- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 50. 11 dec. 1942 /
6

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk kraftförsörjning, av Y. N.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VENSK

RAFTFÖRSÖRJNING

I samband med reportaget från kraftverksbygget vid Midskogsforsen i Jämtland

har vår medarbetare vänt sig till driftdirektör Å k e

Rusck i Kungl. Vatten-

fallsstyrelsens driftbyrå för att få förhållandena angående den svenska kraft-

försörjningen sakkunnigt belysta.

— För tjugofem år sedan var kraft-
produktionen endast cirka 2 200 miljoner
kWh, medan den 1941 utgjorde cirka
9115 miljoner kWh och under år 1942
beräknas komma att stiga till cirka
9 750 miljoner kWh. En rask utveckling
alltså, och en närmare granskning ger
vid handen att den motsvarar en årlig
ökning av kraftproduktionen med 6.5 2.

Större delen av 1942 års produktion
har skett. vid vattenkraftstationer, och
under år 1941 har endast cirka 4,5 I

MIDSKOGSBYGGET!: För ett år sedan
fanns det bara en fäbodstuga vid Mid-
skogsforsen....

producerats medelst värmekraft, varav
ungefär hälften skett i s. k: mottrycks-
anläggningar, där man har användning
för avloppsångan från turbinerna för
olika värmeändamål och varigenom kraf-
ten kan framställas med en mycket li-
ten bränsleåtgång.

4000 miljoner kilowattimmar
mera 1944,

— Siffrorna imponerar storligen. Kan
direktör Rusck lämna några upplysnin-
gar angående de närmaste utbyggnads-
planerna? Vad beräknas de svenska vat-
tenfallen ge om 5—10 år? ;

— Det torde vara allmänt känt, att
mycket stora utbyggnader av- vatten-
kraft pågår, såväl av staten som av en-
skilda och kommunala företag. Sedan kri-
gets utbrott har kraftstationer med en
total kapacitet av 1800 miljoner kWh
per år tillkommit, och under de när-
maste två åren beräknas nya stationer
för 2 200 miljoner kWh per år ytterliga-
re tillkomma. Ökningen i den årliga pro-

. duktionsförmågan under femårsperioden
1939—44 blir sålunda inte mindre än
4000 miljoner kWh, vilket innebär en

6 TEKNIK för ALLA

ökning av produktionsförmågan före
kriget med inte mindre än cirka 50 90.
Bland de större kraftstationer, som för
närvarande befinner sig under byggnad
märkes Torpshammar och Midskog, som
utbyggas av Vattenfallsstyrelsen, Järp-
strömmen, som <utbygges av Stock-
holms stad, och Gammelänge, som ut-
bygges av Krångede A.B. Detta bolag
utvidgar även Krångedestationen med
två nya aggregat.

— Hur mycken el-kraft kan våra vat-
tenfall lämna i en framtid, när alla möj-
ligheter tillvaratagits ?

— Elektrifieringskommittén beräkna-
de år 1923 att den utbyggnadsvärda vat-
tenkrafttillgången i Sverige utgjorde
32,5 miljarder kWh per år. En del be-
räkningar, som gjorts under senare tid,
tyder emellertid på, att man i verklighe-
ten torde kunna räkna med ett värde,
som ligger ett eller annat tiotal procent
högre. Orsaken härtill är att det visat
sig möjligt att åstadkomma bättre sjö-
regleringar än vad man tidigare räknat
med. Dessutom medför ju teknikens ut-
veckling, exempelvis tillkomsten av nya
arbetsmetoder, att en större del av vat-
tenkraften nu kan betraktas som ut-
byggnadsvärd. Man torde därför möjli-
gen kunna räkna med att den utbygg-

= Nu har en hel ”stad” vuxit upp.
Här en ”gata” på egnahemsområdet,
som omfattar 140 egnahem.

nadsvärda vattenkrafttillgången utgör
35 å 40 miljarder kWh per år.

— Hur fördelar sig den nuvarande
kraftförbrukningen på industrien resp.
övriga konsumenter?

— Storindustrien står för 69 Z av
den totala . konsumtionen. Spår- och
järnvägarna tar 11 6, medan övriga
grupper tillsammans omfattar 20 I.
Förbrukningen framgår av nedanståen-
de tabell. :

Direktör Åke Rusck.

Storindustri exkl. elektrokemisk

och elektrotermisk industri .. 46 9
Elektrokemisk och <elektroter-

MISK HNAUSBLUNE «5 as 1855
Värmealstring i elektriska ång-

PANNOL 1öjoja otetsesr 2 IsNeS SSS os FSF SNS öl
Spår- och järnvägår .......... ller
Hantverk, småindustri, affärs-

Verksamhet 0: O.yISE seb RAA (HL
Jordbruk med binäringar ...... 4255

Bostäder och allmänna behov .. 9 ,,
Elverkens eget behov ......:.... 100

Summa 100
Vita kol i stället för svarta?

— Det har då och då framkastats tan-
ken på att landets vattenkraft borde ut-
nyttjas i ännu högre grad för att vi
skulle kunna göra oss oberoende av im-
porterat bränsle. Är denna tanke möj-
lig att realisera?

Den initierade fackmannen beklagar
att han inte har möjligheter att under-
blåsa vår optimism i detta fall.

— Även om all icke nu utbyggd vat-
tenkraft utbyggdes och användes för
framställning av värme, skulle denna
värmemängd inte motsvara mer än hälf-
ten av den, som erhålles genom impor-
ten av kol och koks. Den högvärdiga
energiform, som den elektriska kraften
representerar, måste reserveras för driv-

MIDSKOGSBYGGET: Konsums butik
kommer att stå kvar när ”staden” rivs,
men den skall kapas på mitten.

TfÅ:s stora julnummer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 25 22:22:22 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1942-50/0006.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free