c Skjutmått, a) Nonie. b) Skänklor för innermätning. SLI bl As (ae LK Ke / le skjutes skänklarna ihop på båda sidor om föremålet, och det hela antalet mm av- läses över nonieskalans vänstra streck, Tiondelarna avläsas å nonien. Dessa mot- svara ordningstalet för det noniestreck, som står mitt för något av stålskalans delstreck. De flesta skjutmåtten äro även konstru- erade för mätningar av innerdiametrar samt för djupmätning. Mått som äro till- verkade för mätning av innerdiametrar har två skänklar placerade på motsatt sida om de förut nämnda mätningsskänk- larna. Se fig. Instrument avsedda för djupmätning har en smal stållinjal i en skåra på bak- sidan av måttet. Denna linjal utskjutes lika mycket som skänklarna skiljas från varandra. Ett noggrannare instrument för djupmätning finner man i mikrometer- djupmåttet. Detta består av en mikrome- terskruv, vilken är inpassad i ett preci- sisionsslipat tvärstycke. När t. ex. ett borrhål skall mätas, lägges tvärstycket över detta, varefter skruven inskruvas tills dess spets når botten, varefter avläsning kan ske å skalan, vilken är graderad i lik- het med mikrometern, som beskrives längre fram. I händelse av att hålet varit för djupt, och skruvspetsen följaktligen ej gått ned, medföljer ett antal stavar med olika längd de flesta instrumenten. Dessa stavar kunna skruvas in i mikro- metern. Mätningar med ett ovan beskri- vet djupmått, kan företagas med en pre- cision av 1/100 mm. ör mätningar då större precision er- fordras, än vad man kan åstadkomma med ett skjutmått, använder man sig av mikrometern. Mikrometern består av en mycket nog- grant tillverkad skruv, vilken har en stig- ning av 1/2 eller 1 mm. Denna är inpas- sad i en bygel i vars andra skänkel en noga tillverkad klack sitter. För mikro- meterns avläsning finnas två skalor. Den ena skalan i skruvens längdriktning angi- vande föremålets hela mm, den andra pla- cerad vinkelrätt med den förut nämnda skalan och graderad från 0 till 100. Av- ståndet mellan två delstreck angiver ett avstånd av 1/100 mm och avläses från en å skruvfästet utsatt rits. Detta instru- ment har fått en stor betydelse vid mätnin- gar av tunnplåt e. d. där avläsningar på 1/100 mm erfordras. En precisionsmikro- meter har vanligen en precision av + 1/1000 mm. På finare mikrometrar fin- nes en friktionsanordning, som slirar, om det tillåtna vridmomentet Ööverskrides. Detta åstadkommer ett konstant tryck av skruven vid varje mätning. De mekaniska mätinstrument, som i fråga om noggrannhet äro finast, äro in- dikatorerna. Dessa finnas i ett otal utfö- N randen. De kanske vanligaste äro de s. k. målklockorna. På dessa målklockor an- giver en visare skillnaden mellan det sök- ta måttet och föremålet. Skalan på dessa mätklockor kunna vara graderade i 1/100 eller 1/500 mm. Finare mätklockor kunna ha en gradering av 1/10000 mm. Vid mätningar som företagas med mät- klockor, uppsättas dessa i ett stativ. Detta stativ är inställbart i alla riktningar samt har en plan överyta. När ett föremål skall mätas, — vi kunna antaga, att en de- talj skall vara 40 mm — inställes mätkloc- kan på en höjd av 40 mm över stativets plana överyta (se fig.). Vid vissa klockor kan skalan vridas, så att noll-strecket står precis under visaren. När inställningen är klar insättes föremålet mellan överbordet och klockans mätspets. Står visaren fort- farande på noll, är detaljen precis 40 mm. Såvida visaren icke står på noll, kan man avläsa på skalan, hur mycket avvikelsen från normalmåttet är. De jämförande mätverktygen inställes ofta medelst normalmått, och de direkt- visande verktygen, t. ex. mikrometern, kontrolleras alltid med normalmått: Ett normalmått kan vara en noga tillmätt stålstav eller en noga mätt plåt e. d. Ma- terialet i dessa normalmått är vanligtvis stål. Metaller som: har den egenskapen, att ej ändra sig efter temperaturföränd- ringar, ex. invar-stålet, äro ej alltid lämp- liga som materiel för normalmått. Ett normalmått av invar-stål skulle vara lika stort som en detalj vid 16”, men vid 20? skulle detaljen vara större än normal- måttet. Vil tillverkning av ett flertal olika de- taljer, skulle en verkstad behöva lika många olika normalmått som detaljer. Att detta skulle bli oerhört dyrbart förstår var och en. Av stor betydelse blev därför svensken C. E. Johanssons upp- finning av kombinationsmåttsatsen. En dylik måttsats består av ett antal stålbi- tar eller klotsar med olika mått. Dessa stålbitar eller passbitar ha två parallella ändytor, som mellan sig innehåller nor- mallängden. De parallella ändytorna äro slipade med sådan precision, att om man tager två passbitar och sammansätter dessa, fasthållas de endast av adhesionen, och så kraftigt, att man med svårighet kan skilja dem om man icke låter dem glida ut efter varandra. Kombinationsmåttsatsen har fått en stor användning inom tekniken. Den kan icke endast användas för kontroll av mät- verktyg utan även direkt vid tillverknin- gen, där den kan användas både för yttre och inre mätningar. Vid inner- och yt- termätningar anbringas passbitarna i en hållare, som är lika noggrant tillverkad. Varje skänkel på hållaren mäter exakt 10 mm. En fördel med hållare är, att handens temperatur ej inverkar på pass- bitarna, vilket kunde åstadkomma felkäl- lor vid noggranna. mätningar. Mätverktygens betydelse inom tekniken har dagligen och stundligen bevisats. Nya rön göres för att ernå en ännu större precision, än vad vi i dag kunna åstad- komma. Vi ha i denna uppsats endast be- handlat de mekaniska mätverktygen. Inom ramen av optiska instrument fin- nes ett stort antal mätinstrument för olika ändamål och tillverkade med mycket stor precision angivande måttvärden med en mycket stor noggrannhet. B. E. Östberg. Ingenjör Herman Carlberg, Herserud, Lidingö, har på lediga stunder åt sina två döttrar, Iris och Berit, tillverkat ett dockskåp med tre rum och kök. Men det än inte något vanligt dockskåp precis. Alla möbler äro gjorda i skala med riktig stopp- ning, riktiga gardiner o0. s. v. All armatur är också skalenlig, och det finns till och med miniatyrströmbrytare, stickkontakter och lampor som lyser. TEKNIK för ALLA 15