklingen
av de alltigenom av metall byggda flyg-
planen. Denna <konstruktionstyp <er-
fordrar emellertid i en del fall 40.000 till
50.000 nitar eller mer pr plan alltefter
planets storlek. Hopnitningen av ett
plan utgör således en mycket viktig och
omfattande del av byggnadsarbetet. Det
amerikanska bombplanet Douglas B-19
innehåller exempelvis ungefär 300.000
nitar.

Olika nitningsmaskiner, hålningsmaski-
ner och nithammare jämte den ofta an-
vända punktsvetsningen med höga ström-
styrkor bidraga samtliga till en avsevärd
förenkling av monteringsproblemet. Dock
kunna dessa hjälpmedel endast komma
till användning, där man kan komma åt
de detaljer, som skola förenas, från båda
sidor.

Det finns många delar av en aeroplan-
konstruktion, som äro fullständigt eller
delvis oåtkomliga från den ena sidan.
Härför erfordras således mekaniska nitar
av speciella konstruktioner, och många
olika lösningar till dessa nitar ha upp-
funnits. I allmänhet ha emellertid dessa
nitar visat sig vara både dyrbara och
besvärliga. Dessa. svårigheter hade fak-
tiskt antagit sådana proportioner, att
flygplanskonstruktörerna alltmer bemö-
dade sig om att undvika dylika nitar i
sina konstruktioner.

År 1921 patenterade amerikanen Frank
Allan flera olika typer av explosiva
nitar, och han hoppades, att dessa nitar
skulle lösa det besvärliga problemet.
Hans nitar visade sig emellertid vara
omöjliga som handelsvara. Men år 1937
beviljades ett patent av Karl och Otto

Inom fHygplansindustrien
har sprängnitningen revo-
lutionerat tempot och för-

enklat arbetsmetoderna.

Butter, anställda hos den tyske flyg-
planskonstruktören Ernst Heinkel vilket
patent löste problemet om explosiva
nitar genom anbringandet av den explo-
siva laddningen i nitens skaft.

I början av år 1939 blev den bekanta
amerikanska industrikoncernen Du Pont
intresserad av detta patent och började
anställa undersökningar. Trots att själva
idén för dessa nitar var ganska enkel
återstodo ändock många problem att lösa.
Först under år 1940 utlämnades dessa
nitar till den amerikanska försvarspro-
duktionen för avprovning. Sedan dess
ha nitarna fulländats och användes nu

"i allt större antal,

Bilden till denna artikel visar Du
Pont-nitar före och efter nitningen. Ifråga
om installationen ställer sig denna nit
på samma sätt som en vanlig nit, då
nitens hålighet är koncentrisk med skaf-
tet och öppen mot skaftändan. Denna
hålighet innehåller en liten explosiv ladd-
ning, som, då den upphettas till en viss
temperatur, detonerar och spränger ut
nitskaftet utan att man behöver nita
till detta. Laddningen har sådan sam-
mansättning, att någon tändsats blir obe-
hövlig.

Den för detonationen erforderliga vär-
men åstadkommes av en speciell elek-
trisk kolv med silverspets. Den tid, som
erfordras från det den elektriska kolven
anbringas på niten tills det laddningen
exploderar uppgår till 1.5 till 2.5 sekun-
der.

Nitarna tillverkas av aluminiumlege-
ring i olika storlekar och med kullrigt
eller försänkt huvud. De kunna använ-
das utan risk för allvarliga skador. De
måste givetvis handhavas med en viss
försiktighet men kunna icke detonera i
massa och äro okänsliga för slag och
stötar. Eld eller värme får dem natur-
ligtvis omedelbart att detonera,

Flottans nybyggen
al.
starkare pansar.

Kostnaderna för flottans fartygsny-
byggnader enligt försvarsberedningens
förslag beräknas för femårsperioden
uppgå till omkring 127.8 miljoner kr.
Härtill komma ännu icke beviljade me-
del för att färdigställa redan beslutade
fartyg, nämligen 48.5 milj. kr. Det år-
liga anslaget till flottans ersättnings-
byggnad skulle sålunda bli 36.25 milj. kr.

I anslutning till av marinchefen fram-
förda synpunkter har utredningen före-
slagit en kryssare av samma typ som de
två under 1940 beslutade.

Vidare skall man bygga ett övnings-
fartyg — segelfartyg — huvudsakligen
avsett för sjömansskolan samt sex mo-
torbåtar för sjövärnskårens övningar.

De nya jagarna komma att förses med
möjligast kraftiga skydd för skrov och
besättning mot kulsprute- och bomban-
fall från luften. Kust-u-båtarna bli av
samma typ som de, som nu hålla på att
byggas. Torpedbåtarna bli av två olika
typer. z

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Oct 23 19:46:58 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1942-5/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free