Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknisk rundhorisont - Nytt hävarmsnav - Ljudfilm ersätter grammofonskivor - Kungens nya tennishall får Aga-ljud - Månsken per radio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 2. Tvärsnitt
genom navet.
Fig. 38. Spärr och
transmissionsdetalj.
Fig. 4. Cykel med
det nya hävarms-
navet och den för-
enklade ramkon-
struktionen.
Nytt hävarmsnav
E»: av TfA:s läsare, herr Sture Gril-
ling i Malmö, har konstruerat ett cy-
kelhävarmsnav, på vilken patent utta-
gits,
Som synes av ritningen har det lyc-
kats konstruktören att bygga in alla
transmissionsdelar i navet. Bland fines-
ser kan nämnas, att bakaxeln, som är
tredelad, konstruerats fribärande. Den
har därigenom sin egen uppgift att fylla,
nämligen kraftens direkta överförande
ifrån pedalhävarmarna till de inre trans-
missionsdelarna. Sådana detaljer som
vevparti, kedja och kedjehjul försvinna
därmed och ersättas av hävarmsnavet.
Ljudfilm ersätter
grammofonskivor
Någon gång i en inte alltför avlägsen
framtid är det troligt, att musik på
film kommer att ersätta musik på skivor.
10 TEKNIK för ALLA
Vid en middag nyligen på Waldorf
Astoria i New York City vid- Agfa Ansco
Films 100-årsjubileum presenterades en
ny sorts ljudfilm, benämnd ozaphane.
Det är en cellofanremsa på ungefär en
halv centimeters bredd, på vilken två
ljudspår äro etsade eller fotograferade.
Från dessa reproduceras musiken genom
en ljusstråle, som passerar genom remsan,
Silverfilmen, som f. n. användes i ljud-
filmer, är alltför dyr för privatbruk.
Vidare är den skrymmande. En film-
rulle på 325 meter räcker 18 minuter,
medan en ozaphanerulle med samma
diameter räcker 60 minuter. Silver-
filmen får en ytemulsion, som lätt skra-
pas, medan ozaphaneytan, som är in-
bäddad i grundmaterialet, är oemottaglig
för skrapning. Silverfilmen drar i mot-
sats till ozaphanefilmen till sig damm-
partiklar.
Hela trycknings- och framkallnings-
processen av ozaphane sker kontinuerligt
med en hastighet av 31 meter i minuten.
Den kostar ungefär en tiondel av silver-
filmen och har klara företräden framför
alla andra filmer och skivor. Om ett
avsnitt är dåligt, kan regissören t. ex.
skarva in ett nytt stycke var som helst
på remsan. Det är inte nödvändigt att
ta om en hel scen, vilket många gånger
kan ställa sig mycket dyrt.
Ozaphanekopiorna bli enligt producen-
terna t. o. m, bättre än originalen, därför
att obetydliga förvridningar på film-
remsan annulleras vid kopieringen. En
hel komposition kan spelas utan paus.
Ozaphanefilmen har ännu inte nått sin
fulländning, inte heller är den så billig
att framställa, att den f. n. kan bli var
mans egendom. Men om de antydda
förbättringar företas, och om <film-
reproduktionsapparater i form av billiga
anordningar, som kunna förbindas med
de vanliga grammofonerna, bli tillgäng-
liga, kommer ozaphanefilmen kanske att
bli en revolutionerande uppfinning.
Kungens nya tennishall
får Aga-ljud
Genare tiders erfarenheter har visat,
att det blivit allt mer nödvändigt att
ha en ljudanläggning till förfogande då
det gäller att väl organisera och genom-
föra en större tävling på en idrottsplats
eller idrottshall. Det är nämligen icke
blott fråga om att kunna lämna upplys-
ningar till de tävlande och hålla publi-
ken underrättad om vad som sker, utan
man bör även under pauserna ha möj-
lighet att underhålla publiken med först-
klassig musik.
Kungl. Lawntennisklubbens förnämli-
ga tennisstadion, som blir Sveriges stör-
sta inomhusanläggning för idrott, skall
förses med en ljudanläggning, speciellt
avpassad efter lokalens såväl arkitekto-
niska som akustiska egenskaper. I ut-
rustningen ingår bland annat en s. k.
kompressionsförstärkare av en typ, lik-
nande den som av Aga tidigare levere-
rats till de större rundradiostationerna.
Ljudreportaget äger rum från särskilt
inredda ljudkabiner, varför fullständig
störningsfrihet garanteras. ;
oc
Maånsken per radio
Radiovågorna kan överföra ljud och
bilder. Kanske kan de även i en inte
allt för avlägsen framtid lysa upp natt-
himlen och tjäna som väldiga fyrbåkar
för flygplanstrafiken. Enligt professor
V. A. Bailey vid Universitet i Sidney
är detta inte längre en fantastisk dröm.
Passande uppåtriktade radiovågor kan
frambringa konstgjort norrsken, som ly-
ser upp jorden nedanför lika klart som
fullmånen.
Radiovågorna måste ha den exakt rät-
ta längden, som motsvarar.de lösa elek-
tronernas omloppshastighet, där de
svänga fram och tillbaka under inver-
kan av jordens dragningskraft. Med ra-
diovågor, som är exakt avmätta efter
denna svängning, sättas millioner lösa
elektroner i de övre luftlagren i allt
hastigare takt.
Dessa elektroner kollidera med sprid-
da luftatomer och få skyn att lysa med
ett blå- eller grönaktigt flammande sken.
Enligt professor Bailey kan en sändare
på en million kilowatt, vilket inte är nå-
gon omöjlighet, framställa en illumina-
tion lika stark som fullt månljus över en
yta på omkring 25 km?, Så stor areal
ha få existerande städer.
T. o. m. en station på 500 kilowatt —
vilket åtminstone två radiostationer för
närvarande ha — kan åstadkomma en
ljusfläck på himlen tillräckligt stor att
tjäna som flygfyr. En sådan fyr skulle
synas på många kilometers avstånd.
Radiomånsken är för ögonblicket bara
en vetenskaplig möjlighet. De tekniskt
initierade veta, att även om den austra-
liske professorns teori är riktig, blir den
alltför dyr att omsätta i praktiken.
En radiostation som sänder ut vågor
av exakt riktig längd och frekvens, kan
förse en hel stad med konstgjort mån-
sken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
