Rn LT a bombare och lågtflygande torpedplan. Mot dessa flygmaskiner komma försvars- ;vapen med alla hittills kända siktmedel till korta, då det är omöiligt att med till- räcklig snabbhet beräkna kurs och fart- ändringar, vilket är nödvändigt för er- nående av god träffverkan med tyngre projektiler. I stället måste varje fartyg kunna förse sig med en skärm av eld som anfallande bombplan måste passera, innan det kan fälla sin bomber. Denna skärm bildas av flerpipiga automatkano- ner eller kulsprutor, vanligen placerade i grupper på fyra, sex eller åtta på både styrbords- och babordssidan. Då eld- hastigheten hos dessa ”pianon” är ca 200 skott per minut och mynning, och kulorna detonera vid lättaste anslag, har denna försvarsmetod vunnit en hälso- sam respekt hos anfallande piloter. Som jämförelse kan nämnas att eldhastigheten hos de kulsprutor, som vanligen i lavet- tage om fyra och fyra användas samti- digt med automatkanonerna, är 350—400 skott per minut och mynning. De solida kulorna väga 690 g. En bild från den påfrestande luftvärnstiänsten ombord på en jagare i konvoijtjänst. Nedan till vänster: En av servismanskapet mottager order från bryggan. Lägg märke till hjälm och öronskydd. Till höger: Skiss visande hur skyddsskärmar av eld från kul- sprutor och automatkanoner läggas vid konvoijtjänst. TEKNIK för ALLA 17