TEKNIK för ALLA:s TEKNISKA ORDBOK på t oo eo . s es . Förteckning över de förkortningar och sammandragningar av ord, som förekomma i texten: atomnr = atomnummer d. o. = detta ord ev. = eventuell hl = hektoliter kg = kilogram m = meter resp. = respektive t. ex. = till exempel atomv. = atomvikt d. v.g. = det vill säga ex. = exempel inkl. = inklusive konc, = koncentrerad max = maximum 8. k. = så kallad Vv = volt beteckn. = beteckning ee. dyl. = eller dylikt fryspkt = fryspunkt ist. f. = istället för kpkt = kokpunkt m, fl. = med flera smpkt = smältpunkt WW = watt bl. a. = bland annat eng. = engelsk (t) ifr = jämför keal = kilokalori 1 = liter m. m., = med mera spec, = speciell(t) ; c:a = cirka etc. = etcetera hk = hästkraft kem. = kemisk lat. = latin mm? = kvadratmillimeter sp. v. = specifik vikt kropp och även gör tjänst som flottör. flygel: 1) avskild sidobyggnad i ett byggnadskomplex, 2) med räkneverk försett vinghjul, av- sett för uppmätning av ett strömmande mediums hastighet, 3) musikinstrument. flygkropp: på flygplan den huvud- konstruktion, till vilken ving- ställ, stabiliserings- och styror- gan samt landningsställ fästas. flygmaskin: aerodyn försedd med såväl mekanisk drivanordning (motor) som med styranord- ning. flygplan: med mekanisk drivan- ordning försedd aerodyn, som hålles svävande genom det aero- dynamiska upptrycket mot i förhållande till aerodynen stilla- stående bärytor. fläkt: anordning för att sätta en gasmassa i rörelse. fläns: 1) utspringande kant på - axlar, rör och andra maskin- delar, vilken vanligen tjänar som stöd för packningar och fäste för hopsättningsskruvar, nitar e. dyl., 2) förstärknings- och förstyvningslist vid balkar och andra föremål av plåt och gjut- gods. flöde: = flux (se d. 0.) flödestäthet: det antal kraftlinjer, som per ytenhet förefinnes i en viss punkt av det magnetiska eller elektrostatiska fältet. En heten för magnetisk flödestät- het är gauss i cegs.-systemet och Wweber per m? (Wb/m? = 10000 gauss) i giorgimåttsystemet. flöts: skikt av bergart, spec. kol. foder: 1) skyddande överdrag, av- sett att erbjuda särskilt önsk- värda ytegenskaper, t. ex. i la- 74 ger, 2) ram eller list runt dörr- eller fönsteröppning. fodercellulosa: cellulosa, fram- ställd ur trä och försatt med melass e. dyl. Användes som fodermedel. fogbank: lång hyvel, särskilt an- vänd för planhyvling av för hopfogning avsedda brädkanter; benämnes vanligare rubank el- ler planhyvel. fogning: 1) efterbehandling av fogar i murverk. Lösa partier av murbruket i ytan avlägsnas och ersättes med nytt, vanligen mera väderbeständigt murbruk, som <:sSslutligen avjämnas, 2) framställning av fog t. ex. ge.. nom nitning, svetsning eller löd- ning. fogstrykning: = fogning (se d. 0.) fogsvans: handsåg, bestående av ett med handtag försett, relativt brett och kort ospänt sågblad; benämnes även fuxsvans. fogvinkel: summan av fasnings- vinklarna i en fog. folie: se folium. foliera: att överdraga en yta med metallfolium. foliering: sätt att framställa spe- gelglas genom anbringande av en speglande metallisk hinna av t. ex. tennamalgam på en glas- yta. folium: mycket tunt blad av me- tall, papper e. dyl. fonograf: ljudnedteckningsappa- rat där en gravernål överför (nedtecknar) ljudsvängningarna på en cylinderformad rulle. Då nålen föres i axiell riktning längs den roterande rullen, kom- mer den att gravera ett spiral- formigt spår i rullen, i vilket spår nålen antingen i höjdled eller i sidled utför de av ljudet förorsakade svängningarna (jfr diktafon). forma: 1) vanligen vattenkyld öppning för införande av bläs- terluft (se d. 0.) i ugnar, t. ex. smältugnar, masugnar, härd- ugnar, 2) iordningställa en gjutform. formaldehyd: gas med stickande lukt, löslig i vatten. Framställes genom oxidation av metylalko- hol, Användes inom kemisk in- dustri för framställning av kondensationsprodukter, inom fotografitekniken, färgindu- strin, vid garvning m. m. Även desinfektionsmedel, t. ex. forma- lin, som är en 40 4 lösning av formaldehyd i vatten. formalin: se formaldehyd. formbrotsch: >dragverktyg för skärbearbetning av redan be- fintliga hål till önskad form (t. ex. mångkantiga, refflade, försedda med längsgående spår av godtycklig form. Består vanligen av en stång, försedd med erforderligt antal längsgå- ende tandrader, där efterföl- jande tänder i varje rad äro större än de föregående och Je sista tillsammans uppvisa den önskade hålformen. Kallas på grund av arbetssättet även för dragbrotsch. formbrotschning: bearbetning me- delst formbrotsch. Kallas ofta för dragbrotschning ävensom driftning. formdragning: att uttaga en mo- dell ur den färdiga gjutformen. formflaska: av två eller flera in- bördes styrda ramar bestående anordning för sammanhållning av den av sand tillverkade gjut- formen. Benämnes även gjut- flaska. formfräs: fräs med samma profil som det därmed färdigbearbe- tade arbetsstyckets. formiat: myrsyrans salt. formmaskin: vid framställning av gjutformar av sand använd ma- skin, som alltefter utförandet åstadkommer sandens tillpack- ning omkring modellen, vänd- ning av formen och utdragning av modellen. formning: inom gjuteritekniken tillverkning av formar. formpressning: metod att fram- ställa föremål av plåt genom plåtens pressning mot ett un- derlag, vars form motsvarar det önskade föremålets. formsand: till önskad lerhalt upp- blandad -sand av lämplig finhet och fuktighet; användes för framställning av gjutformar. formstål: detsamma som fasonstål (se d. 0.). formtegel: tegel med speciell pro- fil för murning av t. ex. ugns- foder, valvribbor, listverk, dörr- fattningar, socklar e. dyl. fortplantningshastighet: = hastig- heten hos en våg, t. ex. den has- tighet, varmed en elektromagne- tisk våg fortskrider exempelvis längs en ledning. : + fosfat: fosforsyrans salt. Före- kommer som mineral (apatit m. fl.). I naturen förekommande lösliga fosfat kunna genom be- handling med svavelsyra om- vandlas till lösliga fosfat (su- perfosfat m. fl.) vilka användas som gödselmedel. fosfatid: med fett besläktat ämme, innehållande fosfor, Förekom- mer i hjärnsubstans, äggvita m. m. Utgör förening av glyce- rin och högre fettsyror.