Hugo Gilius Hammar föddes på häradskrivarbostället Tryggestad och växte upp under nödår och svåra förhållan- den. "Från Olands alvar till livets” kallar han det själv i sina ”Minnen”. I skolan hade han växlande framgång och klockare Andersson, hans lärare i storskolan, rådde honom att hellre gräva diken än att försöka sig på boklig lärdom. Tana nga gu POLA gaonanea ENE I alla fall sökte han och kom in vid Elementarläroverket i. Kalmar. Om inte annat kunde han ju alltid ge sig till sjöss. Trots klockarens: dystra förutsägelser klarade han studierna med glans och försommaren 1883 tog han sin vita mössa med utmärkta betyg. Nu gällde det att skaffa sig arbete, ty fadern hade nyss dött utan att efterlämna några pengar. -— ET AN / 2 R Ver 5 SN ; Nilla w RR NY I Malmö sökte han sin lycka och hamnade, efter många försök att skaffa si Verkstad. Arbetet var hårt men lärorikt. Här stannade han i nära två år och var bl flottan beställda skolskeppet ”Freja”. Redan under denna tid fick han klart för sig, att det fatt om effektivitet och organisation inom den svenska skeppsbyggnadsindustrien. Nu "återstod den teoretiska utbildningen. Denna fick han först vid Kungl. Skeppsbyggeriskolan i Götebor och som examensarbete gjorde han här ritningar till en atlantångare om 600 fots längd — ett enastående fartyg på den tiden — samt en yacht av "”Puritan”-typen, avsedd att tävla om Amerikapokalen. Våren 1887 mottog han av skolans lä- rare diplom på skeppsbyggmästarexamen. 16 TEENIE för ALLA g plats, som plåtslagare på Kockums : a. med om -att bygga det av ades mycket i fråga Hammar sökte och fick Kungl. Kommerskollegiums stipen- dium på 500 kr. Han begav sig nu på studieresa till Ile Havre, där en stor utställning pågick, därefter till England, där han jobbade i varven vid Newcastle och Jarrow och Tyne. Återkommen till Sverige satte han sig omigen på skolbänken vid Chalmers och utgick därifrån som denna skolas första skeppsbyggnadsingenjör. . |. | » Sr Nr er Vinn AA