Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De vanligaste mätverktygen, av B. E. Östberg - Dockskåp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
c
Skjutmått, a) Nonie. b) Skänklor
för innermätning.
SLI bl As (ae LK Ke
/
le
skjutes skänklarna ihop på båda sidor om
föremålet, och det hela antalet mm av-
läses över nonieskalans vänstra streck,
Tiondelarna avläsas å nonien. Dessa mot-
svara ordningstalet för det noniestreck,
som står mitt för något av stålskalans
delstreck.
De flesta skjutmåtten äro även konstru-
erade för mätningar av innerdiametrar
samt för djupmätning. Mått som äro till-
verkade för mätning av innerdiametrar
har två skänklar placerade på motsatt
sida om de förut nämnda mätningsskänk-
larna. Se fig.
Instrument avsedda för djupmätning
har en smal stållinjal i en skåra på bak-
sidan av måttet. Denna linjal utskjutes
lika mycket som skänklarna skiljas från
varandra. Ett noggrannare instrument
för djupmätning finner man i mikrometer-
djupmåttet. Detta består av en mikrome-
terskruv, vilken är inpassad i ett preci-
sisionsslipat tvärstycke. När t. ex. ett
borrhål skall mätas, lägges tvärstycket
över detta, varefter skruven inskruvas tills
dess spets når botten, varefter avläsning
kan ske å skalan, vilken är graderad i lik-
het med mikrometern, som beskrives
längre fram. I händelse av att hålet varit
för djupt, och skruvspetsen följaktligen
ej gått ned, medföljer ett antal stavar
med olika längd de flesta instrumenten.
Dessa stavar kunna skruvas in i mikro-
metern. Mätningar med ett ovan beskri-
vet djupmått, kan företagas med en pre-
cision av 1/100 mm.
ör mätningar då större precision er-
fordras, än vad man kan åstadkomma
med ett skjutmått, använder man sig av
mikrometern.
Mikrometern består av en mycket nog-
grant tillverkad skruv, vilken har en stig-
ning av 1/2 eller 1 mm. Denna är inpas-
sad i en bygel i vars andra skänkel en
noga tillverkad klack sitter. För mikro-
meterns avläsning finnas två skalor. Den
ena skalan i skruvens längdriktning angi-
vande föremålets hela mm, den andra pla-
cerad vinkelrätt med den förut nämnda
skalan och graderad från 0 till 100. Av-
ståndet mellan två delstreck angiver ett
avstånd av 1/100 mm och avläses från en
å skruvfästet utsatt rits. Detta instru-
ment har fått en stor betydelse vid mätnin-
gar av tunnplåt e. d. där avläsningar på
1/100 mm erfordras. En precisionsmikro-
meter har vanligen en precision av
+ 1/1000 mm. På finare mikrometrar fin-
nes en friktionsanordning, som slirar, om
det tillåtna vridmomentet Ööverskrides.
Detta åstadkommer ett konstant tryck av
skruven vid varje mätning.
De mekaniska mätinstrument, som i
fråga om noggrannhet äro finast, äro in-
dikatorerna. Dessa finnas i ett otal utfö-
N
randen. De kanske vanligaste äro de s. k.
målklockorna. På dessa målklockor an-
giver en visare skillnaden mellan det sök-
ta måttet och föremålet. Skalan på dessa
mätklockor kunna vara graderade i
1/100 eller 1/500 mm. Finare mätklockor
kunna ha en gradering av 1/10000 mm.
Vid mätningar som företagas med mät-
klockor, uppsättas dessa i ett stativ. Detta
stativ är inställbart i alla riktningar samt
har en plan överyta. När ett föremål
skall mätas, — vi kunna antaga, att en de-
talj skall vara 40 mm — inställes mätkloc-
kan på en höjd av 40 mm över stativets
plana överyta (se fig.). Vid vissa klockor
kan skalan vridas, så att noll-strecket står
precis under visaren. När inställningen är
klar insättes föremålet mellan överbordet
och klockans mätspets. Står visaren fort-
farande på noll, är detaljen precis 40 mm.
Såvida visaren icke står på noll, kan man
avläsa på skalan, hur mycket avvikelsen
från normalmåttet är.
De jämförande mätverktygen inställes
ofta medelst normalmått, och de direkt-
visande verktygen, t. ex. mikrometern,
kontrolleras alltid med normalmått: Ett
normalmått kan vara en noga tillmätt
stålstav eller en noga mätt plåt e. d. Ma-
terialet i dessa normalmått är vanligtvis
stål. Metaller som: har den egenskapen,
att ej ändra sig efter temperaturföränd-
ringar, ex. invar-stålet, äro ej alltid lämp-
liga som materiel för normalmått. Ett
normalmått av invar-stål skulle vara lika
stort som en detalj vid 16”, men vid 20?
skulle detaljen vara större än normal-
måttet.
Vil tillverkning av ett flertal olika de-
taljer, skulle en verkstad behöva lika
många olika normalmått som detaljer. Att
detta skulle bli oerhört dyrbart förstår
var och en. Av stor betydelse blev
därför svensken C. E. Johanssons upp-
finning av kombinationsmåttsatsen. En
dylik måttsats består av ett antal stålbi-
tar eller klotsar med olika mått. Dessa
stålbitar eller passbitar ha två parallella
ändytor, som mellan sig innehåller nor-
mallängden. De parallella ändytorna äro
slipade med sådan precision, att om man
tager två passbitar och sammansätter
dessa, fasthållas de endast av adhesionen,
och så kraftigt, att man med svårighet
kan skilja dem om man icke låter dem
glida ut efter varandra.
Kombinationsmåttsatsen har fått en
stor användning inom tekniken. Den kan
icke endast användas för kontroll av mät-
verktyg utan även direkt vid tillverknin-
gen, där den kan användas både för yttre
och inre mätningar. Vid inner- och yt-
termätningar anbringas passbitarna i en
hållare, som är lika noggrant tillverkad.
Varje skänkel på hållaren mäter exakt
10 mm. En fördel med hållare är, att
handens temperatur ej inverkar på pass-
bitarna, vilket kunde åstadkomma felkäl-
lor vid noggranna. mätningar.
Mätverktygens betydelse inom tekniken
har dagligen och stundligen bevisats. Nya
rön göres för att ernå en ännu större
precision, än vad vi i dag kunna åstad-
komma. Vi ha i denna uppsats endast be-
handlat de mekaniska mätverktygen.
Inom ramen av optiska instrument fin-
nes ett stort antal mätinstrument för
olika ändamål och tillverkade med mycket
stor precision angivande måttvärden med
en mycket stor noggrannhet.
B. E. Östberg.
Ingenjör Herman Carlberg, Herserud, Lidingö, har på lediga stunder åt sina två
döttrar, Iris och Berit, tillverkat ett dockskåp med tre rum och kök. Men det än
inte något vanligt dockskåp precis. Alla möbler äro gjorda i skala med riktig stopp-
ning, riktiga gardiner o0. s. v.
All armatur är också skalenlig, och det finns till och
med miniatyrströmbrytare, stickkontakter och lampor som lyser.
TEKNIK för ALLA 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>