Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En bestickande instrumentidé, av G. V. Nordenswan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
riktigt inställda) placerad över long. 180”, läge A, och så
låta den följa med jorden 1/4 varv, kommer de två klotens
. relativa position att bli sådan, som läge B anger. Globens
0”—180”-linje har samma riktning som förut, men jordens
har gått runt 1/4 varv. Globens längst från jorden liggande
punkt kommer alltså att ligga på long. 90” i stället för på
long. 180”, över vilken globen befinner sig. Hur skola vi av-
hjälpa det felet? Jo, naturligtvis genom att medelst ett ur-
verk låta globen i instrumentet vrida sig kring sin axel (och
utan rubbning av gyroskop 2) åt samma håll som jorden och
med exakt samma vinkelhastighet som denna. Det kan ordnas!
På så sätt ha vi alltså fått den gyroskopstyrda, lagom fort
roterande globen att snällt tala om, över vilken punkt på jor-
den den befinner sig. Gyroskopet nr 1 anger latituden och nr
2 plus urverket longituden; det gäller blott att exakt kunna
visa, vilken punkt på globen, som för ögonblicket ligger längst
från jorden. För det ändamålet kunna vi ta tyngdkraften till
hjälp, t. ex. medelst en pendel. Fig. 4 index 19, vilken är kar-
danskt upphängd så, att dess förlängning alltid går genom
globens medelpunkt. Mitt emot pendelvikten sitter en visare,
fig. 4, 20, vilken således (då pendeln är riktad mot jordens
medelpunkt — om instrumentet ej vid observationen är före-
mål för någon horisontell acceleration, som rubbar pendelläget.
Man kan också tänka sig att använda ett slags vattenpass-
anordning.
På fig. 4 och 5, vilka äro tagna ur herr Diedens patent-
skrift, visas schematiskt en utföringsform av uppfinningen.
Fig. 4 visar en vertikalsektion och fig. 5 en horisontalsektion
i de lägen, globen skulle intaga, om apparaten placerades på
ekvatorn.
Globen är försedd med två tappar 1, fästade mitt emot
varandra vid nord- och sydpolerna. Medelst dessa och fyra
andra tappar 2 samt ringarna 3 och 4 är hela anordningen
kardanskt upphängd och rörlig i alla riktningar. Lagren böra
vara kullager (ej utritat). Det yttre gyroskopet, vars tänkta
axel träffar globen i nord- och sydpolerna, består av en tung
ring 5, uppburen av de cirkelböjda ekrarna 6, som rotera kring
tapparna 7. Utanför den tunga ringen 5 sitta fältmagneterna
8, matade med elektrisk ström, som tillföres direkt genom
materialet och tvingas att gå utefter de prickade linjerna,
enär den hindras från att taga fel väg genom av de isolerade
mellanläggen 9. Fördelen att undslippa trådar ligger däri,
att dessa ej kunna anbringas utan att verka störande på
globens rörelse. Gyroskopet motsvarar alltså rotorn i en elek-
trisk motor och roterar med stor hastighet. Det inre gyrosko-
pet 10 sitter i en ram 11 och har sin axel 12 vinkelrät mot
det först nämnda gyroskopets axel. Ramen 11 är fästad på
tapparna 7, som emellertid ej äro fästade vid globen utan
sluta med två tappar 13. lagrade vid nord- och sydpolerna.
Kronometern 14 (schematiskt antydd) vrider globen omkring
tapparna 13 motsols ett varv på ett stjärndygn. 15 är en
motvikt mot kronmetern. Gyroskopet 10 hålles liksom det yttre
gyroskopet i snabb rotation med elektrisk ström och fältmag-
neten 21. Medelst tapparna 1, tapparna 16 och ringarna 17
och 18 är pendeln 19 kardanskt upphängd och pekar vid
oaccelerad rörelse mot jordens medelpunkt. I varje läge går
dess tänkta förlängning genom globens medelpunkt, och visa-
ren 20, som är fäst i ringen 18, befinner sig även i denna
tänkta förlängning.
När man skall använda en lokalisator av detta slag, måste
den först ställas in efter jorden. Detta går till så, att glo-
ben vrides så, att visaren 20 pekar på den ort, där instrumen-
te befinner sig, och meridianen genom denna punkt går i rätt-
visande norr—söder — med globens nordpol åt norr, natur-
ligtvis. Så drar man på gyroskopströmmen och kopplar in
urverket. Vart man sedan reser med instrumentet i gång, pe-
kar det ut den plats, där man befinner sig. Instrumentet gör
självfallet också tjänst som kompass.
Värdet av ett dylikt instrument beror naturligtvis mycket
på noggrannheten i dess utslag. Om man skulle använda en
glob med ung. 63 cm diameter, motsvara på denna en 10
km:s distans av 0,5 mm. Något instrument för precisionsnavi-
gering blir det ju ej, men noggrannheten är för långdistans-
flygning mer än tillräcklig. Förresten är det nog inte omöj-
ligt att använda en betydligt större glob, utan att instru-
mentet blir för skrymmande. Man behöver ju strängt taget
blott den del av jorden, över vilken planet under den ifråga-
varande flygturen skall operera. Om man täcker denna som
en sfärisk karta av hårt material utformade del med en vät-
(Forts, på sid. 28.)
Fig.
SES ö
LER CE TA Kim a 6 =
/ 9
a
TEKNIK för ALLA
7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
