Fig. 2. Tvärsnitt genom navet. Fig. 38. Spärr och transmissionsdetalj. Fig. 4. Cykel med det nya hävarms- navet och den för- enklade ramkon- struktionen. Nytt hävarmsnav E»: av TfA:s läsare, herr Sture Gril- ling i Malmö, har konstruerat ett cy- kelhävarmsnav, på vilken patent utta- gits, Som synes av ritningen har det lyc- kats konstruktören att bygga in alla transmissionsdelar i navet. Bland fines- ser kan nämnas, att bakaxeln, som är tredelad, konstruerats fribärande. Den har därigenom sin egen uppgift att fylla, nämligen kraftens direkta överförande ifrån pedalhävarmarna till de inre trans- missionsdelarna. Sådana detaljer som vevparti, kedja och kedjehjul försvinna därmed och ersättas av hävarmsnavet. Ljudfilm ersätter grammofonskivor Någon gång i en inte alltför avlägsen framtid är det troligt, att musik på film kommer att ersätta musik på skivor. 10 TEKNIK för ALLA Vid en middag nyligen på Waldorf Astoria i New York City vid- Agfa Ansco Films 100-årsjubileum presenterades en ny sorts ljudfilm, benämnd ozaphane. Det är en cellofanremsa på ungefär en halv centimeters bredd, på vilken två ljudspår äro etsade eller fotograferade. Från dessa reproduceras musiken genom en ljusstråle, som passerar genom remsan, Silverfilmen, som f. n. användes i ljud- filmer, är alltför dyr för privatbruk. Vidare är den skrymmande. En film- rulle på 325 meter räcker 18 minuter, medan en ozaphanerulle med samma diameter räcker 60 minuter. Silver- filmen får en ytemulsion, som lätt skra- pas, medan ozaphaneytan, som är in- bäddad i grundmaterialet, är oemottaglig för skrapning. Silverfilmen drar i mot- sats till ozaphanefilmen till sig damm- partiklar. Hela trycknings- och framkallnings- processen av ozaphane sker kontinuerligt med en hastighet av 31 meter i minuten. Den kostar ungefär en tiondel av silver- filmen och har klara företräden framför alla andra filmer och skivor. Om ett avsnitt är dåligt, kan regissören t. ex. skarva in ett nytt stycke var som helst på remsan. Det är inte nödvändigt att ta om en hel scen, vilket många gånger kan ställa sig mycket dyrt. Ozaphanekopiorna bli enligt producen- terna t. o. m, bättre än originalen, därför att obetydliga förvridningar på film- remsan annulleras vid kopieringen. En hel komposition kan spelas utan paus. Ozaphanefilmen har ännu inte nått sin fulländning, inte heller är den så billig att framställa, att den f. n. kan bli var mans egendom. Men om de antydda förbättringar företas, och om <film- reproduktionsapparater i form av billiga anordningar, som kunna förbindas med de vanliga grammofonerna, bli tillgäng- liga, kommer ozaphanefilmen kanske att bli en revolutionerande uppfinning. Kungens nya tennishall får Aga-ljud Genare tiders erfarenheter har visat, att det blivit allt mer nödvändigt att ha en ljudanläggning till förfogande då det gäller att väl organisera och genom- föra en större tävling på en idrottsplats eller idrottshall. Det är nämligen icke blott fråga om att kunna lämna upplys- ningar till de tävlande och hålla publi- ken underrättad om vad som sker, utan man bör även under pauserna ha möj- lighet att underhålla publiken med först- klassig musik. Kungl. Lawntennisklubbens förnämli- ga tennisstadion, som blir Sveriges stör- sta inomhusanläggning för idrott, skall förses med en ljudanläggning, speciellt avpassad efter lokalens såväl arkitekto- niska som akustiska egenskaper. I ut- rustningen ingår bland annat en s. k. kompressionsförstärkare av en typ, lik- nande den som av Aga tidigare levere- rats till de större rundradiostationerna. Ljudreportaget äger rum från särskilt inredda ljudkabiner, varför fullständig störningsfrihet garanteras. ; oc Maånsken per radio Radiovågorna kan överföra ljud och bilder. Kanske kan de även i en inte allt för avlägsen framtid lysa upp natt- himlen och tjäna som väldiga fyrbåkar för flygplanstrafiken. Enligt professor V. A. Bailey vid Universitet i Sidney är detta inte längre en fantastisk dröm. Passande uppåtriktade radiovågor kan frambringa konstgjort norrsken, som ly- ser upp jorden nedanför lika klart som fullmånen. Radiovågorna måste ha den exakt rät- ta längden, som motsvarar.de lösa elek- tronernas omloppshastighet, där de svänga fram och tillbaka under inver- kan av jordens dragningskraft. Med ra- diovågor, som är exakt avmätta efter denna svängning, sättas millioner lösa elektroner i de övre luftlagren i allt hastigare takt. Dessa elektroner kollidera med sprid- da luftatomer och få skyn att lysa med ett blå- eller grönaktigt flammande sken. Enligt professor Bailey kan en sändare på en million kilowatt, vilket inte är nå- gon omöjlighet, framställa en illumina- tion lika stark som fullt månljus över en yta på omkring 25 km?, Så stor areal ha få existerande städer. T. o. m. en station på 500 kilowatt — vilket åtminstone två radiostationer för närvarande ha — kan åstadkomma en ljusfläck på himlen tillräckligt stor att tjäna som flygfyr. En sådan fyr skulle synas på många kilometers avstånd. Radiomånsken är för ögonblicket bara en vetenskaplig möjlighet. De tekniskt initierade veta, att även om den austra- liske professorns teori är riktig, blir den alltför dyr att omsätta i praktiken. En radiostation som sänder ut vågor av exakt riktig längd och frekvens, kan förse en hel stad med konstgjort mån- sken.