De vanligaste MÄTVERKTYGEN Krumcirkel. pen tider användes mått som voro grundade på jämförelse av människans kroppsdelar, t. ex. tum och fot. Dessa mått varierade högst betydligt inom varje land, ja, varje landsdel hade sina egna mått. — Detta var ju en stor olägenhet, men det dröjde länge, innan man kunde införa ett enhetligt system, ett arbete som f. ö. ännu ej är slutfört helt och hållet. Det nuvarande metersystemet infördes först i Frankrike. År 1876 antogs detta system i Sverige. Därmed var ett stort steg taget. Metermåttet indelades i dm, cm och mm, vilka gingo 10, resp. 100 och 1:000 ggr på en meter. Numera ha de flesta civiliserade länder antagit meter- systemet. Teknikens framsteg framtvingade dock noggrannare mätmedel än. som hittills förekommit med meterstock eller mått- band. Man började tillverka mätverktyg för speciella ändamål, och vi skola i det föliande se litet närmare på dem som äro i bruk i verkstäderna. För att få ett någorlunda riktigt be- grepp om de olika instrumentens använd- ningssätt, kunna vi indela dem i. direkt- visande och jämförande. Av de jämföran- de instrumenten märkas framför allt de mycket använda cirklarna. Krumcirkeln användes för att uppmäta yttre mått, och detta tillgår på så sätt, att cirkeln instäl- les efter föremålet och sedan Dborttages, och det då erhållna måttet uppmätes medelst en tumstock e. dyl. Fotcirkeln användes enligt samma princip som före- gående men brukas för invändiga mått. Den kanske mera bekanta cirkeln är spetscirkeln. Den användes t. ex. för att uppmäta ett avstånd mellan två ritsar eller att överföra mått från en detalj till en annan. De nu uppräknade cirklarna äro de vanligaste, men det finnes även cirklar med skala, d. v. s. man kan av- läsa måttet direkt. Dessa cirklar får då hänföras till den andra gruppen av mät- instrument, de direktvisande. Fotcirkel. De: finns ju ofta detaijer, som fordra en noggrann mätning, t. ex. axlar. För detta ändamål finnas s. k. tolkar och hak- mått. Hakmåttet består av en bygel samt två par mätklackar, som äro maximi- och minimimått. Skall en axel tillverkas, som skall hålla ett mått av 15 mm, inställes max.-måttet mellan de yttre klackarna alltefter resp. föremåls föreskrivna tole- rans. De inre klackarna inställas på sam- ma sätt, men detta blir då minimimått. Inställningen sker lämpligast med pass- bitar vilka beskrivas senare. När nu axeln provas och man finner, att den icke går emellan inre mätklackarna men går ige- nom de yttre, är axeln inom de fastställda toleransbestämmelserna. Går axeln där- emot igenom de inre mätklackarna är axeln för liten och måste kasseras. Det finnes även fall, då man måste mäta hål mycket noggrant, t. ex. för nyss nämnda axel, som kanske skall inpassas i ett rör e. d. Vid dessa fall användes s. k. håltolkar. N:r 104168. Färgningsapparat. Bohus Mek. Verkstads A.-B., Göteborg. Fr. 3/2 36. (D. N:r 25/42, 449/36.) N:r 104170. Sätt för framställning av en böjs lig golvbeklädnad. Bied & Son, Inc., East Wal- pole, Mass., USA. Fr: 29/8 38. (D. Ner 4622/88.) N:r 104171. Förfaringssätt för hydrering av trippelbindningar mellan kolatomer. Nitrogly- cering Aktiebolaget, Gyttorp. Fr. 6/4 39. (D. N :r 1979/39.) N:r 104173. Anordning för framställning av schablontryck på digeltryckpressar. Curt Ec- kardt, Benneckenstein im Harz. Fr. 15/12 39. (D. N:r 6356/39.) Prioritet beg. fr. 16/1 39. N:r 104174. Sätt för framställning av kornigt superfosfat med förhöjd lagringsbeständighet och förbättrad gödslingsförmåga. A.-B. Ke- miska Patenter, Landskrona. Fr. 25/5 40. (D. N :r 1911/40.) N:r 104175. Snöskärm. P. Tholstrup, Roskil- de. Fr. 23/1 40. (D. N:r 269/40.) Prioritet beg. fr. 9/2 och 5/8 39. N:r 104176. Bromssystem. Radebeul. Tyskland. Fr. 8/4 41. 