Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 43.000.000 mil i världsrymden, av Vladimir Semitjov
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(Forts. från föregående n:r).
Hardman, som inte sagt något på hela
tiden, lossade sin telefonkontakt och
lyfte sig en aning över bordet, där han
höll sig svävande. De andra satt i sto-
larna och tittade på honom genom hjäl-
marnas glas.
Han höll sig alldeles stilla, rörde inte
en lem. Så småningom lyftes han sakta
uppåt. Långsamt, långsamt gled han
upp mot taket och stannade tätt invid
luckan, genom vilken doktor Sternborn
och professor Mac passerade på väg till
eller från observatoriet.
Doktorn förstod hans listiga uträkning
och var om ett ögonblick uppe hos ho-
nom. De öppnade luckan till observato-
riet och fortsatte dit in. Där var läc-
kan! Fönstret var inte ordentligt stängt.
Doktor Sternborn hade själv varit uppe
för att kontrollera det — utom Mac och
Eckard hade ju ingen annan tillträde till
observatoriet — och slarvet var sålunda
hans.
Nu stängdes fönstret ordentligt och
18 TEKNIK för ALLA
till yttermera visso slöts även luckan
till observatoriet... Alla skockade sig
kring barometern och iakttog under
spänning, hur trycket så småningom
ökade. Syreapparaten i rummet funge-
rade förträffligt. Efter en kort stund
var trycket uppe i 700 mm, och nu kun-
de man åter ta av sig dräkterna och an-
das för fulla lungor. Doktor Sternborn
tryckte Hardmans händer.
— Det är er vi har att tacka för li-
vet, sade han. Jag skulle aldrig ha kom-
mit på den här geniala idén.
— Som affärsman måste man vara
uppfinningsrik, svarade Hardman blyg-
samt.
Så småningom återgick alla passage-
rarna till sina vanliga sysselsättningar.
De hade en lång resa framför sig.
Efter någon vecka hade de hunnit till
ett ställe i rymden, som jorden en gång
om året passerar på sin bana kring so-
len. Men just nu var den långt borta,
och endast med möda lyckades de upp-
täcka den som en liten lysande punkt
bland fixstjärnorna. Solen brände inte
på långt när så hett som när de for till
Venus. De läste, pratade och diskute-
rade, åt och vilade och fick tiden att gå
000
cÅAv
VLADIMIR SEMITJOV
TfÅ:s
FÖLJETONG
SAMMANDRAG:
sohn Stuart, ”Heralds” flygande reporter,
får i uppgift att intervjua chefen för en
mäktig guldfirma i San Francisco med an-
ledning av rykten om vissa finansiella sen-
sationer. Stuart finner guldkungen just 1
färd med att tillsammans med en vetenskaps-
man starta en färd till månen. För att Stuart
ej skall röja hemligheten om avfärden tages
ban med på resan. Efter någon tid landar
man lyckligt på månen. där expeditionens
medlemmar uppleva sina första äventyr på
resan i universum. Efter en tids vistelse
där startar expeditionen på nytt med Mer
kurius som mål Färden går förbi jorden,
som man för ett ögonblick kommer i radio
förbindelse med. Professor Mac beslutar
sig för att närmare studera solen på vä-
gen mot Merkurius. Till följd av den allt-
mer tilltagande hettan blir livet ombord på
rymdskeppet outhärdligt, och efter att
skyddshuven smält, beslutar man sig änt-
ligen för att vända. Efter ett flyktigt -men
högst intressant besök på Merkurius startar
expeditionen på nytt och landar på Venus,
som befinnes vara beboelig och en intressant
planet med fin atmosfär och en mängd egen-
domliga djur. Rymdresenärerna få emellertid
uppleva en ohygglig naturkatastrof och hinna
med knapp nöd lämna planeten utan skador
på sig själva och rymdskeppet. Färden ställes
till Mars, men plötsligt sjunker trycket i far-
tyget. Är en katastrof oundviklig?
+
ganska fort. När Marion vid ett till-
fälle skulle spela på pianot, upptäckte
man att det inte gav ifrån sig ett ljud,
beroende på att de rörliga delarna för-
lorat vikten. i;
En dag framkastade Hardman ett in-
tressant spörsmål. 5
— De lärda påstår ju att Mars är
äldre än jorden, sade han. Då borde allt-
så civilisationen där vara betydligt läng-
re framskriden än jordens. Men hur
kommer det sig att marsinvånarna inte
har hittat på att flyga från planet till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>