OLJETRANSPORTERANDE malmfartyg — en nyhet för vår sjöfart Rederi AB Tirfings nu levererade nya Malmland och det under byggnad varande systerfartyget Ferroland ha på grund av sin konstruktion ådragit sig ett stort intresse inom skeppsbyggnadsvärl- den. Fartygen äro betydligt mindre än Svealand-typen och ha c:a 12620 ton dw mot Svealands och Amerikalands 22 740. Utrustningen är däremot densamma eller bättre än på Svealand-typen. De båda malmfartygen äro från bör- jan byggda så, att de efter företagande mätfärgerna inte temperaturpunkter utan temperaturintervaller, vilkas längd de nämnda åtta pennornas omslagstem- peraturer ge besked om. Dessa äro 120, 150, 200, 300, 350, 450, 510, 600? C. Förändras alltså färgen på de första tre men inte på de övriga av de åtta dragna strecken ligger tempera- turen mellan 200 och 300? C. Skor av glas För kort tid sedan tog en tysk upp- finnare ut patent på skodon av glas- ull eller glastrådar med inlagda eller invävda metalltrådar. Överdel och sula bestå av hopvävda och genom elektrisk upphettning sammansmälta glas- och och metalltrådar. Genom att variera den ursprungliga texturens tjocklek samt metalltrådarnas antal och fördelning kan man få skomaterialet mjukt och smi- digt eller hårt och motståndskraftigt. S/5 ATLAND.I210 Mys LE 1943 av en del ändringar samt därav betingad ommätning kunna föra returlaster av tunga oljor, såvida frakt- och omkost- nadssituationen (i synnerhet tonnage- och hamnavgiftsfrågan) skulle visa, att detta kommer att löna sig bättre. Fartygen kunna emellertid vidare rela- tivt snabbt omändras till fullständiga tankfartyg, d. v. s kunna då transportera alla slags oljor, såväl mycket tjocka som lättflyktiga och eldfarliga olje- och ben- sinlaster. Härför behövliga ändringar ha från början i detalj specificerats, och full- ständiga arbetsritningar för det rena tankfartygsalternativet ha under byggan- det utarbetats. Vid avpassandet av malm-tank-typens egenskaper för transport av såväl malm som olja måste ihågkommas, att malm- fartyget jämfört med tankfartyget ford- rar en hel del viktsökningar i form av stora lastluckor och ett kraftigt dimen- sionerat malmrum med tillhörande för- stärkningar av skrov etc. Å andra sidan fordrar det rena tänkfartyget jämfört med det rena malmfartyget likaledes betydan- de viktsökningar;s« såsom installation av stora ångpannor, ångdrivna pumpar och Övriga hjälpmaskiner, värmeslingor, ex- pansionstrunkar, extra rörledningar etc. Ett fartyg, som skall vara fullständigt tankfartyg och dessutom fullständigt malmfartyg, måste således under hela sin tillvaro släpa på en betydande extra ma- terialvikt, som försämrar räntabiliteten vid förandet av båda lastsorterna. Malmland och Ferroland utgöra såle- des en ny och intressant modifikation av malm-tankfartyg. De kunna sägas re- presentera fyra skilda användningsområ- den, nämligen : 1) Malmtransporter, med vattenballast 1 retur (i nuvarande skick), 2) Malmtransporter, med tunga oljelas- ter i retur (efter smärre ändringar och ommätning), 3) Transporter av tunga oljor, med vat- tenballast i retur (efter smärre ändrin- gar och ommätning), 4) ”Oljetransporter av alla slag, med vattenballast i retur (efter mera omfat- tande ändringar och ommätning). Vilken av dessa olika transportformer, som kommer att bliva den mest använda, får framtiden utvisa. ÅAluminiumfolien 30 år Ar 1912 lyckades man i Tyskland för första gången fabriksmässigt fram- ställa aluminiumfolier. Sedan dess har folien fått en allt större användning, liksom priset sjunkit med nästan en fjärdedel. Tjockleken eller rättare tunn- leken har sammanpressats till mindre än hälften, produktionen ökats. Folien användes med förkärlek till förpackning av cigarretter, choklad o. s. v. och har stor betydelse för < isoleringsändamål exempelvis i kylvagnar. I våra dagar har krigsindustrin nästan fullständigt lagt beslag på den. Elektroindustrin erhåller fortfarande ”alfolier” till kon- densatorer, kabelflätor etc. Även för förpackning av vissa ostsorter är alfolien tillåten, då man inte kunnat framställa något fullvärdigt ersättningsmaterial. SJÄLVTÄTANDE BENSINTANKAR Amerikanska kvinnliga arbetare göra flygplansbensintankar, vilka automatiskt täta uppkommande kulhål. Bilden t. v. visar på- Bilden t. h. visar hopsättandet av det strykandet av gummilösning, en del av den process, som: gör tankarna självtätande. skyddande skalet kring tanken. oo TEKNIK för ALLA 11