110.000 varv 1 sekunden. E' jaktplans propeller som roterar 2.500 gånger i minuten, står praktiskt taget stilla i jämförelse med de hastigheter som uppnåtts vid vissa fysikaliska experiment. Man har nämligen lyckats få en stål- kula av 2.38 mm diam, som på magne- tisk väg hölls svävande i ett vakuum var- igenom friktionen nästan upphävts, att rotera med en hastighet av 110.000 gån- ger i sekunden, vilket är c:a 2600 gånger snabbare än propellern. Vid vissa experiment behöves en has- tigt roterande spegel. För att undersöka möjligheten att använda anordningen för detta ändamål, slipades två flata ytor på kulan. Därpå sattes den i rotation på över 100.000 varv/sek. utan att den brast sönder. Vid ett annat försök användes en 22 mm lång stålstång med 2.38 mm dia- meter, som sattes i rotation om 36.000 varv/sek innan den böjdes dubbel. TE IKANOES In PresStVevy Gummibristen i vårt land har som be- kant föranlett regeringen att i gummi- besparande syfte från 1 februari ned- skära den högsta tillåtna hastigheten för bussar och lastbilar. Under parol- len Flera mil ur ringen, startar Good- year Gummifabriksaktiebolag i dagarna en omfattande upplysningskampanj i form av affischer och broschyrer för att lämna bilisterna råd och vägledning be- träffande skötseln av däck och slangar. >» Automobilindustrikommittén hemstäl- ler i skrivelse till folkhushållningsminis- tern att alla nu i bruk varande person- bilar i icke yrkesmässig trafik få smörj- licens för nästa period utan behovspröv- ning. + Ett upphävande av behovsprövningen som villkor för oljetilldelning och där- med körtillstånd för privatbilar torde med all sannolikhet medföra att cirka 1/4 av den avregistrerade personbilspar- ken åter kommer i bruk utan att där- med något som helst intrång göres på ringförsörjningen och med en ytterst li- ten uppoffring av smörjolja, yttrade bl. a. major B. Gehlin vid en diskussion hos KAK för någon tid sedan. En kula kommer flygande... "Varje skott var ett vågat experiment, som följde efter långa förberedelser och vars utgång var oviss”, säger en ve- tenskaplig historieskrivare om de besvär- ligheter en medeltida artillerist hade vid avlossandet av ett skott. Men i våra da- gar är ett skott inte längre ett vågat ex- periment, emedan sedan dess många tu- sen experiment anställts till vapentekni- kens och ballistikens fromma. Samtidigt som handhavandet förenklats ha eldgiv- TIS ningshastighet och prestationer höjts. Den ”inre” ballistiken har avslöjat, på vad sätt krutgaserna vid skottets avlossande ut- vecklas och expandera, samt vilka tem- peraturer och krafter som uppkomma. Den ”yttre ballistiken” ger oss en nog- grann bild av projektilens öde, sedan den lämnat loppet. De flesta projektiler nu för tiden ila snabbare än ljudet. Då man vill fånga en sådan projektil på film räc- ker inte vanliga kameraslutare eller ob- jektiv, endast den elektriska strömmen förmår bemästra sådana oerhört korta ti- der — det rör sig nämligen om hundra- tusendels sekunder! Numera är det en bagatell att med täm- ligen stor noggrannhet mäta skotthastig- heten på några meter när. Dessutom har man lyckats göra de projektilen omgi- vande luftströmmarna synliga tack vare ”slirmetoden”, en synnerligen sinnrik me- tod. Denna bild, ett mycket lyckat snap- shot, visar en av ballistikens vardagliga uppgifter, nämligen att mäta och foto- grafera flygande projektiler. "TEKWIK för ALLA 13 Vi AG