Förf. Per Nilsson-Tannér. värde — i varje fall för dem, som dag- ligen skall — och vill — umgås med den. Och låt dem, som kanske i hela sitt liv levt vid forsarna, somnat vid deras brus och vaknat vid det, få någon del av vad de nu ger i pengar och kraft. Och gå sedan inte omkring och tro, att vi skogs- och fjälluvar här oppe i nordanland är avundsjuka på dem, som får nytta och glädje av våra forsar. Vi vet att vi också får del av deras arbete på sätt och vis. Vi vet att industrien behöver kraften, nu bättre än någonsin, att järnvägarna och gruvorna och fabri- kerna behöver den. Och det har vi ock- så nytta av. Men låt kompensationen bli litet mera påtaglig. Det skulle stäm- ma många av oss betydligt mildare till sinnes. Många av oss, som nu bara går omkring och sörjer över tystnaden kring fallen och de breda kraftledningsgatorna i storskogen... N inte särskilt billig, men ,man betalar en liten stuga på rum och kök under den tid man är anställd. Man bor i eget hus och kan ha familjen med sig. Vilket givetvis är svårare, om man är helt hänvisad till att bo i baracker. | Folkets hus skall rivas. Marketente- riet skall rivas, barackerna flyttas, och kvar blir endast några villor, avsedda som bostäder åt de arbetare och tjänste- män, åt vilka skötseln av den färdiga kraftstationen anförtros. Konsums rela- tivt stora butik kapas på mitten och beräknas kunna ge arbete och inkomst åt en man med familj. Midskog blir åter en tyst och fridfull idyll i storsko-- gen. En idyll, där vattnet från Jämt- lands fjäll omvandlas till många och vär- defulla hästkrafter till industriens och det svenska hushållets fromma. En idyll, där sprängskotten slutat dåna. Där for- sens vattenmassor letts in i underjordis- ka tunnlar och sätter snurr på väldiga turbiner, som på ofantliga, specialbygg- da vagnar med en lastkapacitet av hund- ratals ton, forslats långa väger in i hjär- tat av de trakter, där fordom tjädern, räven och älgen var allenahärskare och där fäbodarnas kvinnor lät näverlurar- nas melankoliska toner rulla över de all- varliga storskogarna. Den moderna tiden har erövrat ännu ett stycke av naturen och dess värde- fulla tillgångar. Så talar en av Jämtlands trognaste söner. Det ligger onekligen något i vad han säger. För att få saken belyst även från an- nat håll, har TfA vänt sig till dir. Nils Jakobsson i Indalsälvens Regleringsför- ening. Hans inlägg införes i nästa nummer. I samband med vårt besök vid Midskogsbygget passade vi på att fråga författaren Per Nilsson- Tannér om hans åsikter beträf- fande - regleringen av de jämt- ländska sjöarna och utbyggandet av Indalsälvens forsar. Per Nilsson-Tannér är född jämtlänning, har verkat hela sin tid i dessa trakter och känner 4 bygd och människor bättre än de ( flesta, vilket han bl. a. givit prov på i en rad skönlitterära och byg- dehistoriska skrifter. Han är inte enbart förtjust över den uppmärk- samhet, som kraftföretagen visar Jämtlands och Norrlands forsar. MIDSKOGSBYGGET: Arbetsstyrkan uppgår — Som naturälskare måste man rea- GAR ARGA il AD gera mot den vandalisering av oersätt- liga naturvärden som äger rum. Indals- älven är den mest utnyttjade av de norr- ländska vattendragen, och det vill inte säga litet. Nu senast bygger man ut Midskogsforsen, vilket bl. a. har till följd att Skärhällsforsen helt försvinner, och ett stort område — visserligen tämligen värdelöst ur ekonomisk synpunkt — läg- ges under vatten. Tidigare har en hel rad av våra forsar bundits, och hur det går med Tännforsen i en framtid vet man inte. Vi jämtar begriper mycket wäl, att landets kraftresurser måste tas till. va- ra, men man undrar över om det inte skulle kunna ske litet mera pietetsfullt. Och framför allt gör vi jämtar oss den frågan: Varför ska inte de, ur vars äl- var kraften tas, kunna få köpa kraften lika billigt som exempelvis ni stockhol- mare? Det hela är en distributionssak, det förstår jag mycket väl, men det. hindrar inte att många stugor längs äl- ven — och rätt nära de utbyggda for- sarna — måste lysas upp. med karbid- och fotogenlampor... Nog skulle det väl kunna göras något åt den saken. i - Bygg för all del ut forsarna, men gör det försiktigt! Naturen har också sitt RN 5) linjen” kommer i nr 51 TEKNIK för ALLA 5