Nr 12. 19 mars Teknisk Revy 1943. 4:e Oo årg. Red. & Exp. Tunnelgatan 3, Stockholm. Redaktör och ansv. utgivare Gunnar Fahlnes. Red.-sekr. Nils Etterling. Annonsavdelningen, Tunnelgatan 3, tel. halvår 7:75 kr., kvartal 4: —. LOCI09: Telefon växel 116079, 101199 Prenumerationspris helår 15:— kr., Postgirokonto 15 79 92. Postbox 3137, Stockholm 3. Arg. IV. Eftertryck av Teknik för Allas innehåll förbjudes! i är på Bromma flygplats en grå och dimmig dag. De tunga molnen ligga stundom som en slöja ned på marken. Det är fuktigt och kallt och de mindre flygsakkunniga personer, som invänta trafikflygplanets ankomst bry sina hjär- nor med hur det kan vara möjligt att flyga i ett sådant busväder. Hur kan piloten hitta vägen? Hur kan han hålla balansen när han ingenting kan se? Hur är det över huvud taget möjligt att flyga i hurudant väder som helst? — Jo, det flygplanets läge i luften vid flygning i dimma, kursgyro, som utvisar kursen m. m. Är det klart väder reder sig föraren utan något nämnvärt bruk av flyginstru- . ment med undantag av kompassen. Krängningarna och lutningarna märker han ju utan instrument, och hastighet och höjd kan han bedöma genom iakt- tagande av den underliggande terrängen. Men när det börjar bli ”lågt i taket”, sikten blir allt sämre, dimman stöter till och det kanske även börjar regna eller snöa och blir mörkt, då är det skönt att ha de tillförlitliga blindflygningsinstru- menten. På hastighetsmätaren ser pilo- ten att flygfarten är tillfäcklig för att maskinen skall besitta full styrbarhet och icke ”falla igenom” eller företaga sig några andra riskabla rörelser genom den minskade farten. Krängningsinstrumen- ten och ”den konstgjorda horisonten”, vilket är ett gyroinstrument som anger flygplanets läge i luften vid flygning i Har jag huvudet upp eller ner? går tack vare de fulländade instrument, som numera finnas installerade i de mo- derna trafikplanen, Med deras hjälp blir flygningen lika säker och reguljär som all annan trafik. I vissa fall till och med säkrare. I stort sett kan man indela instrumen- ten i två huvudgrupper, dels de som be- rör motor- och belysningsänläggningar, och dels de egentliga flyginstrumenten, som avser styrningen och navigeringen. Till den första gruppen hör motorer- nas varvräknare, termometrar för olja och kylvätska samt cylindertemperatu- ren, manometrar för bensin, olja och luft, bensinkontrollen, signallampor för bensin och olja och kontakter eller strömbrytare för motorns elektriska sys- tem och belysning etc: etc. Hela den- na grupp kräver egentligen ingen när- mare förklaring, de flesta av dessa in- strument återfinnas även på bilens in- strumentbräda. I den andra gruppen är de viktigaste flyginstrumenten fartmätare, som anger hastigheten i förhållande till luften, höjdmätare, vilken anger höjden över havet, stighastighetsmätare, som anger hur snabbt flygplanet stiger, kompasser av olika slag, krängnings- eller sidlut- ningsmätare, längdlutningsmätare, ho- risontalindikator eller ”konstgjord hori- sont” ett gyroinstrument, som anger ” medel. De moderna flygplanen äro utrustade med en omfattande instrumentuppsättning och radiout- rustning. Därigenom har det blivit lättare och säkrare att navigera med ett flygplan i dimma och mörker än med något annat fortskaffnings-