- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 8. 20 febr. 1942 /
14

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya svenska patent - De vanligaste mätverktygen, av B. E. Östberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

De vanligaste MÄTVERKTYGEN

Krumcirkel.

pen tider användes mått som voro
grundade på jämförelse av människans
kroppsdelar, t. ex. tum och fot. Dessa
mått varierade högst betydligt inom varje
land, ja, varje landsdel hade sina egna
mått. — Detta var ju en stor olägenhet,
men det dröjde länge, innan man kunde
införa ett enhetligt system, ett arbete
som f. ö. ännu ej är slutfört helt och
hållet.

Det nuvarande metersystemet infördes
först i Frankrike. År 1876 antogs detta
system i Sverige. Därmed var ett stort
steg taget. Metermåttet indelades i dm,
cm och mm, vilka gingo 10, resp. 100 och
1:000 ggr på en meter. Numera ha de
flesta civiliserade länder antagit meter-
systemet.

Teknikens framsteg framtvingade dock
noggrannare mätmedel än. som hittills
förekommit med meterstock eller mått-
band. Man började tillverka mätverktyg
för speciella ändamål, och vi skola i det
föliande se litet närmare på dem som
äro i bruk i verkstäderna.

För att få ett någorlunda riktigt be-
grepp om de olika instrumentens använd-
ningssätt, kunna vi indela dem i. direkt-
visande och jämförande. Av de jämföran-
de instrumenten märkas framför allt de
mycket använda cirklarna. Krumcirkeln
användes för att uppmäta yttre mått, och
detta tillgår på så sätt, att cirkeln instäl-
les efter föremålet och sedan Dborttages,
och det då erhållna måttet uppmätes

medelst en tumstock e. dyl. Fotcirkeln
användes enligt samma princip som före-
gående men brukas för invändiga mått.
Den kanske mera bekanta cirkeln är
spetscirkeln. Den användes t. ex. för att
uppmäta ett avstånd mellan två ritsar
eller att överföra mått från en detalj till
en annan. De nu uppräknade cirklarna
äro de vanligaste, men det finnes även
cirklar med skala, d. v. s. man kan av-
läsa måttet direkt. Dessa cirklar får då
hänföras till den andra gruppen av mät-
instrument, de direktvisande.

Fotcirkel.

De: finns ju ofta detaijer, som fordra
en noggrann mätning, t. ex. axlar. För
detta ändamål finnas s. k. tolkar och hak-
mått. Hakmåttet består av en bygel samt
två par mätklackar, som äro maximi- och
minimimått. Skall en axel tillverkas, som
skall hålla ett mått av 15 mm, inställes
max.-måttet mellan de yttre klackarna
alltefter resp. föremåls föreskrivna tole-
rans. De inre klackarna inställas på sam-
ma sätt, men detta blir då minimimått.
Inställningen sker lämpligast med pass-
bitar vilka beskrivas senare. När nu axeln
provas och man finner, att den icke går
emellan inre mätklackarna men går ige-
nom de yttre, är axeln inom de fastställda
toleransbestämmelserna. Går axeln där-
emot igenom de inre mätklackarna är axeln
för liten och måste kasseras. Det finnes
även fall, då man måste mäta hål mycket
noggrant, t. ex. för nyss nämnda axel,
som kanske skall inpassas i ett rör e. d.
Vid dessa fall användes s. k. håltolkar.

N:r 104168. Färgningsapparat. Bohus Mek.
Verkstads A.-B., Göteborg. Fr. 3/2 36. (D. N:r
25/42, 449/36.)

N:r 104170. Sätt för framställning av en böjs
lig golvbeklädnad. Bied & Son, Inc., East Wal-
pole, Mass., USA. Fr: 29/8 38. (D. Ner 4622/88.)

N:r 104171. Förfaringssätt för hydrering av
trippelbindningar mellan kolatomer. Nitrogly-
cering Aktiebolaget, Gyttorp. Fr. 6/4 39. (D.
N :r 1979/39.)

N:r 104173. Anordning för framställning av
schablontryck på digeltryckpressar. Curt Ec-
kardt, Benneckenstein im Harz. Fr. 15/12 39.
(D. N:r 6356/39.) Prioritet beg. fr. 16/1 39.

N:r 104174. Sätt för framställning av kornigt
superfosfat med förhöjd lagringsbeständighet
och förbättrad gödslingsförmåga. A.-B. Ke-
miska Patenter, Landskrona. Fr. 25/5 40. (D.
N :r 1911/40.)

N:r 104175. Snöskärm. P. Tholstrup, Roskil-
de. Fr. 23/1 40. (D. N:r 269/40.) Prioritet beg.
fr. 9/2 och 5/8 39.

N:r 104176. Bromssystem.
Radebeul. Tyskland. Fr. 8/4 41.
41.) Prioritet beg. fr. 11/4 40,

N:r 104177. Anordning för utlösning av fast-
bromsade axlar vid skengående fordon.
Knorr-Bremse A. G., Berlin-Lichtenberg. Fr.
1/9 41. (D. N:r 4755/41.) Prioritet beg. fr. 15/10
40 och 21/11 40.