41.) Prioritet beg. fr. 11/4 40, N:r 104177. Anordning för utlösning av fast- bromsade axlar vid skengående fordon. Knorr-Bremse A. G., Berlin-Lichtenberg. Fr. 1/9 41. (D. N:r 4755/41.) Prioritet beg. fr. 15/10 40 och 21/11 40. N:r 104173. Anordning för alstrande av te- levisionsbilder. Löwe Radio A. G. Berlin-Steg- litz. Fr. 19/12 35. (D. N:r 5362/35.) Prioritet beg. fr. 2/1 35. N:r 104183. Avspärrningsventil för elektriska ackumulatorer. Aceumu"atoren-Fabrik, A. G., Berlin. Fr. 1/8 40. (D. N:r 2824/40.) Prioritet beg fr. 12/8 39. N:r 104184. Anordning för att med varandra H. Kattwinkel, (D. N:r 2047/ 14 TEKNIK för ALLA förbinda polerna av galvaniska element. Accu- mulatoren-Fabrik, A. G., Berlin. Fr. 2/8 40. (D. N:r 2840/40.) Prioritet beg. fr. 12/8 39. N:r 104185. Anordning för att omvandla en likspänning till växelspänning. N. V. Philips” Gloeilampenfabrieken, Eindhoven, Nederlän- derna. Fr. 12/12 38. (D. N :r 6664/38.) Prioritet beg. fr. 14/12 37. N:r 104186. Anordning vid elektromagnetiska slagverktyg. Licentia Patent-Verwaltungs-Ge- sellschaft m. b. H., Berlin. Fr. 15/3 39. (D: N:r 1507/39.) Prioritet beg. fr. 22/3 38. N:r 104187. Indirekt upphettad katod. A.-B. Svenska ASA O FÖ Stockholm. Fr. 13/12 40. (D. N:r 5122/40.) N:r 104190. Bäddsoffa: A. E. aSsNAOINE Norr- köping. Fr. 15/7 40. (D. N:r 2585/40 N:r 104191. Hängare för en bunt öaletepap- per. Lilla Edets Pappersbruks A.-B., Lilla Edet. Fr. 10/10 40. (D. N:r 3844/40.) N:r 104192. Anordning vid förarmanövrerade hissar. Allmänna Svenska Elektriska A.-B., Västerås. Fr. 13/6 40. (D. N:r 2179/40.) N:r 104193. Anordning vid eldstadsanlägg- ningar för byggnader och dylikt; C. G. Mun- ters, Stockholm, och M. Hedmark, Lidingö. Fr. 17/7 37. (D. N:r 3510/37.) N:r 104194. Anordning vid uppvärmningsan- ordningar för byggnader och liknande. C. G. Munters och M. Hedmark, Stockholm. Fr. 17/7 37. (D: N:r 5136/39.) N:r 104195. Anordning för slipning, puts- ning eller polering av föremål av trä. Jonse- reds Fabrikers A.-B., Jonsered. Fr. 1/4 39. (D. N:r 1882/39.) N:r 104196. Sätt för framställning av före- mål av sintrade legeringar. A.-B. Hammarby- OA Stockholm. Fr, 18/1 40. (D. Nir 223/ En håltolk består av en stav avsedd som handtag, och i dess båda ändar sitta cy- lindrar, vars diametrar äro noga juste- rade, exempelvis med passbitar. Den ena är en max.-tolk som är tillverkad efter respektive arbetes toleransbestämmelser, den andra är en min.-tolk och är följakt- ligen gjord efter arbetsstyckets minimi- tolerans. Den sistnämnda cylindern är” vanliga fall längre än max,-tolken. Detta för att det icke skall kunna uppstå någon vridning, när denna tolk inpassas i före- målet. Är hålet uppborrat så mycket att min.-tolken går in utan någon pressning, men max.-tolken är för stor är hålet god- känt. Är emellertid förhållandet att max.- tolken går in, är hålet för stort och måste kasseras. Den nu nämnda håltolken an- vändes för mätningar av upp till 100 mm diameter. På grund av olika temperatur andras givetvis tolkarnas storlek. För att förhindra en alltför stor måttskillnad vid samma temperatur för olika tolkar har fastställts art mätverktygen skola ha sina föreskrivna storlekar vid 20? Celsius. D: enklaste mätverktygen i den grupp, vi benämna direktvisande, äro som förut nämnts metermåttet samt tumstoc- ken. Deras konstruktion är allom bekant, varför vi ej behöva gå närmare in på dessa saker. Vid noggrannare mätningar än som kan utföras med tumstock, brukas fram- for allt det nu mycket använda skjutmåt- tet. Detta består av en stållinjal med en a) Skala för avläsning av b) Friktionsskruv. Mikrometer. 100-delsmillimeter. utskjutande skänkel. På linjalen löper en hylsa; som samtidigt bär den andra skän- keln. På hylsan finnes även en nonie med vars hjälp avläsningen sker. Med ett dy- likt skjutmått kan mätningar med nog- grannheten av 1/10 mm och större före- tagas. Nonien består i de flesta fall av en tiodelad skala, vars längd är 9 mm, allt- så blir avståndet mellan varje delstreck 9/10 mm. När ett föremål skall mätas, > O (eg 5 (£) Indikator, a) Indikatorklocka. b) Plant överbord.