Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Titel och innehåll - Har jag huvudet upp eller ner?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 12. 19 mars Teknisk Revy 1943. 4:e
Oo
årg.
Red. & Exp. Tunnelgatan 3, Stockholm. Redaktör och ansv. utgivare Gunnar Fahlnes.
Red.-sekr. Nils Etterling. Annonsavdelningen, Tunnelgatan 3, tel.
halvår 7:75 kr., kvartal 4: —.
LOCI09:
Telefon växel 116079, 101199
Prenumerationspris helår 15:— kr.,
Postgirokonto 15 79 92. Postbox 3137, Stockholm 3. Arg. IV.
Eftertryck av Teknik för Allas innehåll förbjudes!
i är på Bromma flygplats en grå och
dimmig dag. De tunga molnen ligga
stundom som en slöja ned på marken.
Det är fuktigt och kallt och de mindre
flygsakkunniga personer, som invänta
trafikflygplanets ankomst bry sina hjär-
nor med hur det kan vara möjligt att
flyga i ett sådant busväder. Hur kan
piloten hitta vägen? Hur kan han hålla
balansen när han ingenting kan se? Hur
är det över huvud taget möjligt att flyga
i hurudant väder som helst? — Jo, det
flygplanets läge i luften vid flygning i
dimma, kursgyro, som utvisar kursen
m. m.
Är det klart väder reder sig föraren
utan något nämnvärt bruk av flyginstru-
. ment med undantag av kompassen.
Krängningarna och lutningarna märker
han ju utan instrument, och hastighet
och höjd kan han bedöma genom iakt-
tagande av den underliggande terrängen.
Men när det börjar bli ”lågt i taket”,
sikten blir allt sämre, dimman stöter till
och det kanske även börjar regna eller
snöa och blir mörkt, då är det skönt att
ha de tillförlitliga blindflygningsinstru-
menten. På hastighetsmätaren ser pilo-
ten att flygfarten är tillfäcklig för att
maskinen skall besitta full styrbarhet
och icke ”falla igenom” eller företaga sig
några andra riskabla rörelser genom den
minskade farten. Krängningsinstrumen-
ten och ”den konstgjorda horisonten”,
vilket är ett gyroinstrument som anger
flygplanets läge i luften vid flygning i
Har jag huvudet upp eller ner?
går tack vare de fulländade instrument,
som numera finnas installerade i de mo-
derna trafikplanen, Med deras hjälp blir
flygningen lika säker och reguljär som
all annan trafik. I vissa fall till och med
säkrare.
I stort sett kan man indela instrumen-
ten i två huvudgrupper, dels de som be-
rör motor- och belysningsänläggningar,
och dels de egentliga flyginstrumenten,
som avser styrningen och navigeringen.
Till den första gruppen hör motorer-
nas varvräknare, termometrar för olja
och kylvätska samt cylindertemperatu-
ren, manometrar för bensin, olja och
luft, bensinkontrollen, signallampor för
bensin och olja och kontakter eller
strömbrytare för motorns elektriska sys-
tem och belysning etc: etc. Hela den-
na grupp kräver egentligen ingen när-
mare förklaring, de flesta av dessa in-
strument återfinnas även på bilens in-
strumentbräda.
I den andra gruppen är de viktigaste
flyginstrumenten fartmätare, som anger
hastigheten i förhållande till luften,
höjdmätare, vilken anger höjden över
havet, stighastighetsmätare, som anger
hur snabbt flygplanet stiger, kompasser
av olika slag, krängnings- eller sidlut-
ningsmätare, längdlutningsmätare, ho-
risontalindikator eller ”konstgjord hori-
sont” ett gyroinstrument, som anger
”
medel.
De moderna flygplanen äro utrustade med en
omfattande instrumentuppsättning och radiout-
rustning. Därigenom har det blivit lättare och
säkrare att navigera med ett flygplan i dimma
och mörker än med något annat fortskaffnings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
