av vare sig opium, haschisch eller peyoté, det mexikanska kaktusrusets stimulans med vars drog, mescalin, de vidunderligaste drömsensationer kun- na uppnås. en farten har som bekant sina vådor, hastighetskulten kräver redan under fredliga förhållanden hekatomber av offer. Trafikolyckor- na visa år från år en skrämmande stegring. Uppnåendet av extremt höga hastig- heter medför emellertid faror av ett säreget slag. Det är icke så mycket de stora hastigheterna i och för sig, som utsätta organismen för farliga på- frestningar. En passagerare i ett av de snabbaste jaktplanen, som nu an- vändas i kriget, har, även när han fö- res framåt med en hastighet av över 600 km i timmen, alltså med femdub- bel orkanhastighet, ingen känsla härav så snart han sluter ögonen. Och håller sig aeroplanet på stor höjd, så att jäm- förelsen med stillastående objekt för- svåras, är det omöjligt avgöra med vilken hastighet maskinen rör sig framåt, bortsett naturligtvis från det buller som motorerna och den förbiru- sande luftströmmen åstadkomma. H elt annorlunda blir effekten, om flygriktningen snabbt ändras. Därvid träda de s. k. tröghetskrafter- na i verksamhet, i det kroppens olika delar sträva att fortsätta rörelsen framåt i rätlinjig bana, medan yttre krafter tvinga till avvikelser därifrån. Uppkomsten av vad man på tyska be- nämner ”Fliehkräfte” liksom deras fy- siologiska verkan har ingående skild- rats av dr Ruff, ledaren för avdelnin- gen för ”Flugmedicin” vid den tyska försöksanstalten för luftfart, i en ar- tikel i Wiener Klinische Wochen- schrift. Icke bara vid akrobatflyg- ning, speciellt vid den tvära riktnings- ändringen som brukar avsluta en störtflykt, utan också vid kurvflyg- ning med högre hastigheter i horison- tal bana, uppträdde centrifugalkrafter, vilkas belopp man kan angiva med tyngdkraften såsom enhet. Lägges maskinen i en kurva med 400 meters radie då hastigheten är uppe i 600 ki- lometer i timmen, så når centrifugal- kraften ett belopp motsvarande sju- dubbla tyngdkraften. Detta innebär, 4 TEKNIK för ALLA som Ruff något drastiskt uttrycker sig, att blodet i ens kärlsystem får en ”tyngd” lika stor som flytande järns! P å en i flygmaskinen sittande män- niska verkar denna extra tyngd- kraft i riktning från huvud till säte. Vore kärlsystemet oelastiskt, skulle Spitfire i elegant högersväng, minst 500 km/tim.! verkan härav bli skäligen obetydlig och närmast yttra sig som en måttlig ökning av den inre friktionen. Men genom kärlväggarnas elasticitet blir tryckskillnaden mellan kroppens övre och dess lägre partier orsak till en utvidgning av de perifera blodkärlen, medan i stället de till hjärtat förande venerna få sin genomskärning min- skad. Tryckskillnaden artärer till ve- ner blir nedsatt, så att blodets cirku- lation försvåras, i extremfall nära nog stoppas. Genom överfyllnad av det perifera kärlsystemet i underkroppen och i de nedre extremiteterna blir blodvolymen i de högre upp belägna kärlen minskad så att hjärtat endast delvis blodfylles. Vid djurförsök, där en injektion av förtunnad metallsalt- lösning i blodet gjort detta mindre ge- nomskinligt för röntgenstrålar, har man, då försöksobjektivet placerades på en hastigt roterande skiva, kunnat genom röntgenfotografering konsta- tera förskjutningarna hos blodmassan under centrifugalkraftens inverkan. Den mänskliga organismen är icke helt värnlös gentemot de faror, som cirkulationsrubbningar = till följd av tröghetskrafter medföra. Sänkningen av blodtrycket i stora kroppspuls- ådern framkallar på reflexvägen över carotis-sinus en stegrad pulsfrekvens, vilken avser att upphäva minskningen i hjärtats slagvolym. Samtidigt upp- står en tendens för mjälten och andra bloddepåer i kroppen att avgiva sitt innehåll till kärlsystemet. Pulsregle- ringen inträder så gott som ögonblick- ligen, medan däremot återställandet av normala tryckförhållanden i aorta ta- ger 10 till 20 sekunder, en tid som väsentligt överstiger den, varunder tröghetskrafterna i regel äro verk- samma. | DS verkningar som den hastigt övergående störningen av cirkula- tionen vid tvära vändningar eller vid avslutandet av störtdykningar kunna medföra, äro allvarliga. Genom den minskade blodtillförseln till hjärnan uppstå synrubbningar, så att synfältet fördunklas, ja synförmågan kan t. o. m. helt försvinna, och detta tillstånd åtföljes vid fortsatt påfrestning inom få sekunder av vad man kallar ”acce- lerationskollaps” och förlust av med- vetandet. Medan synförmågan åter- vänder momentant, så snart tröghets- krafterna upphört, tager det, därest kollaps hunnit inträda, minst 3 å 5 se- kunder innan medvetandet återvänder. Hur kort denna förlängning av med- vetslösheten än är, kan den vara nog för att leda till en katastrof, t. ex. när flygaren efter en störtdykning skall räta upp maskinen på förhållandevis ringa höjd över marken. En annan följd av den primärt framkallade cirkulationsstörningen är en stegring av andningsfrekvensen upp till omkring 30 andetag i minuten, en reflex, vars ursprung icke är helt klarlagd, men vars betydelse för det