Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknik för Alla:s tekniska ordbok: generatorkol—glättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förteckning över de förkortningar och samm
TEKNIK för ALLA :s TEKNISKA ORDBOK
andragningar av ord, som förekomma i texten:
atomar = atomnummer d. o. = detta ord ev. = eventuell hl = hektoliter kg = kilogram m = meter resp. = respektive t. ex. = till exempel
atormv. = atomvikt d. v. s. = det vill säga ex. = exempel inkl. = inklusive konc, = koncentrerad max = maximum 8. k. = gå kallad V = volt
beteckn. = beteckning e. dyl. = eller dylikt fryspkt = fryspunkt ist. tf. = istället för kpkt = kokpunkt m. fl. = med flera smpkt = smältpunkt W = watt
bl. a. = bland annat eng. = engelsk (t) ifr = jämför kcal = kilokalori I = liter m, m., = med mera spec. = speciell(t) Wb = weber
C:a = cirka etc. = etcetera bk = hästkraft kem. = kemisk Jat. = latin mm? = kvadratmillimeter sp. v. = specifik vikt
i vilken skärverktyget med en
hävarm nedpressas mot det på
arbetsbordet anbragta virket.
geringssåg: såg, liknande en fog-
svans men med jämnbred
klinga och oftast förstärkt bak-
kant (rygg).
geringsvinkel:
d:0:)E
germanium: Ge, sällsynt förekom-
mande element. Atomv. 72,6.
Atomnr 32.
gesims: vågrätt gående listverk
varmed en vägg, en dörr, ett
fönster etc. upptill avslutas.
getfot: för snickare och bildhug-
gare avsett rännformigt stick-
järn, vars egg bildar en skarp
vinkel. Användes till putsning av
(invändiga) hörn. Kallas där-
för även hörnegg eller hörnjärn.
getter: ämne som absorberar ga-
ser och därigenom förbättrar
vakuum i t. ex. ett radiorör. Som
g. användes bl. a. barium.
gJigg: se jigg.
giggfixtur: se Jiggfixtur.
giljotinsax: detsamma som gap-
sax (se d. 0.).
gimu: mynningen till ort i gruva.
Jiorgisystemet: (uttalas djårdji)
av italienaren Giovanni Giorgi
föreslaget måttsystem, <där
grundenheterna äro kilogram
för massa, meter för längd och
sekund. för tid. Systemet fin-
nes i två olika utformningar
(”rationaliserat” och ”orationa-
liserat”) vilka skilja sig på en
faktor 4 7 (uttalas pi) och vil-
ka båda nått en viss spridning.
gips: vattenhaltigt kalciumsulfat,
förekommande i naturen.
90
smygvinkel = (se
gjutflaska: ram, som vid form-
ning efter modell håller ihop
den kring modellen packade
sanden.
gjutform: efter modell utförd
form, vari metallen vid gjut-
ning hälles för att stelna.
gjutgrop: fördjupning i gjuteri-
golv vari gjutformarna (med
eller utan gjutflaskor) för att
underlätta arbetet placeras före
igjutning av metall.
gjuthud: oxidhinna, som bildas på
gjutgods, då detta i glödande
tillstånd är i beröring med oxi-
derande gaser, t. ex. luft. Kan
avlägsnas medelst betning eller
sandblästring.
gjutjärn: 1) för gjutning lämpat
järn med hög kolhalt i form av
såväl fritt som kemiskt bundet
kol (s. k, grått resp. vitt järn).
Utvidgar sig något vid stelning
och kan bearbetas med skärverk-
tyg, 2) även tackjärn.som om-
smälts i ugn, avtappats i deglar
och gjutits i sandform.
gjutning: formgivning genom att
materialet i flytande tillstånd
införes i en gjutforms hålrum
och utfyller detta samt stelnar.
gjutpress: maskin, med vars hjälp
den smälta metallmassan vid
s. k. pressgjutning inpressas i
gjutformen, vilket vanligen
sker genom ett munstycke, som
är anslutet till en presscylinder
med kolv i behållaren för den
smälta metallen,
gjutskänk: behållare av plåt med
eldfast infodring, i vilken det
smälta järnet tappas för att se-
dan tappas vidare i gjutformar.
glomd(er) : vid packhoxar för ge-
nomgående axlar den del, med
vilken packningen kan åtdragas.
glas: amorft ämne, utgörande för-
ening av kiselsyra och kalium
eller natrium samt kalcium eller
bly. Ex.: kristallglas — bly-
glas, fönsterglas, natronglas,
spegelglas = = aluminiumfritt
natronglas.
glasering: ytbehandling av ler-
gods genom bränning efter till-
sats av koksalt (saltglasering),
lättsmält lera (jordglasyr) eller
glasyrmassa innehållande fält-
spat, krita etc. samt färgstoff
(kopparoxid, kobolt m. fl.).
glaslikriktare : likriktare (se
d. 0.), vars elektroder äro inne-
slutna i ett glaskärl, som kan
vara evakuerat eller fyllt med
en ädelgas av relativt lågt
tryck. De flesta glödkatodlik-
riktarna (se d. 0.) äro glaslik-
riktare.
glaspapper: för putsning och po-
lering av träarbeten avsett
starkt papper, vilket på ena si-
dan överdragits med av lim
bundet glaspulver.
glasull: fina trådar av glas... An-
vändes som filtermaterial m. m.
glaubersalt: kristalliserat natri-
umsulfat. Förekommer i natu-
ren som saltavlagringar samt
framställes ur koksalt och sva-
velsyra. Användes i glas- och
sulfatcellulosaindustrien m. m.
glidflygning: flygning under vil-
ken utföres en svagt eller mo-
derat nedåtgående rörelse, som
helt och hållet underhålles av
den på aerodynen verkande
tyngdkraften.
glidflygplan: aerodyn utan meka-
nisk drivanordning. A. hålles
svävande genom det aerodyna-
miska upptrycket mot i förhål-
lande till stillastående bärytor
och som ej är förtöjd.
glidlager: maskinelement med
uppgift att uppbära en roteran-
de maskindel, t. ex. axel. I sin
enklaste form består detta av
ett i lagerkroppen utborrat hål,
i vilket oftast även ett ingjutet
foder av vitmetall (babbitsme-
tall e. dyl.) ’är anbragt.
glidsko: maskindel vid ångma-
skin, med hjälp av vilken tvär-
stycket kan löpa i gejder.
glidtransformator: transformator
med reglerbart omsättningstal,
vilket ernås genom att transfor-
matorns järnkärna utföres med
två fasta sekundärlindningar
upptagande delar mellan vilka
en primärlindningen uppbäran-
de del av järnkärnan är rörligt
anordnad.
glimhud: på den negativa elektro-
den i ett gasurladdningsrör upp-
trädande ljusskikt (se gasur-
laddningsrör).
glimlampa: elektriskt urladd-
ningsrör, där urladdningen för-
siggår mellan tvenne elektroder
i förtunnad gas. Vid en dylik
urladdning särskiljas tvenne ly-
sande skikt, det negativa glim-
ljuset och det positiva pelarlju-
set, varav det senare vid g. un-
dertryckes, genom att de båda
elektroderna anordnas på rela-
tivt litet avstånd från varandra.
G. har en synnerligen mångsi-
dig användning inom eltekniken,
t. ex. vid television, ljudfilm,
signalväsendet, för stabilisering
av nätspänningar, avstämnings-
indikering vid radioapparater
m, m. (se gasurladdningsrör).
91
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
