Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fartens faror, av Hans Pettersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
av vare sig opium, haschisch eller
peyoté, det mexikanska kaktusrusets
stimulans med vars drog, mescalin, de
vidunderligaste drömsensationer kun-
na uppnås.
en farten har som bekant sina
vådor, hastighetskulten kräver
redan under fredliga förhållanden
hekatomber av offer. Trafikolyckor-
na visa år från år en skrämmande
stegring.
Uppnåendet av extremt höga hastig-
heter medför emellertid faror av ett
säreget slag. Det är icke så mycket
de stora hastigheterna i och för sig,
som utsätta organismen för farliga på-
frestningar. En passagerare i ett av
de snabbaste jaktplanen, som nu an-
vändas i kriget, har, även när han fö-
res framåt med en hastighet av över
600 km i timmen, alltså med femdub-
bel orkanhastighet, ingen känsla härav
så snart han sluter ögonen. Och håller
sig aeroplanet på stor höjd, så att jäm-
förelsen med stillastående objekt för-
svåras, är det omöjligt avgöra med
vilken hastighet maskinen rör sig
framåt, bortsett naturligtvis från det
buller som motorerna och den förbiru-
sande luftströmmen åstadkomma.
H elt annorlunda blir effekten, om
flygriktningen snabbt ändras.
Därvid träda de s. k. tröghetskrafter-
na i verksamhet, i det kroppens olika
delar sträva att fortsätta rörelsen
framåt i rätlinjig bana, medan yttre
krafter tvinga till avvikelser därifrån.
Uppkomsten av vad man på tyska be-
nämner ”Fliehkräfte” liksom deras fy-
siologiska verkan har ingående skild-
rats av dr Ruff, ledaren för avdelnin-
gen för ”Flugmedicin” vid den tyska
försöksanstalten för luftfart, i en ar-
tikel i Wiener Klinische Wochen-
schrift. Icke bara vid akrobatflyg-
ning, speciellt vid den tvära riktnings-
ändringen som brukar avsluta en
störtflykt, utan också vid kurvflyg-
ning med högre hastigheter i horison-
tal bana, uppträdde centrifugalkrafter,
vilkas belopp man kan angiva med
tyngdkraften såsom enhet. Lägges
maskinen i en kurva med 400 meters
radie då hastigheten är uppe i 600 ki-
lometer i timmen, så når centrifugal-
kraften ett belopp motsvarande sju-
dubbla tyngdkraften. Detta innebär,
4 TEKNIK för ALLA
som Ruff något drastiskt uttrycker
sig, att blodet i ens kärlsystem får en
”tyngd” lika stor som flytande järns!
P å en i flygmaskinen sittande män-
niska verkar denna extra tyngd-
kraft i riktning från huvud till säte.
Vore kärlsystemet oelastiskt, skulle
Spitfire i elegant högersväng, minst
500 km/tim.!
verkan härav bli skäligen obetydlig
och närmast yttra sig som en måttlig
ökning av den inre friktionen. Men
genom kärlväggarnas elasticitet blir
tryckskillnaden mellan kroppens övre
och dess lägre partier orsak till en
utvidgning av de perifera blodkärlen,
medan i stället de till hjärtat förande
venerna få sin genomskärning min-
skad. Tryckskillnaden artärer till ve-
ner blir nedsatt, så att blodets cirku-
lation försvåras, i extremfall nära nog
stoppas. Genom överfyllnad av det
perifera kärlsystemet i underkroppen
och i de nedre extremiteterna blir
blodvolymen i de högre upp belägna
kärlen minskad så att hjärtat endast
delvis blodfylles. Vid djurförsök, där
en injektion av förtunnad metallsalt-
lösning i blodet gjort detta mindre ge-
nomskinligt för röntgenstrålar, har
man, då försöksobjektivet placerades
på en hastigt roterande skiva, kunnat
genom röntgenfotografering konsta-
tera förskjutningarna hos blodmassan
under centrifugalkraftens inverkan.
Den mänskliga organismen är icke
helt värnlös gentemot de faror, som
cirkulationsrubbningar = till följd av
tröghetskrafter medföra. Sänkningen
av blodtrycket i stora kroppspuls-
ådern framkallar på reflexvägen över
carotis-sinus en stegrad pulsfrekvens,
vilken avser att upphäva minskningen
i hjärtats slagvolym. Samtidigt upp-
står en tendens för mjälten och andra
bloddepåer i kroppen att avgiva sitt
innehåll till kärlsystemet. Pulsregle-
ringen inträder så gott som ögonblick-
ligen, medan däremot återställandet av
normala tryckförhållanden i aorta ta-
ger 10 till 20 sekunder, en tid som
väsentligt överstiger den, varunder
tröghetskrafterna i regel äro verk-
samma.
|
DS verkningar som den hastigt
övergående störningen av cirkula-
tionen vid tvära vändningar eller vid
avslutandet av störtdykningar kunna
medföra, äro allvarliga. Genom den
minskade blodtillförseln till hjärnan
uppstå synrubbningar, så att synfältet
fördunklas, ja synförmågan kan t. o.
m. helt försvinna, och detta tillstånd
åtföljes vid fortsatt påfrestning inom
få sekunder av vad man kallar ”acce-
lerationskollaps” och förlust av med-
vetandet. Medan synförmågan åter-
vänder momentant, så snart tröghets-
krafterna upphört, tager det, därest
kollaps hunnit inträda, minst 3 å 5 se-
kunder innan medvetandet återvänder.
Hur kort denna förlängning av med-
vetslösheten än är, kan den vara nog
för att leda till en katastrof, t. ex. när
flygaren efter en störtdykning skall
räta upp maskinen på förhållandevis
ringa höjd över marken.
En annan följd av den primärt
framkallade cirkulationsstörningen är
en stegring av andningsfrekvensen
upp till omkring 30 andetag i minuten,
en reflex, vars ursprung icke är helt
klarlagd, men vars betydelse för det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>