N:r 104173. Anordning för alstrande av te-
levisionsbilder. Löwe Radio A. G. Berlin-Steg-
litz. Fr. 19/12 35. (D. N:r 5362/35.) Prioritet
beg. fr. 2/1 35.

N:r 104183. Avspärrningsventil för elektriska
ackumulatorer. Aceumu"atoren-Fabrik, A. G.,
Berlin. Fr. 1/8 40. (D. N:r 2824/40.) Prioritet
beg fr. 12/8 39.

N:r 104184. Anordning för att med varandra

H. Kattwinkel,
(D. N:r 2047/

14 TEKNIK för ALLA

förbinda polerna av galvaniska element. Accu-
mulatoren-Fabrik, A. G., Berlin. Fr. 2/8 40.
(D. N:r 2840/40.) Prioritet beg. fr. 12/8 39.

N:r 104185. Anordning för att omvandla en
likspänning till växelspänning. N. V. Philips”
Gloeilampenfabrieken, Eindhoven, Nederlän-
derna. Fr. 12/12 38. (D. N :r 6664/38.) Prioritet
beg. fr. 14/12 37.

N:r 104186. Anordning vid elektromagnetiska
slagverktyg. Licentia Patent-Verwaltungs-Ge-
sellschaft m. b. H., Berlin. Fr. 15/3 39. (D:
N:r 1507/39.) Prioritet beg. fr. 22/3 38.

N:r 104187. Indirekt upphettad katod. A.-B.
Svenska ASA O FÖ Stockholm. Fr. 13/12 40.
(D. N:r 5122/40.)

N:r 104190. Bäddsoffa: A. E. aSsNAOINE Norr-
köping. Fr. 15/7 40. (D. N:r 2585/40

N:r 104191. Hängare för en bunt öaletepap-
per. Lilla Edets Pappersbruks A.-B., Lilla
Edet. Fr. 10/10 40. (D. N:r 3844/40.)

N:r 104192. Anordning vid förarmanövrerade
hissar. Allmänna Svenska Elektriska A.-B.,
Västerås. Fr. 13/6 40. (D. N:r 2179/40.)

N:r 104193. Anordning vid eldstadsanlägg-
ningar för byggnader och dylikt; C. G. Mun-
ters, Stockholm, och M. Hedmark, Lidingö.
Fr. 17/7 37. (D. N:r 3510/37.)

N:r 104194. Anordning vid uppvärmningsan-
ordningar för byggnader och liknande. C. G.
Munters och M. Hedmark, Stockholm. Fr. 17/7
37. (D: N:r 5136/39.)

N:r 104195. Anordning för slipning, puts-
ning eller polering av föremål av trä. Jonse-
reds Fabrikers A.-B., Jonsered. Fr. 1/4 39.
(D. N:r 1882/39.)

N:r 104196. Sätt för framställning av före-
mål av sintrade legeringar. A.-B. Hammarby-
OA Stockholm. Fr, 18/1 40. (D. Nir 223/

En håltolk består av en stav avsedd som
handtag, och i dess båda ändar sitta cy-
lindrar, vars diametrar äro noga juste-
rade, exempelvis med passbitar. Den ena
är en max.-tolk som är tillverkad efter
respektive arbetes toleransbestämmelser,
den andra är en min.-tolk och är följakt-
ligen gjord efter arbetsstyckets minimi-
tolerans. Den sistnämnda cylindern är”
vanliga fall längre än max,-tolken. Detta
för att det icke skall kunna uppstå någon
vridning, när denna tolk inpassas i före-
målet. Är hålet uppborrat så mycket att
min.-tolken går in utan någon pressning,
men max.-tolken är för stor är hålet god-
känt. Är emellertid förhållandet att max.-
tolken går in, är hålet för stort och måste
kasseras. Den nu nämnda håltolken an-
vändes för mätningar av upp till 100 mm
diameter. På grund av olika temperatur
andras givetvis tolkarnas storlek. För att
förhindra en alltför stor måttskillnad vid
samma temperatur för olika tolkar har
fastställts art mätverktygen skola ha sina
föreskrivna storlekar vid 20? Celsius.

D: enklaste mätverktygen i den grupp,
vi benämna direktvisande, äro som
förut nämnts metermåttet samt tumstoc-
ken. Deras konstruktion är allom bekant,
varför vi ej behöva gå närmare in på
dessa saker.

Vid noggrannare mätningar än som
kan utföras med tumstock, brukas fram-
for allt det nu mycket använda skjutmåt-
tet. Detta består av en stållinjal med en

a) Skala för avläsning av
b) Friktionsskruv.

Mikrometer.
100-delsmillimeter.

utskjutande skänkel. På linjalen löper en
hylsa; som samtidigt bär den andra skän-
keln. På hylsan finnes även en nonie med
vars hjälp avläsningen sker. Med ett dy-
likt skjutmått kan mätningar med nog-
grannheten av 1/10 mm och större före-
tagas. Nonien består i de flesta fall av en
tiodelad skala, vars längd är 9 mm, allt-
så blir avståndet mellan varje delstreck
9/10 mm. När ett föremål skall mätas,

>
O
(eg
5 (£)
Indikator, a) Indikatorklocka. b) Plant

överbord.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:15:05 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1942-8/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free