Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknik för Alla:s tekniska ordbok: fältstyrka—galler-anodkarakteristik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
—
sn rna mm VS oc - Renner
TEKNIK för ALLA :s TEKNISKA ORDBOK
Förteckning över de förkortningar och sammandragningar av ord, som förekomma i texten:
atomur = atomnummer 4. o. = detta ord ev. = eventuell hl = hektoliter kg = kilogram m = meter resp. = respektive t. ex. = till exempel
atomyv. = atomvikt d. v. s, = det vill säga ex. = exempel inkl. = inklusive konc, = koncentrerad max = maximum s. k, = gå kallad Vv = volt
beteckn. = beteckning e. dyl. = eller dylikt fryspkt = fryspunkt ist. f. = istället för kpkt = kokpunkt m. fl. = med flera smpkt = smältpunkt W = watt
«-bl-a, = bland annat eng. = engelsk (t) ifr = jämför kcal = kilokalori I = liter m. m. = med mera spec. = speciell(t) Wb = weber
c:a = cirka etc. = etcetera hk = hästkraft kem, = kemisk lat. = latin mm? = kvadratmillimeter sp. v. = specifik vikt
fördelmingsslid: vid ångmaskiner
där ångfördelningsorganet be-
står av tvenne samarbetande sli-
der, den slid, som ombesörjer
ångans förinströmning, förut-
strömning och kompression till
skillnad från den andra sliden
eller expansionssliden (se d. 0.),
som uteslutande bestämmer när
exnansionen skall börja, d. v. s.
fyllningens storlek. Jfr Meyers
och Riders expansionsslider.
fördämning: detsamma som damm.
förgasa: överföra ett fast eller
flytande ämne i gasform.
förgasare: vid förbränningsmoto-
rer för lättflyktiga bränslen an-
vänd apparat för att förånga
bränslet, ävensom att blanda
gasen med luft, innan densam-
ma insuges i motorcylindern;
benämnes även karburator.
förgasarmotor: = förbränningsmo-
tor, avsedd att drivas med lätt-
flyktigt, i förgasare förångat
bränsle.
förgylla: överdraga metallföremål
med yta av guld. Utföres på
galvanisk väg, som brännför-
gyllning (se d. 0.) samt som :
blank- och mattförgyllning.
förhyda: metod att skydda trä-
fartygs undervattensdelar mot
föroreningar eller förstöring ge-
nom att bekläda med koppar-
eller zinkplåt.
förhydningspapp: tunn papp för
tätning mot drag samt för
värme-, fukt- och ljudisolering
vid husbyggnad.
förhärd: av eldfast tegel murad
behållare framför schaktugn,
avsedd för metallsmältning. Me-
tallen flyter från schaktet till
förhärden och avtappas genom
82
ett hål i dennas botten; kallas
även framhärd.
förkläde: (se framplåt).
förkopplingsdrossel: drossel, som
användes i vissa mätinstrument
för att framkalla en erforderlig
fasförskjutning av 90? mellan
ström och spänning (exempelvis
i instrument för uppmätning av
reaktiv effekt eller den reaktiva
strömkomponenten).
förkopplingskondensator: konden-
sator, som tjänar samma ända-
mål som ett förkopplingsmot-
stånd och även kopplas på sam-
ma sätt. Förkopplingskondensa-
tor användes mest vid höga
spänningar, enär förlusterna i
ett förkopplingsmotstånd vid
sådana spänningar bli avsevärt
höga.
förkopplingsmotstånd : ohmskt mot-
stånd, som kopplas i serie med
spänningsspolen i = elektriska
mätinstrument i och för en ut-
ökning av instrumentets mät-
område, d. v. s. möjliggörande
av mätning med eller av större
spänningar än instrumentet är
avsett för.
förkoppra: överdraga föremåls
yta med skikt av koppar genom
elektrolys. Användes som un-
derberedning, t. ex. före för-
nickling.
förkortat härvsteg: utföringsform
av en ankarlindning till en
elektrisk maskin, där varje här-
vas båda sidor ligga på ett av-
stånd från varandra, som är
mindre än poldelningen, Vid en
dylik lindning, som även kallas
kordlindning, behöver ej an-
talet spår per pol vara ett helt
tal såsom vid fullt härvsteg
(diameterlindning),
förkroma: överdraga föremål med
en yta av krom genom elektro-
lys. Avser rostskydd och ythärd-
ning.
förlustsiffra: tal, som angiver
järnförlusterna i watt per kilo-
gram hos plåt för transforma-
torer och elektriska maskiner.
Förlustsiffran bestämmes med
hjälp av en epsteinannparat (se
d. 0.) vid rent sinusformig
spänning och en frekvens av 50
perioder per sekund samt an-
gives för tvenne värden på in-
duktionen, nämligen 10 000 och
15 000 (cgs.-enheter = 1 resp.
1,5 Wb/m? i giorgisystemet).
förmagnetisering: extra magneti-
sering med hjälp av likström,
varmed arbetspunkten på en
drossels eller transformators
magnetiseringskurva bestäm-
mes.
förnickla : överdraga föremåls yta
med skikt av nickel.
förregling: kopplingsanordning
(elektrisk förregling) eller
konstruktionsanordning (mieka-
nisk förregling) medelst vilken
en riktig manövrering eller
funktion av elektriska eller me-
kaniska apparater tillförsäkras.
Den elektriska förreglingen vid
strömbrytare utföres exempel-
vis så, att den ena strömbryta-
ren ej kan manövreras, förrän
den andra står i ett visst läge
(sluten eller bruten). Mekanisk
förregling användes t. ex, vid
svarvar för att hindra samtidig
inkoppling av vanlig längd och
gänpgmatning.
förreglingsanordning: säkrings-
anordning vid spårväxlar och
signaler för att fastlåsa dem i
ett visst läge.
försatslins: framför kameraobjek-
tiv fastsättbar extra lins för
ändring av objektivets bränn-
vidd och övriga optiska egenska-
ER kallas även försättnings-
ins.
försilvra: överdraga föremål med
yta av silver. Utföres genom
galvanisk = fällning, plätering
m. fl. metoder.
förspänning: spänning (vanligen
negativ), som påtryckes styr-
gallret i ett elektronrör, för att
detsamma skall arbeta på den
för ändamålet lämpliga delen
av anodströms- gallerspännings-
kurvan.
förstärkare: elektrisk kopplings-
anordning med den egenskapen
att små förändringar i en stor-
het (spännins. sträm) åstad-
komma stora förändringar i en
annan storhet (spänning. ström
eller effekt). I exempelvis en
rörförstärkare, där elektronrör
ingå, åstadkomma små föränd-
ringar i det första rörets oal-
lerspänning stora förändringar
i det sista rörets anodspänning.
förstärkarrör: elektronrör, som
ingår i en förstärkare. (Härtill
kunna alla elektronrör använ-
das, som ha minst tre elektro-
der.)
förstärkningsfaktor: förhållandet
mellan de förändringar i anod-
resp. gallerspänningarna i ett
elektronrör, som var för sig
giva upphov till en och samma
ändring i anodströmmen.
förstärkningsgrad: = förhållandet
mellan den utgående och den
inkommande spänningen (eller
strömmen) i en förstärkare.
försänkare: borrverktyg, som an-
vändes för att förse ett redan
befintligt hål med en vidgad ko-
83
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
