Förteckning över de förkortningar och samm TEKNIK för ALLA :s TEKNISKA ORDBOK andragningar av ord, som förekomma i texten: atomar = atomnummer d. o. = detta ord ev. = eventuell hl = hektoliter kg = kilogram m = meter resp. = respektive t. ex. = till exempel atormv. = atomvikt d. v. s. = det vill säga ex. = exempel inkl. = inklusive konc, = koncentrerad max = maximum 8. k. = gå kallad V = volt beteckn. = beteckning e. dyl. = eller dylikt fryspkt = fryspunkt ist. tf. = istället för kpkt = kokpunkt m. fl. = med flera smpkt = smältpunkt W = watt bl. a. = bland annat eng. = engelsk (t) ifr = jämför kcal = kilokalori I = liter m, m., = med mera spec. = speciell(t) Wb = weber C:a = cirka etc. = etcetera bk = hästkraft kem. = kemisk Jat. = latin mm? = kvadratmillimeter sp. v. = specifik vikt i vilken skärverktyget med en hävarm nedpressas mot det på arbetsbordet anbragta virket. geringssåg: såg, liknande en fog- svans men med jämnbred klinga och oftast förstärkt bak- kant (rygg). geringsvinkel: d:0:)E germanium: Ge, sällsynt förekom- mande element. Atomv. 72,6. Atomnr 32. gesims: vågrätt gående listverk varmed en vägg, en dörr, ett fönster etc. upptill avslutas. getfot: för snickare och bildhug- gare avsett rännformigt stick- järn, vars egg bildar en skarp vinkel. Användes till putsning av (invändiga) hörn. Kallas där- för även hörnegg eller hörnjärn. getter: ämne som absorberar ga- ser och därigenom förbättrar vakuum i t. ex. ett radiorör. Som g. användes bl. a. barium. gJigg: se jigg. giggfixtur: se Jiggfixtur. giljotinsax: detsamma som gap- sax (se d. 0.). gimu: mynningen till ort i gruva. Jiorgisystemet: (uttalas djårdji) av italienaren Giovanni Giorgi föreslaget måttsystem, <där grundenheterna äro kilogram för massa, meter för längd och sekund. för tid. Systemet fin- nes i två olika utformningar (”rationaliserat” och ”orationa- liserat”) vilka skilja sig på en faktor 4 7 (uttalas pi) och vil- ka båda nått en viss spridning. gips: vattenhaltigt kalciumsulfat, förekommande i naturen. 90 smygvinkel = (se gjutflaska: ram, som vid form- ning efter modell håller ihop den kring modellen packade sanden. gjutform: efter modell utförd form, vari metallen vid gjut- ning hälles för att stelna. gjutgrop: fördjupning i gjuteri- golv vari gjutformarna (med eller utan gjutflaskor) för att underlätta arbetet placeras före igjutning av metall. gjuthud: oxidhinna, som bildas på gjutgods, då detta i glödande tillstånd är i beröring med oxi- derande gaser, t. ex. luft. Kan avlägsnas medelst betning eller sandblästring. gjutjärn: 1) för gjutning lämpat järn med hög kolhalt i form av såväl fritt som kemiskt bundet kol (s. k, grått resp. vitt järn). Utvidgar sig något vid stelning och kan bearbetas med skärverk- tyg, 2) även tackjärn.som om- smälts i ugn, avtappats i deglar och gjutits i sandform. gjutning: formgivning genom att materialet i flytande tillstånd införes i en gjutforms hålrum och utfyller detta samt stelnar. gjutpress: maskin, med vars hjälp den smälta metallmassan vid s. k. pressgjutning inpressas i gjutformen, vilket vanligen sker genom ett munstycke, som är anslutet till en presscylinder med kolv i behållaren för den smälta metallen, gjutskänk: behållare av plåt med eldfast infodring, i vilken det smälta järnet tappas för att se- dan tappas vidare i gjutformar. glomd(er) : vid packhoxar för ge- nomgående axlar den del, med vilken packningen kan åtdragas. glas: amorft ämne, utgörande för- ening av kiselsyra och kalium eller natrium samt kalcium eller bly. Ex.: kristallglas — bly- glas, fönsterglas, natronglas, spegelglas = = aluminiumfritt natronglas. glasering: ytbehandling av ler- gods genom bränning efter till- sats av koksalt (saltglasering), lättsmält lera (jordglasyr) eller glasyrmassa innehållande fält- spat, krita etc. samt färgstoff (kopparoxid, kobolt m. fl.). glaslikriktare : likriktare (se d. 0.), vars elektroder äro inne- slutna i ett glaskärl, som kan vara evakuerat eller fyllt med en ädelgas av relativt lågt tryck. De flesta glödkatodlik- riktarna (se d. 0.) äro glaslik- riktare. glaspapper: för putsning och po- lering av träarbeten avsett starkt papper, vilket på ena si- dan överdragits med av lim bundet glaspulver. glasull: fina trådar av glas... An- vändes som filtermaterial m. m. glaubersalt: kristalliserat natri- umsulfat. Förekommer i natu- ren som saltavlagringar samt framställes ur koksalt och sva- velsyra. Användes i glas- och sulfatcellulosaindustrien m. m. glidflygning: flygning under vil- ken utföres en svagt eller mo- derat nedåtgående rörelse, som helt och hållet underhålles av den på aerodynen verkande tyngdkraften. glidflygplan: aerodyn utan meka- nisk drivanordning. A. hålles svävande genom det aerodyna- miska upptrycket mot i förhål- lande till stillastående bärytor och som ej är förtöjd. glidlager: maskinelement med uppgift att uppbära en roteran- de maskindel, t. ex. axel. I sin enklaste form består detta av ett i lagerkroppen utborrat hål, i vilket oftast även ett ingjutet foder av vitmetall (babbitsme- tall e. dyl.) 'är anbragt. glidsko: maskindel vid ångma- skin, med hjälp av vilken tvär- stycket kan löpa i gejder. glidtransformator: transformator med reglerbart omsättningstal, vilket ernås genom att transfor- matorns järnkärna utföres med två fasta sekundärlindningar upptagande delar mellan vilka en primärlindningen uppbäran- de del av järnkärnan är rörligt anordnad. glimhud: på den negativa elektro- den i ett gasurladdningsrör upp- trädande ljusskikt (se gasur- laddningsrör). glimlampa: elektriskt urladd- ningsrör, där urladdningen för- siggår mellan tvenne elektroder i förtunnad gas. Vid en dylik urladdning särskiljas tvenne ly- sande skikt, det negativa glim- ljuset och det positiva pelarlju- set, varav det senare vid g. un- dertryckes, genom att de båda elektroderna anordnas på rela- tivt litet avstånd från varandra. G. har en synnerligen mångsi- dig användning inom eltekniken, t. ex. vid television, ljudfilm, signalväsendet, för stabilisering av nätspänningar, avstämnings- indikering vid radioapparater m, m. (se gasurladdningsrör). 91