man själv spelar in grammofonskivor! E Hur man tillverkar ett inspel. Å ningsaggregat för grammo- fonskivor lär oss herr C. An- derberg i en serie artiklar, som påbörjas i detta nr. Nästa CN publiceras i TfA nr [27 Byggandet av ett aggregat för hemin- spelning av grammofonskivor är en av trevligaste finns. Tänk på alla de olika tillfällen, Ni drömt om att kunna föreviga, åtmin- stone vad den akustiska sidan av saken beträffar! Talen vid femtioårsdagen, lil- lans första ord, för att inte tala om den sysselsättningar som 18 TEKNIK för ALLA egna sångröstens utsvävningar, allt detta är blott ett par exempel på alla de ”motiv” som man kan fånga med denna inspelningsapparat. Våra smalfilmare torde väl också ha stort intresse av att bygga en dylik anläggning, då många goda smalfil- mer ha blivit mindre lyckade på grund av amatörfilmens ”stumhet”. Verkets konstruktör är Clas Ander- berg, Stockholm. Då beskrivningen är så pass omfattande, att den måste upp- delas på flera nummer, bör vi kanske nämna något om gången i publicerin- gen. I detta nummer kommer endast en kort redogörelse för apparatens verk- ningssätt och dessutom införes själva sammanställningsritningen i halv skala. En del detaljer fordra svarv eller fräs för = tillverkningen och dessa ha sam- manförts i några av de följande num- ren. Konstruktören av aggregatet, herr C. Anderberg. Utom själva inspelningsverket kom- mer vi att publicera en del hjälpappa- rater. Redan nu kan vi utlova beskriv- ningar av en slipapparat för graver- nålar och en hemgjord reizmikrofon. Kompletta ritningar över hela gram- mofonverket kommer att säljas av TfA. Priset har dock ännu inte fastställts. Och nu överlämna vi ordet till kon- struktören: I grammofonteknikens tidigare skede voro såväl inspelning som återgivning rent mekaniska. Sedan förstärkartekni- ken, främst genom radions utveckling tillkommit, sker grammofoninspelning med hjälp av elektriska impulser från en mikrofon via en förstärkare till en graverdosa. En grammofonskiva har ju i sina ljudspår konserverat tonerna i form av en. i spiral vriden våglinje, där varje våg motsvarar en ljudvåg. Vid modern elektrisk grammofoninspelning uppfån- gas ljudvågorna av en mikrofon, som omvandlar dem till elektriska impulser, ofta benämnda talströmmar. Dessa strömmar ledas sedan via förstärkare (och av radiosändare och -mottagare) till en s. k. graverdosa, som till det yttre liknar en vanlig pick-up. Den är på un- dersidan försedd med en gravernål som sättes i vibration i takt med talström- marna. När sedan gravernålen börjar skära ut tonspåret i skivan, blir detta på grund av nålens vibrationer i sidled vågformigt. Samtidigt förskjutes emel- lertid graverdosan så mycket i sidled, att när skivtallriken, på vilken den ännu oinspelade skivan vilar, vridit sig. ett varv, kommer nålen att hamna något på sidan om det förra spåret och spiralen är påbörjad. Vid avspelningen tvingas en avspel- ningsnål att följa det graverande ton- spåret och därigenom alstra en svag ström, en trogen avbild av den talström som vid inspelningen matar graverdosan, så att gravernålen kommer att vibrera.