Skatter ur de syd- afrikanska gruvorna U de sydafrikanska gruvorna utvinnas vid sidan av ädelmetaller och ädelste- nar allt större mängder av åtskilliga and- ra mineral. Särskilt - betydelsefull för krigsindustrien är produktionen av sten- kol, vilken år 1940 -belöpte sig till 17,16 millioner och 1941 till 18 millioner ton, samt av järnmalm, 420000 ton år 1940, manganmalm (1940 412 000 ton — 9 I av världsproduktionen) och krommalm (1940 164000 ton — 16 I av världsproduktio- nen). Även utvinningen av asbest med 25 000 ton år 1940 och glimmer med 1 300 ton samma år förtjänar just nu under kriget särskilt beaktande. Med de i Syd- afrika utvunna korundmängderna (3 820 ton år 1940) täcker detta land största de- len av världsbehovet av slipmedel. I Syd- västafrika finns en av jordens största va- nadinförekomster. Av ädelmetallerna har platina den stör- sta krigsekonomiska betydelsen. Med en årlig utvinning av 2,18 ton kommer Syd- afrika efter Kanada och Sovjetunionen på tredje plats i världen. Över 80 9 av Sydafrikas samlade gruvdrift hänför sig till guldet. Landets ekonomi är i så hög grad beroende av guldgruvdriften, att en inskränkning eller nedläggning av den- samma till förmån för de krigsviktigare metallerna knappast skulle vara uthärd- lig, varför regeringen om och om igen tillbakavisat alla förslag i den riktnin- gen. Petroleum saknas fullständigt. Efter krigets utbrott började man bryta bitu- minös skiffer, varur 20 000 ton råolja, som till största delen användes till framställ- : ning av bensin, årligen utvinnes. Denna kan dock endast täcka en försvinnande del av landets behov (ung. 2 mill. ton per år). Nya vägar för framställning av fettämnen Pp: senare tid har den industriella fettsyn- tesen genom oxidation av paraffinäm- nen samt produktion av fett på biologisk väg jämte kraven på oljeväxtodling fått allt större betydelse. Man har lyckats korsa olika svamparter, vilkas närings- lösning består av en blandning av mjölk och fruktavfall och vilka säkra en hög fettutvinning, och har härigenom funnit nya vägar för att förbättra industriella jästsvampars kvalitet. Man förfäktar den åsikten att man genom korsning av svamparter framdeles skall kunna fram- ställa — fettämnen, ROTORER AV NÄTT KALIBER Avsyning av grova rotorer till kompressorsaggregatet för die- som i alla avseen- den äro fullt lik- värdiga vanliga så- selmotorer. Av bilden att döma är det ej omöjligt att det rör dana. sig om av svensken Montelius uppfunna IMO-skruvar, vilka fått en stor spridning just för kompressorer. Järnvägsbygge på evigt till- frusen mark Nr hälften av det ofantliga Ryss- land upptas av tundran, den egendom- liga skoglösa slätt, där marken året runt är frusen. Endast ytan tinar upp ett tag på sommaren. Man har fastställt tjäleas djup till 100 m, men det är troligt, att den går ännu längre ned (möjligen ända till 600 m.). Under 1700-talets senare hälft — gjordes talrika fynd av diluviala djurlik, men först i slutet av 1800-talet började tundran utforskas i någon högre grad. Orsaken härtill var förarbetena till den transsibiriska järnvägen. När tundran uppkommit vet man inte, men det är troligen i en geologiskt långt av- lägsen tid. Tundrans omfång framgår av kartan. Då området är rikt på kol, nafta, guld och andra mineral samt även har förutsättningar för åkerbruk och indu- stri, är det viktigt att tundran blir trafi- kabel. Nedisningen bereder emellertid ban- och husbyggarna oanade svårigheter. Om man avlägsnar moss- och torvtäcket, ti- nar marken upp till större djup. Medan den frusna marken är nästan omöjlig att bearbeta med hacka och borr på grund av hårdheten, är de upptöade om- rådena så slammiga och lösa, att arbe- tet därigenom blir ytterst mödosamt. Vattnet flyter inte bort genom isen utan fryser till på nytt, när vintern kommer. Härigenom - höjes terrängen kullformigt, så att dammar, pålningar och andra an- läggningar bringas i oreda. Vid banbygget kan man undgå dessa svårigheter genom att anbringa ett vär- meisolerande skyddsskikt av torv, mossa och lera mellan dammen och underlig- gande lager. Husen måste även ha ett isoleringslager under grunden. Avlopps- dikena klädas med flätade vide- och al- mattor, då de annars lätt skulle falla ihop, när slammbildningarna komma i rörelse. Vid uppskottningen av dammar- na måste samma försiktighetsmått vidta- gas. De förses med en skyddsbeklädnad hack och inskärningar undvikas. , | SKsibirsk em;galarinsk SJ