nr Nu TfA:s HANDBÖCKER Som den första i en serie högintressanta tekniska hand- böcker utkommer inom kort från TfA:s förlag Räknestickan och dess användning Av civiling. Tore Porsander. 10 TEKNIK för ALLA poler, vilken spänning vi kalla polspänning och här beteckna med V. Vi erhålla: i V=E—IL-R, (7) Detta uttryck framställer klart sambandet mellan elektromotorisk kraft och polspänning. Antaga vi, att det inre motståndet är konstant, vilket i regel är fallet, synes dels att polspänning är mindre än den elektromoto- riska kraften, dels även att denna skillnad blir allt större, ju större ström- men I är. Då hos elektriska element och ackumulatorer den elektromo- toriska kraften har en konstant storlek, framgår av formel (6) att ström- styrkan endast är beroende av det yttre motståndets storlek. Ju större man väljer Ry, desto mindre blir I. Gränsfallet inträffar, då detta mot- stånd blir oändligt stort, d. v. s. att den yttre hopkopplingen mellan po- lerna borttages, i vilket fall strömmen blir = 0. Polspänningen V kan endast i ett enda fall bli lika stor som den elekt- romotoriska kraften E, nämligen då strömmen I blir noll, d. v. s. då ele- mentet är helt obelastat. Därav följer, att det i praktiken är mycket svårt att mäta den elektromotoriska kraften med tillhjälp av en voltmeter, då ju denna alltid kommer att betyda en viss yttre belastning, även om den är ganska liten. Denna uppmätningsmetod kan således endast ge unge- färliga värden på E. Vi tänka oss därefter fallet, att Ry blir = 0, vilket med andra ord in- nebär att polerna direkt kortslutas. Vi erhålla då en kortslutningsström : genom elementet, vilken ström vi beteckna I, enligt: :E = R, Då emellertid det inre motståndet i regel är synnerligen litet, betyder detta att kortslutningsströmmen kan bli mycket stor och därigenom skad- lig för det elektriska elementet. Jb. (6 b) Det sagda äger sin fulla tillämpning, om vi tänka oss elementet eller ackumulatorn ersatt med en elektrisk likströmsgenerator, vilken likale- des genom sin rotation hos ankaret ger upphov till en elektromotorisk kraft, vars beräkning vi skola lära oss senare. Uttrycket elektromotorisk kraft kommer här nedan att förkortas till den i litteratur vanliga beteck- ningen EMK. Exempel 10: Ett element, vars EMK är 2 volt och inre motstånd 0,1 ohm, belastas med ett yttre motstånd på 3 ohm. Beräkna strömstyrkan genom kretsen! Vi få enligt (6): Exempel 11: Beräkna kortslutningsströmstyrkan i föregående exempel! Enligt (6b) erhålles: I Z 20 [3 = Pe ampere K 0.1 : Även om ett elements eller en vid konstant varvtal roterande generators EMK icke direkt kan uppmätas med exakt säkerhet utan komplicerade hjälpapparater, kan den emellertid beräknas efter en uppmätning av strömmen genom en ampéeremeter och med kännedom om storleken av belastningsmotståndet. Låt oss således beräkna: Exempel 12: Ur en ackumulatorcell uttages vid ett tillfälle 4,8 ampåre. Ökas motståndet i ström- kretsen med 1 ohm, nedgår strömstyrkan till 1,4 ampere. Beräkna cellens EMK ! I det första fallet känna vi varken det inre eller det yttre motståndet. Vi kalla därför summan (R. + R. ) för R och få då sambandet: ek SER varav erhålles R = 2 ohm 8 Därefter inkopplas 1 ohm i kretsen, d. v. s. (R; AE ) blir = BR + 1 ohm eller om uttrycket på R insättes: Nämnaren uppmultipliceras, då man får: