atomnr = atomnummer d. o. = detta ord ev. = eventuell kg = kilogram atomv. = atomvikt d. v. s. = det vill säga ex. = exempel beteckn. = beteckning e. dyl. = eller dylikt fryspkt = fryspunkt kpkt = kokpunkt bl. a. = bland annat eng. = engelsk (t) hl = hektoliter 1 = liter c:a = cirka " ete. = etcetera hk = hästkraft lat. = latin etanol: se alkohol. ; eter: 1) etyleter (C:Hs)O. Eldfar- lig vätska med angenäm lukt. Kpkt 35,6”. Bildas ur alkohol genom upphettning med konc. svavelsyra. ' Användes såsom lösningsmedel, till gelatinering av krut, såsom bedövningsmedel m. m., 2) medium, som antogs genomtränga all materia och fö- refinnas överallt i universum. Denna hypotes som uppställts för att kunna förklara fort- plantningen av ljus, värme, ra- diovågor m. m. såsom vågrörel- ser är numera övergiven. eternit: byggnadsmaterial av ce- ment och långfibrig asbest, van- ligen i form av plattor, avsett bl. a. för taktäckning eller för beklädnad av träytor i pann- rum på grund av sin eldhärdig- het. etervåg :. föråldrad term för elek- tromagnetisk våg. etsa: att genom frätmedel åstad- komma en fördjupning eller en matt beläggning helt eller i konstnärligt mönster på en i och för sig blank yta. etsning: utsirning på glas, metall etc. medelst syror eller elektro- kemiskt. etyl-: den organiska SH5— etylalkohol: se alkohol. etylen: färglös gas. Framställes ur krackningsgaser, torrdestilla- tionsgaser m. -m. samt genom sönderdelning av alkoholångor. eukalyptus: trädsläkte, vars blad innehålla starkt luktande olja. Användes även för framställ- ning av cellulosa. 64 radikalen TEKNIK för ALLA :s TEKNISKA ORDBOK Förteckning över de förkortningar och sammandragningar av ord, som förekomma i texten: europium: Eu, grundämne tillhö- rande de sällsynta jordmetaller- na. Atomv. 152. Atomnr 63. eutektisk blandning: sådan bland- ning av tt. ex. metaller, där blandningens smältpunkt är lägre än någon av beståndsde- larnas, och där blandningens smälta, då den kyles till viss temperatur, avskiljer ingående ämnen i samma förhållande som de förekomma i blandningen. evaporation: avdunstning eller ångbildning. evaporator: 1) apparat, varmed färskvatten kan framställas ur havsvatten, 2) avdunstningsap- parat i t. ex. kylskåp. evaporometer: avdunstningsmäta- re. evighetständsticka: för upprepad användning preparerad sticka, t. ex. medelst metaldehyd. excenterplatta: 1) skiva, som är så anbragt på en axel, att ski- vans centrum icke sammanfal- ler med axelns. Kallas därför även excenterskiva, 2) montage- platta med avlånga hål för fäst- bultarna, varigenom plattan kan något förskjutas i hålen. excenterpress: press vanligen av- sedd för utstansning i plåt, där stansens fram- och återgående rörelse åstadkommes med hjälp av excenterrörelse i stället för vevrörelse. excenterring: den del, som vid en excenteranordning omsluter ex- centerskivan och om vilken den kan fritt rotera. Kallas även excenterbygel. excenterskiva: detsamma som ex- centerplatta (se d. 0.). konc, = koncentrerad inkl. = inklusive m = meter resp. = respektive t. ex. = till exempel i st. f. = i stället för max = maximum s. k. = så kallad Vv = volt ifr = jämför m. fl. = med flera smpkt = smältpunkt W = watt keal = kilokalori m. m, = med mera spec. = speciell(t) kem. = kemisk mm?2 = kvadratmillimeter sp. v. = specifik vikt energi: sammanfattande begrepp nerna. Enklaste typen består för alla de former (energifor- mer), ett uträttat arbete kan antaga. Sålunda omvandlas exempelvis det arbete, som ut- rättas vid lyftning av en vikt en viss höjd till s. k. lägesenergi (potentiell energi). Andra ener- giformer äro rörelseenergi, vär- 'meenergi, elektrisk energi m, fl. Enheten för elektrisk energi är wattsekund, som är lika med 10' erg (se d. 0.). energi, mekanisk: den förmåga att uträtta ett arbete, som t. ex. en kropp äger genom sin rörelse (kinetisk e.) eller sitt läge (po- tentiell e.). enfasasynkronmaskin: asynkron- maskin, som drives av enfasväx- elström ' (enfasasynkronmotor) eller som <alstrar enfasväxel- ström (enfasasynkrongenera- tor). Karakteristiskt för alla asynkronmaskiner är frånvaron av utpräglade poler; fältet alst- ras nämligen här av en kring periferien jämnt fördelad växel- strömslindning. Enfasasynkron- generatorn tager i överensstäm- melse härmed sin magnetise- ringsström från ett av en syn- krongenerator matat nät, me- dan dess rotor av en separat ma- skin drives översynkront. 2 enfasgenerator: växelströmsgene- rator, som alstrar enfasväxel- ström. enfaskommutatormaskin: kommu- tatormaskin, som drives av en- fasväxelström (motor) eller som alstrar enfasväxelström (gene- rator). Växelströmskommuta- tormaskiner utgöra en särskild klass av de asynkrona maski- helt enkelt av ' en vanlig lik- strömsmaskin kopplad till ett en- fasigt växelströmsnät. enfasmotor: växelströmsmotor, av- sedd att anslutas till ett enfasigt växelströmsnät. enfasmätare: elektricitetsmätare för enfasväxelström. enfasseriemotor: kommutatormo- tor, driven av enfasväxelström och som i sitt enklaste utföran- de består av ett vanligt lik- strömsankare med seriekopplad fältlindning. ' Härtill kommer dock en extra lindning, den s. k. kompensationslindningen, för kompensering av det av anka- ret i borstriktningen alstrade växelströmsfältet. Denna lind- ning ligger i serie med fältlind- ningen. Enfasseriemotorn har liknande egenskaper som lik- strömsseriemotorn och användes mycket vid elektrisk järnvägs- drift på grund av att den äger högt startmoment. enfassynkronmaskin: synkron väx- elströmsmaskin, som drives av enfasväxelström (enfassynkron- motor) eller som alstrar enfas- växelström (enfassynkrongene- rator). Beträffande enfassyn- kronmotorn kan framhållas, att, densamma ej startar självstän- digt utan måste drivas av en separat maskin upp till det syn- krona varvtalet och sedan infa- sas på nätet. enfassystem: distributionssystem för enfasväxelström. Numera användes nästan uteslutande trefassystemet, varvid, om man skall inkoppla en enfasig för- brukningsapparat, exempelvis en Gl