Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknisk rundhorisont - Skatter ur de sydafrikanska gruvorna - Nya vägar för framställning av fettämnen - Rotorer av nätt kaliber - Järnvägsbygge på evigt tillfrusen mark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skatter ur de syd-
afrikanska gruvorna
U de sydafrikanska gruvorna utvinnas
vid sidan av ädelmetaller och ädelste-
nar allt större mängder av åtskilliga and-
ra mineral. Särskilt - betydelsefull för
krigsindustrien är produktionen av sten-
kol, vilken år 1940 -belöpte sig till 17,16
millioner och 1941 till 18 millioner ton,
samt av järnmalm, 420000 ton år 1940,
manganmalm (1940 412 000 ton — 9 I av
världsproduktionen) och krommalm (1940
164000 ton — 16 I av världsproduktio-
nen). Även utvinningen av asbest med
25 000 ton år 1940 och glimmer med 1 300
ton samma år förtjänar just nu under
kriget särskilt beaktande. Med de i Syd-
afrika utvunna korundmängderna (3 820
ton år 1940) täcker detta land största de-
len av världsbehovet av slipmedel. I Syd-
västafrika finns en av jordens största va-
nadinförekomster.
Av ädelmetallerna har platina den stör-
sta krigsekonomiska betydelsen. Med en
årlig utvinning av 2,18 ton kommer Syd-
afrika efter Kanada och Sovjetunionen
på tredje plats i världen. Över 80 9 av
Sydafrikas samlade gruvdrift hänför sig
till guldet. Landets ekonomi är i så hög
grad beroende av guldgruvdriften, att en
inskränkning eller nedläggning av den-
samma till förmån för de krigsviktigare
metallerna knappast skulle vara uthärd-
lig, varför regeringen om och om igen
tillbakavisat alla förslag i den riktnin-
gen.
Petroleum saknas fullständigt. Efter
krigets utbrott började man bryta bitu-
minös skiffer, varur 20 000 ton råolja, som
till största delen användes till framställ- :
ning av bensin, årligen utvinnes. Denna
kan dock endast täcka en försvinnande
del av landets behov (ung. 2 mill. ton
per år).
Nya vägar för
framställning
av fettämnen
Pp: senare tid har den industriella fettsyn-
tesen genom oxidation av paraffinäm-
nen samt produktion av fett på biologisk
väg jämte kraven på oljeväxtodling fått
allt större betydelse. Man har lyckats
korsa olika svamparter, vilkas närings-
lösning består av en blandning av mjölk
och fruktavfall och vilka säkra en hög
fettutvinning, och har härigenom funnit
nya vägar för att förbättra industriella
jästsvampars kvalitet. Man förfäktar den
åsikten att man genom korsning av
svamparter framdeles skall kunna fram-
ställa — fettämnen,
ROTORER AV NÄTT KALIBER
Avsyning av grova rotorer till kompressorsaggregatet för die-
som i alla avseen-
den äro fullt lik-
värdiga vanliga så-
selmotorer. Av bilden att döma är det ej omöjligt att det rör dana.
sig om av svensken Montelius uppfunna IMO-skruvar, vilka
fått en stor spridning just för kompressorer.
Järnvägsbygge
på evigt till-
frusen mark
Nr hälften av det ofantliga Ryss-
land upptas av tundran, den egendom-
liga skoglösa slätt, där marken året runt
är frusen. Endast ytan tinar upp ett tag
på sommaren. Man har fastställt tjäleas
djup till 100 m, men det är troligt, att
den går ännu längre ned (möjligen ända
till 600 m.). Under 1700-talets senare
hälft — gjordes talrika fynd av diluviala
djurlik, men först i slutet av 1800-talet
började tundran utforskas i någon högre
grad. Orsaken härtill var förarbetena
till den transsibiriska järnvägen. När
tundran uppkommit vet man inte, men
det är troligen i en geologiskt långt av-
lägsen tid. Tundrans omfång framgår av
kartan. Då området är rikt på kol, nafta,
guld och andra mineral samt även har
förutsättningar för åkerbruk och indu-
stri, är det viktigt att tundran blir trafi-
kabel.
Nedisningen bereder emellertid ban-
och husbyggarna oanade svårigheter. Om
man avlägsnar moss- och torvtäcket, ti-
nar marken upp till större djup. Medan
den frusna marken är nästan omöjlig
att bearbeta med hacka och borr på
grund av hårdheten, är de upptöade om-
rådena så slammiga och lösa, att arbe-
tet därigenom blir ytterst mödosamt.
Vattnet flyter inte bort genom isen utan
fryser till på nytt, när vintern kommer.
Härigenom - höjes terrängen kullformigt,
så att dammar, pålningar och andra an-
läggningar bringas i oreda.
Vid banbygget kan man undgå dessa
svårigheter genom att anbringa ett vär-
meisolerande skyddsskikt av torv, mossa
och lera mellan dammen och underlig-
gande lager. Husen måste även ha ett
isoleringslager under grunden. Avlopps-
dikena klädas med flätade vide- och al-
mattor, då de annars lätt skulle falla
ihop, när slammbildningarna komma i
rörelse. Vid uppskottningen av dammar-
na måste samma försiktighetsmått vidta-
gas. De förses med en skyddsbeklädnad
hack och inskärningar undvikas.
,
| SKsibirsk
em;galarinsk SJ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
