Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknik för Alla:s tekniska ordbok: gallerbatteri—generatorgas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Professor O. H. Faxén (mekanik)
Fil. lic. Iwan Bolin (kemi)
Professor Hannes Alfvén (elektroteknik)
TEKNIK FÖR ALLA:s
I ORDBOKEN INGÅENDE DEFINITIONER GRANSKADE AV:
TEKNISKA ORDBOK
HUVUDREDAKTÖRER:
Civilingenjör Olov E. Svahn (mekanisk teknologi)
Civilingenjör H. Hallendorff (mekanisk teknologi)
Copyright: TEKNISKA FÖRLAGS AB, STOCKHOLM
Ingenjör Sven Sköldberg
Redaktör N. Fr. Etterling
svetsade eller varmvalsade led-
ningsrör för gas, tillverkade av
relativt mjukt stål, enär de icke
skola utsättas för högre tryck.
Tillverkas i längder om 4—7 m
och förses vanligen med gängor
i ändarna.
gasskärning: skärning i oxider-
bart järn och stål genom dettas
lokala upphettning med tillhjälp
av en uppvärmnings(gas)låga
och förbränning i syrgas.
gassvetsning: svetsmetod, genom
vilken värmet erhålles från en
gaslåga, vanligen acetylensyr-
gaslåga.
gasurladdningslampa: se gasur-
laddningsrör.
gasurladdningsrör: slutet glasrör,
som innehåller en gas av rela-
tivt lågt tryck och tvenne elek-
troder, mellan vilka en elektrisk
spänning ger upphov till en
elektrisk urladdning. Vid den-
na urladdning iakttages ofta
följande omväxlande ljusa (ly-
sande) och mörka områden eller
skikt, räknat från katoden mot
anoden: .glimhuden, Crookes el-
ler Hattorfs mörka rum, glim-
ljuset, Faradays mörka rum och
anodljuset. Dylika urladdnings-
rör ha erhållit en mångsidig an-
vändning inom eltekniken (se
glimlampa).
gasverk: anläggning för fram-
ställning av lysgas, omfattande
ugnar för torrdestillation av
kol samt reningsanläggningar
m. m. Gasen utgöres huvudsak-
ligen av väte, metan, koloxid
samt koldioxid och kväve.
gauss: enhet för magnetisk flödes-
täthet i cgs.-systemet. 1 gauss
88
= 1 magnetisk kraftlinje per
ecm2. I giorgisystemet uttryckes
den magnetiska flödestätheten i
Wb/m?, varvid 1 Wb/m? mot-
svarar 10 000 gauss.
Gay-Lussac-torn: huvuddel i bly-
kammaranläggning. Utföres
murad av syrafast material och
med fyllning av koks eller syra-
fast lergods. I tornet bildas
nitros, d. v. s. svavelsyra, som
upptagit nitrösa gaser (kväve-
oxider).
geisslerrör: kallas numera gasur-
laddningsrör (se d. 0.).
gejd: styrlinjal, utefter vilken en
rörlig del tvingas glida,
gelatin: renat, färglöst lim, fram-
ställt spec. genom behandling
av kalvskinn.
generator: mekanisk anordning för
alstring av vissa ämnen, t. ex.
gasgenerator, ånggenerator, is-
generator eller för omformning
av energi såsom elektrisk gene-
rator.
generator-acetylen: acetylen, vil-
ken efter sin framställning och
rening i fast eller transporta-
belt gasverk ledes direkt till
förbrukningsstället i stället för
att dessförinnan komprimeras
och magasineras i gasackumula-
torer.
generatorbromskoppling: elektrisk
koppling, så beskaffad, att
bromsverkan erhålles genom att
motorn drives som generator.
generatorgas: i gasgeneratorer
genom ofullständig förbränning
framställd gas, innehållande
kolmonoxid samt kväve. An-
vändes som motorbränsle. Kal-
las även gengas. Se i övrigt
kraftgas och vattengas,
gallerbatteri: batteri, som lämnar
en förspänning till ett eller fle-
ra galler i ett elektronrör (se
gallerförspänning och galler-
spänning).
gallerdemodulering: se gallerlik-
riktning.
gallerdetektering: se = gallerlik-
riktning.
gallerdetektor: som detektor fun-
gerande elektronrör, i vars gal-
lerkrets en kondensator är in-
kopplad (se gallerkondensator)
och en gallerläcka (se d. 0.).
gallerelement: av motståndstråd,
som invävts i mattor av asbest-
garn, bestående element till elek-
triska kaminer eller kokappa-
rater.
galler(fack)verk: bärkonstruk-
tion av trä- eller järnbalkar i
gallerform. E
gallerförspänning: likströmskom-
ponenten i gallerspänningen (se
d. 0.).
gallerkarakteristik: kurva, som
åskådliggör sambandet mellan
gallerspänningen och = galler-
strömmen i ett elektronrör.
galler-katod-kapacitans: kapaci-
tansen mellan galler och katod i
ett elektronrör.
gallerkondensator: 1) generellt en
kondensator, vilken som helst,
inkopplad i serie med gallret i
gallerkretsen till ett elektronrör,
t. ex. för koppling av röret till
ett föregående rör eller krets,
2) speciellt en kondensator, in-
kopplad i serie med gallret i
gallerkretsen i ett som detektor
fungerande rör (se gallerdetek-
tor).
gallerkrets; den strömkrets, som
sluter sig över galler och ka-
tod i ett elektronrör.
gallerlikriktning : demodulering av
modulerade högfrekventa sväng-
ningar medelst ett elektronrör
med styrgaller, där man genom
att välja gallerförspänningen
lika med eller nära lika med
noll arbetar i undre delen av
gallerströms-gallerspänningska-
rakteristiken. Anodlikspännin-
gen väljes så att röret arbetar
med hög förstärkning, d. v. s.
på den brantaste delen av gal-
ler-anodströmskarakteristiken,
Med hjälp av en gallerkondensa-
tor och ett gallermotstånd (gal-
lerläcka, se d. 0.) åstadkommes
härvid en demodulering av hög-
frekventa, modulerade svängnin-
gar.
gallerläcka: motstånd kopplat an-
tingen parallellt med gallerkon-
densatorn eller parallellt över
galler och katod i ett som detek-
tor fungerande rör (se gallerde-
tektor). Över gallerläckan ur-
laddas och uppladdas alltså gal-
lerkondensatorn med en tids-
konstant, som bestämmes av gal-
lerläckans och gallerkondensa-
torns storlek, varigenom galler-
förspänningen påverkas.
gallermotstånd: effektiva motstån-
det mellan galler och katod inuti
ett elektronrör. |
gallerpotentiometer: spänningsde-
lare (potentiometer), varmed
gallerförspänningen (se d. 0.)
till ett förstärkarrör kan varie-
ras.
gallerspänning: potentialskillna-
den mellan galler och katod i
ett elektronrör. Gallerspännin-
gen sammansättes av en lik-
(05)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
