Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknik för Alla:s tekniska ordbok: fältstyrka—galler-anodkarakteristik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNIK
Fil. lic. Iwan Bolin (kemi)
I ORDBOKEN INGÅENDE
Professor O. H. Faxén (mekanik)
Professor Hannes Alfvén (elektroteknik)
sv AO
A LL A:s
EFINTTIONER GRANSKADE AV: |
TEKNISKA ORDBOK
HUVUDREDAKTÖRER:
Civilingenjör Olov E. Svahn (mekanisk teknologi) |
Civilingenjör H. Hallendorff (mekanisk teknologi)
Copyright: TEKNISKA FÖRLAGS AB, STOCKHOLM
Ingenjör Sven Sköldberg
Redaktör N. Fr. Etterling
ra ar neg gr är Ser me sta or fr nn NG SANrigig Rare USA Fr SAMA AST oa SRA ENE a STAR AE TI Mr ÅS a rn a RR MR än ET RE REN
nisk eller cylindrisk del för
t. ex. en skruvskalle; förses
ofta med centrumstyrtapp, pas-
sande till hålet.
försättare: vid träsvarvar det
med fot försedda och utmed
svarvprisman «flyttbara stöd,
mot vilket svarvstålet vid hand-
svarvning vilar. Kallas även
stålstöd.
försättningslins: försatslins.
förtenna: överdraga metallföremål
med yta av tenn genom behand-
ling med smält tenn.
förtvålning: sönderdelning av fett
med alkali. Härvid erhålles fet-
ternas alkalisalter (tvål eller
såpa) och glycerin,
förvärmare: apparat för förvärm-
ning av förbränningsluft för
eldstäder eller matarvatten för
ångpannor.
förvärmning: upphettning av en
gas eller vätska med utnyttjan-
de av lågvärdigt värme före den
egentliga upphettningen. Utfö-
res i värmeväxlare (>förvärma-
re”) vanligen med hjälp av av-
loppsånga eller de avgående för-
bränningsgaserna.
förvärmningslåga: låga av redu-
cerande typ, avsedd att förvär-
ma ett arbetsstyckes svetsytor
eller tillsatsmaterial.
förzinka: »galvanisera>; överdra-
ga järnföremål med yta av zink
genom neddoppning av föremå-
let i smält zink. Avser rost-
skydd.
förånga: överföra ett fast eller
flytande ämne i ångform.
G
gaffelfjäder: fjäder anbragt i ett
motorfordons hjulgaffel.
gaffelvevstake: vevstake med gaf-
felformad storända.
galalit: konsthorn, kondensations-
produkt av kasein och formalde-
hyd. Användes som ersättning
för horn, elfenben, sköldpadd
MIN:
galler: mellan anod och katod i
ett elektronrör eller urladdnings-
rör belägen elektrod, som oftast
helt omsluter katoden och är
försedd med öppningar, genom
84
vilka elektronerna kunna passe-
ra på sin väg från katoden till
anoden. Alltefter elektrodens
funktion benämnes den styrgal-
ler, skärmgaller, broms- eller
fånggaller (se d. 0.).
galler-anodkapacitans: kapacitan-
sen mellan galler och anod i ett
elektronrör.
galler-anodkarakteristik: kurva,
som <:åskådliggör «sambandet
mellan gallerspänningen (se d.
0.) och anodströmmen i ett elek-
tronrör.
fältstyrka: 1) elektrisk fältstyrka
definieras som den kraft, var-
med en i det elektriska fältet
placerad positiv elektrisk en-
hetsladdning påverkas. Den
praktiska enheten är volt per
cm (eller m), 2) magnetisk fält-
styrka definieras som den kraft,
varmed en i det magnetiska fäl-
tet placerad positiv magnetisk
enhetspol påverkas. Mätes i
orsted (gauss) eller amperevarv
per m.
fälttässja: transportabel, särskilt
för smidnings- och bocknings-
ändamål avsedd uppvärmnings-
anordning, som vanligen eldas
med träkol och tillföres för-
bränningsluft genom bläster.
färgfilter: färgat skikt, som ab-
sorberar ljus av viss färg eller
våglängd.
färgning: tillförande av färg-
medel till huvudsakligen textila
material. Jfr målning.
färgstoffer: ämnen av organiskt
och oorganiskt ursprung (ani-
linfärger resp. mineralfärger),
vilka i lösning eller uppslam-
ning komma till användning vid
färgning och målning.
färskmalm: den för färskning av
kolrikt järn tillsatta malmen.
färskning: att framställa smid-
bart järn och stål ur tackjärn.
Kolet utdrives till väsentlig del
ur tackjärnet genom oxidering
vid hög temperatur under in-
verkan av luftens syre eller
syreavgivande ämnen «såsom
järnmalm eller slagg.
färskvattenkondens(at)or: appa-
rat för framställning av färskt
dricksvatten genom kondense-
ring av ånga.
fönsterglas: maskindraget glas
med tjocklek av 2—8 mm. An-
vändes till fönster, dörrar,
skyltskåp etc.
förankring: av plattjärn, fyrkant-
järn eller rundjärn utfört sär-
skilt inom byggnadsbranschen
använt sammanhållningselement,
som i ändarna är försett med
anhåll, t. ex. i form av i öglor i
järnets ändar vinkelrätt mot
järnet insatta korta stavar, s. k.
slut, mellan vilka de (bygg-
nads)delar, som skola samman-
hållas, inspännas.
förblya: överdraga föremåls yta
med skikt av bly.
förbränning: med- värmeutveck-
ling förbunden förening mellan
syre och ett annat ämne (oxida-
tion).
förbränningsmotor: maskin för
omvandling av värmeenergi till
mekaniskt arbete, varvid för-
bränningen försiggår i själva
maskinen (>inre förbrännings)
till skillnad från ångmotorn,
där förbränningen äger rum i
särskild eldstad.
förbränningsturbin: med turbin-
eller skovelhjul försedd maskin,
som drives med förbrännings-
gaser.
förbränningsvärme: den värme-
mängd, som utvecklas vid full-
ständig förbränning av 1 kg av
ett ämne.
fördelare: det organ i en för-
bränningsmotor, som dirigerar
tändströmmen till de olika mo-
torecylindrarnas «tändstift för
bränslets : antändning; kallas
även strömfördelare.
fördelningscentral: den plats i en
elektrisk anläggning där den
elektriska energin fördelas på
de olika förbrukarna (motor,
apparatur m. m.). .
81
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
