Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Århundradets tåg, av Key Hermansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Interiör av
En rullande nattklubb.
restaurangvagnen. Observera bor-
dens placering, de på kvällarna
helt täckta fönstren och den ber
hagliga belysningen.
Vestibul och vagnsgavel
strömlinjeformad
”Dragspelet” täcker som synes
hela gången. lägg märke till
trappsteget, som under gång fälles
upp och försvinner i underredet.
Jämför bilden här nedan.
på en
'Pullman”. —
Exteriören visar rena, strikta linjer
och en väl genomförd strömlinje.
Vagnens längd är 27 meter. Vikt
42 ton.
Skönhet — Snabb-
her = STYinser nyek
sonloket ”Mars" på New
York — Centralbanan.
Dragkraft 35 ton. Max.
hast. 175 km/tim.
närmare studium observera vi att tåget
består av 13 vagnar förutom lok och
tender. Hela sättet är hållet i en stålgrå
ton. Längs utmed sidorna löpa i fön-
sterhöjd några markeringsränder i blått,
grått och silver. En dekorativ färg-
effekt som ger det hela ett enhetligt
sammanhängande intryck.
Vagnarna äro så väl avpassade intill
varandra, att man endast svagt skönjer
de delvis i strömlinjeformen inbyggda
boggierna. De olika vagnarna äro sins-
emellan nästan exakt lika till exteriö-
ren.
metall har bl. a. den fördelen att ned-
bringa den totala tågvikten avsevärt.
Varje vagn väger ungefär 2/3 av den
äldre typen av stålvagnar som vi äro
vana vid från svenska järnvägar. Så
gott som samtliga äro tillverkade av
The Pullman Standard Car Manuf.
Comp., den välkända sovvagnsfabriken
i Chicago.
Vi gå längs det över 300 m långa tåg-
sättet och närma oss loket, även det i
samma stålgrå färg. Nu känna vi igen
den ”klassiska” profilen från annonser i
amerikanska tidningar. Tilltalande ex-
teriörer kunna i sanning amerikanarna
skapa fram. Den reflektionen gör man
omedvetet.
Här framför oss står bolagets stolthet;
det strömlinjeformade <MHudson-loket
(svensk beteckning 2-C-2) ritat av Hen-
ry Dreyfuss och speciellt skapat att dra
”the Century”. Man har sagt att lo-
kets främre del för tanken till den klas-
siska romarhjälmen. Här kan man tala
om teknikens skönhet. Vackrare linjer
får man söka länge för att finna. Se
bara på de massiva silverfärgade driv-
hjulen!
Lok för 10 miljoner kronor!
| Ryggen är just i färd med den
sista översynen. Vi gå närmare för att
söka få några uppgifter om loket, och
träffar här på eldaren klädd i sin ty-
piska lokförarhabit, blårandig overall
och dito mössa med stor skärm. Han
berättar oss att ”hon” — d. v. s. loket
nr 5450 — har tio systrar av samma ut-
seende. Den lilla nätta varelsen väger
Konstruktionen av helsvetsad lätt-”
i tjänst med tender 371 :ton och utveck-
lar vid 110 km hastighet 4 700 hk.
Längden med tender är 33 meter, och
priset från fabriken omkring 1000 000
kr. Två maskiner behöver man för re-
san Chicago—New York förutom det
elektriska lok som drar tåget de sista
fem milen in till New York. Atta gån-
ger under resan byter man lokpersonal,
och det behövs nog. Att under loppet
av ett par timmars tid bara ”dra på”
för fullt med så där en 140—145 km/tim
som utgör topphastigheten för the Cen-
tury, det måste vara påfrestande.
Vi tacka eldaren för upplysningarna
och återvända till den pullmanvagn som
skall föra oss österut. Just som vi ämna
stiga upp, möta vi tågets ”befälhavare”,
konduktören. Även denne lämnar be-
redvilligt de upplysningar och data om
tåget som vi så gärna vill ha.
Den dyrbara inredningen.
The Century, säger han, är det snab-
baste tåget på denna route. Det är ett
”all Pullman” (d. v. s. består endast av
vad vi skulle kalla första klass) och där-
för ganska dyrt att resa med. Men trots
det gå vi alltid fulltecknade, oftast i två
”sections”. Vi transportera årligen un-
gefär 200000 resande. Dagsrekordet
sattes den 7 jan. 1939. Då gick vi för-
utom ordinarie med sex extratåg från
Chicago och 822 resande. Folk vill resa
komfortabelt även om det kostar lite
extra, och så vill man resa fort. Vi gör
sträckan på 16 timmar med 9 stopp.
Gånghastigheten ligger så högt som 96
km/tim med uppehållen inberäknade,
och maxhastigheten på linjen är offici-
ellt 145 km/tim.
Siffror som tala.
Men det har blivit tid att ta plats.
Klockan närmar sig avgångstid. I folk-
vimlet på perrongen dyker en svarting
i ilsket röd mössa upp. Han är en re-
presentant för ”härar”-skrået, en av de
många ”red caps”. Han har ombesörjt
att vårt resgods kommit med. Inte utan
viss nyfikenhet stiger vi in i vagnen. Vad
väntar oss för finesser inombords? På
egen hand låter vi här läsaren färdas
vidare.
Du finner dig strax tillrätta inne i
vagnen. Du har fått dig tilldelad en en-
manskupé eller ”roomette” som den kal-
las. En behaglig, ren och sval luft är
det första intrycket! Luftkonditionerin-
gen garanterar denna ”lyx” sommar som
vinter. Din kupé är närmast ett litet
rum. Ultramodern inredning, ljust och
trevligt. Väggarna äro hållna i en grå
nyans, utmed ena väggen en mjuk soffa
i djupt vinrött. Mittemot en liten fåtölj
och på golvet en cacao-brun matta, som
ger det hela ett varmt hemtrevligt in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Nov 12 02:00:57 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tfa/1943-13/0004.html