farande hålla rätt varvtal. Verket mås- te därför stå i ständig beredskap att kunna uthärda en belastningsökning utan att maskinernas varvtal ändras. Under nuvarande tider av bränslebrist spar man emellertid på ångkraften och söker att hjälpa sig fram med vatten- kraft. Då en plötslig belastningsökning inträffar, har man alltså numera ingen ångkraft att sätta till som reservkraft utan måste balansera tillgängligt kraft- överskott från andra håll eller inkoppla flera generatorer. Vid själva balanse- ringen uppkommer då ofta en förskjut- ning i periodtalet, som inverkar på syn- kronurens gång. När belastningen sedan sjunker något under vad det ledande elektricitetsver- ket producerar, kommer dess turbiner att öka varvtalet, varvid man låter den- na ökning fortsätta tills synkronuren återtagit den tid, som de försenats un- der den större belastningen. Denna hög- körning sker vanligast om natten, så att uren på morgonen åter visar rätt tid. För att förstå vad en sådan sänkning av periodtalet egentligen betyder för synkronuren gör vi ett litet räkneexem- pel. Vi anta då, att elektricitetsverket under två timmars tid tvingats att sän- ka periodtalet från 50 till 49. Vid 50- periodigt nät vwvisar uret alltså under denna tid 2 timmar eller 7 200 sekunder. Med blott 49 perioder får man: 020029 7i056:sekunder. Uret har alltså förlorat 144 sekunder och går omkring 2,5 min. för sakta. Dessa 144 sekunder tagas igen med två timmars överkörning med 51 perioder. Periodvariationer kunde förr undvikas med ångkraft, i det denna kunde direkt utnyttjas vid överbelastningar för ut- jämning. Men att nu taga vattenkraft från annat håll till sådan utjämning är icke alldeles samma sak, och därav kom- mer det sig, att synkronuren både här i landet och i grannländerna dra sig efter under dagen för att nattetid åter sätta upp farten. 3 Ny. luftförvärmare ökgaser från ångpannor och ugnar innehålla alltid en betydande mängd av ej avgiven värme, när de gå till skor- stenen och passera ut i det fria. Denna övertemperatur betyder, att en viss del av den genom bränslet tillförda värme- mängden outnyttjad går förlorad som s. k. skorstensförlust. Ju kallare gaserna gå bort, desto bättre är värmeekonomien. Luftförvärmaren är ett medel att åter- vinna denna rökgasvärme genom att rök- gaserna få avgiva en del av sitt värme- innehåll till luft eller annat medium. Den så erhållna varma luften återföres i regel till ångpannornas eller ugnarnas eldstäder, men kan naturligtvis även an- vändas för andra ändamål, såsom för lokaluppvärmning etc. Den besparing, som kan göras, kanske bäst framgår av ett exempel på en 500 m? vattenrörångpanna, d. v. s. en storlek, som ofta förekommer inom <industrien och som genererar ungefär 25 ton ånga per timme. Inom det temperaturområde för gaserna, som här är vanligt, sparar man med nu gällande bränslepriser 1000:— kr. per år för var grad, som rökgaserna nedkulas. Denna nedkylning kan göras från 250—125”, vilket i detta exempel betyder en besparing på ca. 100 000:— kr. per år. Det är således mycket stora värden, som för landet i sin helhet på denna väg kan räddas. Luftförvärmaren som ett medel att höja bränsleekonomien är ju inget nytt. Det finns en mångfald typer av olika apparater i marknaden, Emellertid ford- ras för varje luftförvärmareanlägg- ning som regel även en rökgasfläkt och en luftfläkt med tillhörande motorer, luft- och rökgastrummor. Anläggningen blir därför ganska komplicerad, dyrbar och utrymmeskrävande. En av luftför- värmarens stora nackdelar är också, att värmeöverföringen mellan luft- resp. rökgas genom metallytor är mycket låg. Det fordras således mycket stora värme- ytor för att kunna upptaga rökgasernas värme och överföra detta. Man kan emel- lertid höja övergångstalet genom att an- vända mycket stora gashastigheter. Nyligen har Motala Verkstad konst- ruerat en fläktförvärmare, som löser vissa av dessa problem. Denna fun- gerar både som rökgas- och luftfläkt. De stora hastigheterna på rökgaserna ha gjort, att de värmeavgivande resp. vär- metillförande ytorna kunnat minskas till endast 1/10 av vad som annars är erfor- derligt. Denna luftförvärvare, som be- nämnes fläktförvärmare, har på grund av ovan sagda kunnat byggas med en volym, som endast är en bråkdel av and- AR Rökgasens och luftens skilda vägar genom förvärmaren. Fläktvärmaren med ytterkåpan avtagen. Fläktvärmaren uppmonterad. ra luftförvärma- res. Genom att en- dast en motor an- vändes, underlät- tas skötseln avse- värt, så att t. o. m. helautomatisk reg- lering enkelt kan anordnas. Genomskinlig båt I New York har en genomskinlig båt nyligen de- monstrerats. Den väger endast om kring 40 kg.