TEKNIK Fil. lic. Iwan Bolin (kemi) I ORDBOKEN INGÅENDE DEF Professor O. H. Faxén (mekanik) Professor Hannes Alfvén (elektroteknik) FÖR ALL A:s TEKNISK INITIONER GCRANSKADE AV: | Civilingenjör Olov E. Svahn (mekanisk teknologi) Civilingenjör H. Hallendorff (mekanisk teknologi) | Copyright: TEKNISKA FÖRLAGS AB, STOCKHOLM HUVUDREDAKTÖRER: ORDBOK | Ingenjör Sven Sköldberg Redaktör N. Fr. Etterling glimlamprelä: glimlampa med al- kalielektroder, som på grund av att dess tändspänning sjunker vid belysning kan användas som ljuskänsligt relä. glimljus: det vid den negativa elektroden i ett gasurladdnings- rör uppträdande ljusskiktet (se glimlampa, gasurladdningsrör). glimljuslikriktare: en som glimur- laddningsrör utbildad likriktare. glimljusoscillograf : anordning för fotografisk upptagning av spän- nings- och/eller strömförlopp i en elektrisk krets med hjälp av en glimlampa. Då glimljuspela- rens längd är ungefär propor- tionell mot den genom glimlam- pan flytande strömmen, erhålles på den fotografiska plåten ett strömförlopp, som nära överens- stämmer med det riktiga för- loppet. glimmer: mineral bestående av aluminiumsilikater, i form av klyvbara, genomskinliga blad. Värmebeständig och «eldfast. Användes till isoleringsmaterial, kaminfönster m. m. glimmerkondensator: med glim- mer isolerad block-kondensator (se d. 0.). glimurladdning : elektrisk urladd- ning i förtunnade gaser (se gas- urladdningsrör;, glimlampa). Om man över ett motstånd an- sluter en likströmsgenerator till tvenne i en förtunnad gas an- ordnade elektroder och sakta hö- jer generatorns spänning, så iakttages, att strömmen i krét- gen för ett visst värde på spän- ningen plötsligt rusar upp till ett visst av motståndet bestämt värde. Samtidigt uppträda ljus- 92 fenomen i urladdningssträckan. Den beskrivna företeelsen be- nämnes glimurladdning och för- orsakas av att från katoden fri- givna elektroner på sin väg mot anoden sammanstöta med gasmolekyler. glovertorn: huvuddel i blykam- maranläggning. I g. frigöras nitrösa gaser ur ”nitrosen”, var- jämte syran (”starksyran”) uppkoncentreras. gluten: äggviteämne av gulaktig, klibbig konsistens. Förekommer i vetemjöl; möjliggör mjölets bakning. glutin: detsamma som lim (se d:105)5 glycerid: se fett. glycerin: glycerylalkohol. Färglös, tjockflytande olja med sötaktig smak. Förekommer som huvud- beståndsdel i fett (glycerin- estrar). Framställes ur fett samt genom en spec. jäsning av sockerlösning. Användes = till framställning av nitroglycerin, till kosmetika, som smörjmedel m. m. glykokoll: aminoättiksyra. Före- kommer i lim. glykol: tjockflytande vätska, utgö- rande en alkohol. Användes som tillsats till kylvatten för moto- rer samt till framställning av sprängämnet glykoldinitrat. Framställes ur etylen. glykos: se druvsocker. glättning: 1) anbringande av glan- sig yta på papper. Utföres genom pressning av papperet mellan valsar (”kalander”), 2) utjäm- ning av variationerna hos den likspänning eller likström, som erhålles vid likriktning av en växelspänning. generatorkol: 1) specialbehandla- de träkol, avsedda som bränsle för gasgeneratorer för bildrift, 2) magra, gasrika stenkol samt antracit, avsedda för stationära gasgeneratorer. gengas: populär förkortning av generatorgas (se d. 0.). gengasverk: komplett maskinell anordning för framställning av generatorgas. genomdragsbrätt: vid gjuteriform- maskiner förekommande skiva jämte modell med ringa eller ingen släppning, där den från skivan något förhöjda modellen omgives av en lös men runt om mycket väl passande skiva med exakt samma tjocklek som för- höjningen. genomfartsprofil: erforderligt fritt utrymme för t. ex, järn- vägsvagn med last. genomföring: med skruvförbindningar, avsedd att förbinda en ledning i ett rum, exempelvis en luftledning, med en ledning i ett från detta rum medelst en vägg avskilt andra rum. genomgrepp: tal, som anger förhållandet mellan en föränd- ring i gallerspänningen och en förändring i anodspänningen till ett elektronrör med styrgal- ler vid konstant anodström. In- verterade (omvända) värdet av g. är lika med förstärknings- faktorn (se d. 0.). genomslagsförmåga: = skärnings- förmåga (se d. 0.). genomslagshållfasthet: den minsta elektriska fältstyrka, vid vilken ett elektriskt isolationsmaterial förlorar sin isolerande egenskap. isolerad ledare : genomslagsspänning: potentialdif- ferensen mellan tvenne plana elektroder strax innan ett ge- nomslag inträffar i ett mellan elektroderna anbragt isolations- material. genomstrålningsmikroskop:. elek- tronmikroskop (se mikroskop), i vilket elektronstrålen genom- tränger föremålet (objektet), varvid föremålet ger upphov till en elektronbild, som förstoras med elektronoptiska medel och därefter projiceras på en fluo- rescensskärm, där elektronbil- den omvandlas till en vanlig ljusoptisk bild. geometriskt medelvärde: medel- proportional, kvadratroten ur produkten av tvenne kvantite- ter. gering: avskärning i spetsig vin- kel (oftast 45”) hos de tvenne föremål, vilka skola sammanfo- gas i viss vinkel med varandra. geringslåda: vanligen LI-for- mad ränna med slitsar upptag- na i de bägge uppåtriktade si- dokanterna på sådant sätt, att en såg genom styrningen i valda slitsar tvingas vid geringssåg- ning kapa ett i rännan lagt ar- betsstycke i den önskade vin- keln. geringsmaskin: träbearbetnings- maskin för skärning av ändar i viss vinkel, bestående av en för hand och parallellt med sig själv rörligt styrd kniv jämte ett arbetsbord med anslag, som är inställbart i önskad vinkel mot knivens rörelseplan. geringssax: för skärning av föns- terspröjs och s. k. losholz avsedd apparat liknande en handpress, 89 SE ÖR