DY Psdrs Blivande- sändar- amalörer skriva då och då till oss och be om be- skrivning på sändare, dels för vanlig amatörsändning, dels för speciella ända- mål såsom fjärrstyrning av modeller etc. Vi måste tyvärr än en gång påpe- ka, att byggnadsbeskrivningar över sän- dare av vad slag det vara må icke kom- ma att införas i TfÅ så länge sänd- ningsförbud råder. Sändningsförbudet är egentligen en missvisande omskrivning på grund av att man numera ej kan få något tillstånd att sända på de för amatörer upplåtna kortvågs-”banden”. Vi be att få citera Lag om anläggningar för radiotelegra- fi eller radiotelefoni. I paragraf 2 står följande visserligen sorgliga men icke desto mindre mycket tänkvärda ord: ”Vill någon här i riket på land innehava eller nyttja radioanläggning, söke Ko- nungens tillstånd härtill.” Detta är icke något nytt. Lagen är daterad den 3/11 1939. Tillämpat bety- der det, att några tillstånd att för pri- vat räkning sända med amatörsändare icke givas, varför det i realiteten före- finnes ett ”sändningsförbud”. Detta förbud är synnerligen katego- riskt. Vi tillskrev Telegrafstyrelsen med en förfrågan om dess inställning till vissa specialtyper av amatörsänd- ning men svaret blev bestämt avvisande. TfA hade i sitt brev föreslagit, att man skulle tillåta vissa slag av amatörsänd- ning som bärfrekvenstelefoni på belys- ningsnätet m. m., vilkas begränsade räckvidd skulle möjliggöra sändning utan att militära och politiska skäl skulle kunna motivera ett avslag. Samtidigt som vi med beklagande kon- statera att de nuvarande förhållandena gör" det omöjligt för oss att publicera byggnadsbeskrivningar över sändare av olika slag kunna vi lova, att vi som förut komma att beskriva principerna både för fjärrstyrning av modeller och mycket annat. Det kan kanske vara av intresse att veta litet om hur andra länder ha det ställt i denna fråga. Amatörsändnin- gens förlovade land, USA, har sedan sitt inträde i kriget utfärdat förbud för sändning. Där ligger emellertid saken litet annorlunda till. I Amerika fick man förut utan licens inneha små sän- dare med endast lokal räckvidd och det- ta är fortfarande tillåtet. Det är de licensbelagda kraftigare sändarna som förbjudits. Man skulle kanske kunna tänka sig en lagändring i denna riktning här i Sve- rige på den punkten. Dock vill vi på- peka, att en dylik skulle komma att visa icke obetydliga nackdelar. Tänk blott på alla de olika lokala sändare av ty- pen ”wireless phonographs” etc. som ut- göra ett veritabelt gissel ur radiostör- ningssynpunkt och som därigenom skulle bli tillåtna! Vi be därför våra sändningsintresse- rade läsare att ge sig till tåls. När vi åter kan få sändartillstånd, kommer TfA att publicera byggnadsbeskrivnin- gar på sändare av olika typer. Ama- törsändning är trevlig och lärorik hob- by, men en sann amatör besinnar alltid punkt ett i amatörernas internationella hederskodex, fritt översatt: En amatör uppför sig gentlemannamässigt. Han använder aldrig medvetet sin station så att han förstör andras trevnad. Han lyder de lagar och förordningar, som ut- färdas av hans organisation och rege- ring. Billy. Batteriet i vinterkylan Situationen på batterimarknaden är sådan, att vi måste ägna våra bil-. - batterier den största omsorg. Detta gäl- ler såväl startbatterierna i gengasbilar- na som kraftbatterier i de elektriska bilarna. Starten av en bil kan vid kall väder- lek erbjuda stora svårigheter, och det beror huvudsakligen på två orsaker. Även den tunna vinteroljan, som bilis- -terna hade tillgång till före kriget, blev vid sträng kyla mycket trögflytande. Nu finnes ej längre någon dylik vinter- olja i handeln. Bilisterna äro hänvisa- de till att använda relativt tjock olja av avsevärt sämre kvalitet. Redan vid temperaturer av omkring —15” C bli dessa oljor mycket tjocka och göra mo- torerna oerhört tröga att draga runt. Detta framställes i en av kurvorna, som visar, att motståndet vid — 20” blir omkring 9 gånger större än vid -+20”. Det är givet, att detta frestar batte- riet oerhört. Av största vikt är därför, att motorn blir uppvärmd, innan man försöker sig på att starta. I handeln finas motorvärmare av olika konstruk- tioner. Den andra orsaken till startsvårighe- ter vid kall väderlek härrör från bat- teriet: Det kemisk-elektriska förloppet i ett batteri fördröjs vid sjunkande tem- peratur, så att batteriets kapacitet sjun- ker avsevärt. Detta har givetvis sin speciella betydelse just vid start. Vår andra kurva visar ett prov med stöt-” belastningar på ett batteri om 105 am- peretimmar, motsvarande startförsöken på en bil. Man finner där, att man vid + 20” kan utföra 58 starter, medan man vid 20” blott kan utföra 12. Det är alltså mycket lätt att totalt urladda ett från början fulladdat batteri, om det råkar vara kallt. Denna olägenhet för- värras i hög grad av risken att det ur- laddade "batteriet fryser, vilket för ett oladdat batteri inträffar vid —20?. Batterierna bör därför isoleras så gott sig göra låter i en låda, invändigt be- klädd med glasull. Dessutom bör de helst placeras på en varm plats i bilen, exempelvis under motorhuven. Skall emellertid vagnen stå ute längre tid, t. ex. under natten, bör batteriet för- varas inomhus. or TEEE2RHEZREPREHE = HEn förbränningsmotors mot z 25-0Mstånd mot kringvridning vid 7 är Ii olika temperaturer. 7 - VA 7 200) 22 76 a YH 3 va 23 2 SS JA OR — 0:23 mr 35 ; +20 +170 [9] -70 -20 =309C Motortemperatur CEEEECHERXROE | | | Laddningskurvor för ett | 1] halvladdat 6 volt 75 Ah I 17] IT | batteri vid olika tempera- Volt TT turer. EE U EE I -209C 925 =E JA "dj S , f 85r 8 = / (Si LE HER 4 — Pla oc a (SE Oo Fr &5EL - eo + 70C BE CIEX 70. 20 30 40 50 60—=J Amp. Laddningsström EEAEEEEXO8EOTSERESE HH Sfötbelostning ov ett 12 volt 105 Ah botteri — vo vid +20"C, OC och —20C. te U AN SrSAanna varje > 2 RA TN ER : SE =E VE Emme I-t2090 SE SYKj=207Y joec N 2 SIV T V 4 Y | Holk li 12 stötar | 25 störar 58 stötor id EES OSNENaR EN o VERSER Se ä SOME 4 12 20 28 36-44 52 60 68 76 Ah TEKNIK för ALLA 15