SA har i oktober 1942 fått sin di- rekta landförbindelse genom Kanada med sitt territorium Alaska. Autostra- dan, som sedan årtionden diskuterats och även två gånger, 1932 under presi- dent Hoover och 1938 under Roosevelt, varit föremål för officiella utredningar, har färdigställts på en rekordtid av åtta månader i stället för tidigare beräknad byggnadstid av ett och ett halvt till två år. Den nya Alaska-vägen är 8 m bred och går delvis genom fullständigt olän- dig och hittills outforskad terräng från järnvägsändstationen Fort St. John i British Columbia (Kanada), utmed Rocky Mountains över Fort Nelson, Whitehors, Dawson till Fairbanks i Alaska. Den har helt bekostats av ame- rikanska regeringen och underhålles även av denna enligt avtal med Kanada intill sex månader efter krigets slut. Byggnadskostnaderna sägas ha gått till 40—50 milj. dollar. Trafiken på vägen är i full gång, men meningen är att omedelbart bredda den 16 m. Denna nya 2500 km långa strategiska autostrada är en krigsprodukt, men den kommer ock- så att främja Alaskas ställning såsom viktig råvarukälla för utom guld också olja, krom, kvicksilver, platina, koppar, bly 0. s. v. Ännu så sent som i oktober 1940 ven- tilerades Alaskas strategiska värde främst i samband med de ryska mili- tära företagen i Nordostsibirien och Beringshav. Den ryska undervattens- och flygstödjepunkten Petropavlovsk på Kamtsjatka, endast 1200 km från Aleu- terna, flygplatserna på Komandorski- öarna, 500 km från amerikanskt terri- torium och de ryska forskningsföretagen med flyg på Tsjucktsjenhalvön på andra sidan Beringssund och alldeles i närhe- ten av det amerikanska fortet Nome i Alaska framställdes då exempelvis i tid- skriften Foreign Affairs som ett hot mot USA. Det talades visserligen även om att luftvägen Seattle (USA:s nord- ligaste militära stödjepunkt vid västkus- ten) — Yokohama bleve ej mindre än 2500 km kortare om den ginge över Alaska och Aleuterna än över Hawai, Midway, Wake, Guam, men ett krig med Japan togs då tydligen ej med i räk- ningen. Under 1940 företogo kanaden- siska ingenjörer på amerikansk uppma- ning mätningar och undersökningar och även det amerikansk-kanadensiska Per- manent Joint Board on Defense behand- lade angelägenheten på sitt första sam- manträde i augusti 1940, Sedan har projektet genomförts med amerikansk fart. Redan i mars 1942 to- gos de första spadtagen på den nya vä- gen, vars sträckning delvis för8skrevs av redan befintliga vägar, och i okto- ber kunde den tas i bruk. Som redan sagts utfördes själva vägen på USA:s uppdrag. Kanadas bidrag består av en rad flygplatser som anlagts utmed vä- gen och som höjt dess strategiska bety- delse. Nya förslag ha nu kommit fram i samband med landsvägen. Således fö- reslås att utmed Alaskavägen bygga en järnvägslinje som vid Whitehorse i nor- ra Kanada skulle kunna få anslutning till White Pass and Yukon Railway (brittisk) som förbinder den amerikan- (Forts. på sid. 29.) i Alaskavägen går genom förut obanad vildmark. Här är en av de många flod- övergångarna, över vilka pontonbroar spänts. Här har vägen röjts tvärs genom de stora skogarna. : TEKNIK för ALLA 7