rr Arbetstillfällena inom det svenska skeppsbyggeriet voro då- liga på den tiden och Hammar sökte sig därför utomlands, först till England, där han verkade både som arbetare och Nötnuenes LA RAN Lr gr Ae I september 1896 fick Hammar ett erbjudande att i egen- skap av flottbyggnadsexpert bli ingeniör vid Lindholmens verkstad. Han accepterade med glädie och for hem till Sve- il som ritare. Därefter for han till USA, bl. a. för att leda I) konstruktionsarbetet för ”Kentucky"” och ”Kearsarge”, USA:s första större pansarfartygsbyggen. rige igen. Sedan dess ha åtskilliga svenska krigsfartyg, större som mindre, byggts under hans erfarna ledning, bl. a. pansarskeppen ”Sverige” och ”Drottning Victoria”. År 1910 blev Hammar direktör för Göteborgs Nya Mek. Verkstads A.B., sedermera Götaverken. Under hans mål- medvetna och skickliga ledning har varvet och hela det svenska skeppsbyggeriet utvecklats till en av landets bety- delsefullaste industrier med internationell ryktbarhet. Han har också verksamt bidragit till den svenska handelsflottans kraftiga utveckling under senare årtionden. Under Hammars driftiga ledning fick Gö- | taverken en aktad ställning bland världens i varv. Få företag i branschen bygga så goda fartyg som Götaverken. År 1938 drog sig Hammar tillbaka från Göta- verkens ledning. Men därmed har han inte slagit sig till ro. Initiativtagare till den stor- slagna skeppsprovningsanstalten i Göteborg har han på de senaste åren övervakat dess uppbyggnad. Hugo Gilius Hammar är "stor grabb” bland världens skeppsbyggare. TEKNIK för ALLA 17