TEKNIK FÖR ALLA:s TEKNISKA ORDBOK | I ORDBOKEN INGÅENDE DEFINITIONER GRANSKADE AV: | HUVUDREDAKTÖRER: Professor O. H. Faxén (mekanik) X Civilingenjör O. Svahn (mekanisk teknologi) Ingenjör Sven Sköldberg Professor Hannes Alfvén (elektroteknik) Civilingenjör H. Hallendorff (mekanisk teknologi) Redaktör N. Fr. Etterling Fil. lic. Iwan Bolin (kemi) ; Copyright: TEKNISKA FÖRLAGS AB, STOCKHOLM fosfor: P, amorft eller kristalli- niskt grundämne. Atomv. 30,98. Atomnr 15. Förekommer i olika modifikationer: gul, röd och - svart fosfor. Framställes ur fosforhaltiga mineral (fosfat). Användes bl. a. inom tändsticks- tillverkningen. fosforbrons: legering av koppar och tenn samt i mycket ringa mängd även fosfor, vilken har betydelse vid legeringens fram- ställning. Värdefull på grund av hårdhet och kemisk motstånds- förmåga. fosforescens: egenskap hos vissa ämnen, som ger sig tillkän- na däri, att dessa ämnen av- giva ljus ej endast då de ut- sättas för bestrålning utan ock- så en längre eller kortare tid ef- ter det att denna strålning upp- hört (se fluorescens). fosgen: koloxiklorid. Färglös, myce- ket giftig gas. Användes vid färgämnestillverkning samt som stridsgas. fotbroms: broms, manövrerad med foten. foteirkel: instrument för uppmät- ning av invändiga mått, bestå- ende av två ledbart förenade skänklar, vilka i sina fria ändar ha korta utåtböjda partier, vil- ka passas mot de ytor, vilkas inbördes avstånd skall uppmä- tas. Det till fotcirkeln sålunda överförda avståndet (diametern) uppmätes sedan t. ex. medelst skjutmått eller avläses på vid fotceirkeln fäst skala. fotoelektrisk cell: anordning, som är känslig för ljus eller annan strålningsenergi på något av följande tre sätt: 1) strålnings- energin ger upphov till elek- tronemission från -en elektrod 70 (katod), 2) strålningsenergin åstadkommer förändringar i an- ordningens resistans (motstånd), 3) strålningsenergin ger upp- hov till en elektromotorisk kraft (emk). fotocell: se fotoelektrisk cell. fotogen: färglös vätska, erhållen genom fraktionerad destillation av bergolja. Kpkt 150—300?. Användes som lysolja, motor- bränsle m. m. fotogenmotor: tändkulemotor (se d. 0.). fotokatod: som katod i ett vakuum- rör använd ljuskänslig elektrod, vilken elektrod, då den träffas av en ljusstråle eller annan elek- tromagnetisk våg, avger elek- troner, som uppfångas av en positiv elektrod (anod). fotokemi: vetenskapen om ljusets inverkan på de kemiska reaktio- nerna. Ex.: silverklorids svärt- ning vid fotografiska processer. fotometer: instrument för jäm- förande mätning av ljusstyrkor. foucaultströmmar: (uttalas fo- kål) elströmmar &t. ex. i en mas- siv metallkropp, som rör sig i ett magnetiskt fält (virvel- strömmar). De ha till följd en uppvärmning av kroppen. Den- na kan t. ex. vara ett roterande ankare i en elektrisk maskin. fourdriniermaskin: mångeylinder- maskin för papperstillverkning. fraktion: vid destillation av vissa vätskeblandningar, t. ex. berg- olja, alkoholblandningar, kunna dessa uppdelas i olika delar allt- efter olika kokpunktsintervall. Ex. tungbensinfraktion mellan 140—2107; Förfaringssättet kallas fraktionerad destillation. fraomhärd: förhärd (se d. 0.). fjärrtermometer: instrument, var- igenom temperaturen avläses på - avstånd från mätplatsen. flakes: (uttal: fläks) inre 'spric- kor uppträdande i grova smi- den. Uppstå vid godsets sval- ning. flampunkt: den lägsta temperatur, vartill en olja behöver uppvär- mas för att de över dess yta be- fintliga gaserna skola antändas, om man för en låga i närheten av oljans yta. Eldfarliga oljor av första klass ha en flampunkt under 21”, av andra klass mel- lan 21” och 40?. flamskärm: isolerande skärm, t. ex. av asbest som skyddar för direkt påverkan av eldflammor. flamugn: för uppvärmning av ar- betsstycken avsedd ugn, så ut- förd, att dessa enbart utsättas för inverkan av förbistrykande flammor. flerlågigt svetsmunstycke: svets- munstycke för såväl svetslåga som en eller flera förvärmnings- lågor. flersvetsaggregat: aggregat av- sett för flera svetsare. flinta: mineral innehållande kisel- syra och organiska föreningar. flis: ved huggen i stycken om 15 —30 mm längd, i allmänhet för cellulosaframställning. S flotation: anrikningsmetod för malm e&e dyl. Krossad malm uppslammas i vatten, vartill man satt små mängder av vissa kemikalier och något terpentin. Blåses luft i vattnet bildas skum vid vilket malmkornen fastna och på så sätt kunna skummas av. flottör: på en vätska flytande kropp (flytkropp), utförd av t. ex. kork, trä eller såsom en sluten hålkropp av plåt e. dyl. Användes för att reglera vät- skenivån i ett kärl eller, t. ex. vid sjö- och amfibieflygplan, ge erforderlig flytförmåga, under- lätta start och ev. bidraga till stabiliteten. flottörförgasare: förgasare, i vil- ken bränslenivån hålles kon- stant medelst en av en flottör manövrerad ventil. fluor: Fl, gasformigt, giftigt och kemiskt mycket kraftigt reage- rande grundämne. Atomv. 19,0. Atomnr 9. Med väte bildas fluorvätesyra. Syrans salter kallas fluorider och fluorurer: fluorescens: (uttalas fluåreschens) egenskap hos vissa materia, som ger sig tillkänna däri, att dessa ämnen lysa starkt under den tid, de träffas av t. ex. ul- traviolett ljus eller katodstrå- lar. fluorescin: organiskt färgämne, som i alkalisk lösning visar praktfull grön fluorescens. flussmedel: inom metallurgin an- vänt tillsatsämne för att reg- lera slaggers lättflutenhet. An- vändes även vid svetsning för att bortskaffa oxider ete. i svetsfogar. flussyra: fluorvätesyra. Fram- ställes av flusspat med konc. svavelsyra. Användes för glas- etsning m. m. flux: antalet »kraftlinjer», som äro verksamma i ett magnetiskt eller elektrostatiskt fält. En- heten för magnetisk flux är i cgs.-systemet en maxwell och i giorgimåttsystemet 1 weber (Wb) = 108 maxwell. flygbåt: flygplan, på vilket flyg- kroppen är utbildad till flyg- 5