av/perkussionen kan man likna vid dem man kan dra, om man knackar på en tom, halvfull eller full tunna. Vid olika fyllningsgrad ger tunnan ifrån sig olika ljud, som för den vane iakttagaren är mycket lätta att skilja från varandra. När det gäller en så komplicerat byggd ”tunna” som människan fordras det gi- vetvis ingående anatomiska kunskaper för att kunna dra de rätta slutsatserna. En annan metod som den praktiseran- de läkaren använder sig av är auskulta- tionen. Denna härstammar från den franske läkaren Laennec, som år 1818 offentliggjorde sin upptäckt av, hur man med hörlur (stetoskop) kan zav- lyssna (auskultera) de ljud som upp- komma i lungorna vid andningen, i hjärtat vid dess kontraktion, i blodkär- len vid blodets strömning o. s. v. och därav draga säkra slutsatser om närva- ron av patologiska förändringar och om deras art. Jämte perkussionen och auskultatio- nen utgör palpationen grundstommen för den fysikaliska undersökningen av patienten. Med palpation menar man läkarens olika sätt att med händerna känna på den sjuke för att därigenom få en uppfattning om vissa organs stor- lek. Detta kan ge betydelsefulla upplys- ningar angående förhårdnader, tumörer, svulster och dylikt. tundom behövs ingen «ytterligare kroppsundersökning, men i många fall måste den fysikaliska kroppsundersök- ningen kompletteras med olika instru- mentala detaljundersökningar. Till dessa räknar man framförallt de endoskopiska (endoskopi — insyn) undersökningarna, vid vilka man med hjälp av speglar eller på annat sätt kastar in ljus i kroppens inre och gör detta tillgängligt för direkt beskådande. Ett av de förnämligaste endoskopiska instrumentet är det Gullstrandska oftal- moskopet, med vilket man kan studera ögats olika detaljer, de finare ' struktu- (Forts. på sid. 27) Genom stetoskopet lyssnar läkaren på lungorna för att kunna konstatera, om det finnes ras- sel på dem. Vid lyssning med stetoskop på patientens hjärta kan läkaren lätt höra om det slår ostadigt. Bilden t. v.: Genomlysnings- rummet på Töntgenavrdel- ningen i ett modernt svenskt sjukhus. Bilden t. h.: Med en spruta, som föres in i patientens armled tages ett blodprov eller ”sänkprov”. TEKNIK för ALLA 17