med aluminium. Bland annat i avseende på korrosion och i utmattningshänse- ende. Materialet levereras från stålver- ken med metalliskt ren, slät yta, vilken icke kräver någon efterbehandling för att erhålla tillfredsställande korrosions- beständighet och som kan poleras, om så önskas, genom en enkel buffningsopera- tion. Rostfritt stål är icke något tungt konstruktionsmaterial, som man kanske i första hand skulle kunna tro, utan det är ur hållfasthet-viktssynpunkt fullt jämförbart med aluminium. Vid hopfog-' ning av flygplanskonstruktioner av alu- minium användes så gott som uteslutan- de nitning, men vid rostfritt stål där- emot punktsvetsning, vilket senare hop- fogningssätt har flera väsentliga förde- lar. Man får sålunda en förbindning, som är lika stark som materialet i sig självt, och kanterna, som skall hopfogas, kan läggas med mindre överlopp än vid nitning. Flänsar o. d. kan även tagas mindre, varigenom man sparar i vikt. Arbetet förenklas vidare därigenom, att man slipper stansning eller borrning av nithål. Säkerheten blir större, därige- nom att man kommer ifrån den anvis- ning, som ett nithål alltid utgör, att man kan placera svetspunkterna tätare än nitarna och att en svetspunkt aldrig kan lossa genom skakning o. d. Det rostfria stålet är sålunda på marsch framåt även inom metallflygin- dustrin och allt talar för att detta konst- ruktionsmaterial så småningom kom- mer att intaga en förnämligare plats än hittills på flygplanstillverkningens område. Det vore skäl i att svenskarna, som producera världens främsta stål och nu senast gjort storslagna uppfin- ningar för framställning av rostfritt stål till ringa kostnad i tid lade an på tillverkning av flygplan av detta mate- rial. Luftmotståndet skall och måste nedskäras ndra moderna riktlinjer vid kon- struerandet av metallflygplan för tra- fikändamål är bl. a. det indragbara landningsstället. Luftmotståndet " hos landningsstället utgjorde förut en myc- ket besvärande del av flygplanets mot- stånd. Efter starten behöver man ju inte längre hjulen, och på de moderna trafikplanen drar föraren upp landnings- stället eller viker in det i vingarna, så snart maskinen släppt marken. När det sedan är tid att landa, fälles hjulen ut igen. Manövreringen sker hydrauliskt eller elektriskt, och landningsstället är automatiskt låst i ettdera läget. På in- strumentbrädan finnes signalanordning- ar, som visar föraren landningsställets läge. Hela proceduren tar endast några sekunder i anspråk och fördelen med det indragbara landningsstället under flygningar är en ökad hastighet av minst 20 km per timme. Uppbyggandet av en metallflygkröpp enligt skalsystemet & varigenom man 7" slipper ifrån ger nomkorsande stäl-: rör "eller balkar. =: Vinge till en Ju 87 under uppbyggnad i en stälfixtur: Schematisk bild av landning med och utan. flaps.. (Flygz.: planet +. v.. är ut- rustat. med flaps).