Det första flygfotot av Nadar visar en del av Paris med Avenue du Bois de Boulogne i förgrunden och Montmartre i bakgrunden. ra av! Ett tag på 1840-talet var han sekreterare åt den berömde ingen- jören Ferdinand de Lesseps, han som långt senare byggde Suezkana- len. nya områden för fotografien. Så t. ex. steg han ned i Paris” kata- komber och kloaker, berömda ge- nom Victor Hugos ”Sambhällets olycksbarn”, och fotograferade val- ven med de långa raderna av män- niskoben och dödskallar prydligt uppradade utmed väggarna — och detta vid belysning först av en lampa med galvanisk flambåge (den första fotograferingen med elektriskt ljus), sedan med magne- siumblixtljus. Ungefär samtidigt fick han idén att framställa en exakt fotografisk terrängkarta över Paris medelst från ballong tagna fotografier. Är 1858 hyrde han en ballong, som han inredde för ända- målet. Gondolen byggdes om till ett mörkrum, där han under färden uppe i luften kunde både prepare- ra och framkalla sina våtplåtar; enda fönstret var en med orange- gult linne täckt liten fönsterglugg. Då det blåste och ballongen kräng- de för vinden, blev det svårt att sköta mörkrumsarbetet dess- utom strömmade vätgasen ned från ballongen in i mörkrummet och förstörde silversaltet på plåtarna! Men Nadar lyckades: riktigt bra, man kunde urskilja varje hus på hans flygfotos, tagna på 200 m. 4 TEKNIK för ALLA Nadar hittade på en massa : tt dessa bilder väckte uppseen- de, är naturligt. Särskilt hos franska militären, som från 1794 ägde världens första, dittills enda flygarkår. Dessa ballongflygare hade en ståtlig uniform 1 grönt, blått, rött och svart, och de ”för- svarade sin ställning med levande entusiasm”. Nadar erbjöds bli kå- rens första fotograf under fransk- italienska kriget 1859, men avböj- de, enär han såsom republikan ej ville tjäna Napoleon III. Lustigt nog tog han patent både i Frank- rike, England och andra stater på sin ballongfotografering. År 1863 förde han sin egen jätteballong ”Géant” (Jätten) med 30 personer ombord; men vid dess andra färd krossades gondolhuset, och både "han, hans fru och passagerarna fin- go allvarliga skador. Nadar till- hörde dock de ständigt oförbrän- neligas skara, och han dog först vid 90 år, 1910. Fotospionage år 1862 e första militära ballong- fotografierna upptogos un- der belägringen av Richmond 1862 under amerikanska inbör- deskriget, då «nordamerikanska generalen Mac Clelland lät någ- ra ballongfarare fotografera de konfedererades ställning vid den- na stad och tack vare detta spionage snart intog Richmond. Under 1800-talets slut förbättrades Vy över Mälaren med Smedsudden i förgrunden, tagen. av O. Kullberg 1894. flygfotograferingen mycket, torr- plåtar infördes liksom ögonblicks- tagningar och kamerabildsforma- tet ökades upp till 24X30 cm. Under kriget mellan Japan och Kina 1894 hade japanerna flera ballongfotografer, men man lät dem grymt nog icke få fara i en gondol, utan de voro upphängda i en sele direkt under ballongen, som bilden visar. Fotografen exponerar just sin bild genom att trycka på gummibollen, som öppnar slutaren på hans apparat till ögonblickstag- ning. Dessutom har han en annan boll bakom ryggen, säger texten, så att han kan låta en del av gasen strömma ut ur ballongen och på så sätt sjunka till jorden igen — såvida inte en fientlig kula dessför- innan gjort slut på hans luft- (faner pe tidigaste i Sverige utförda flygfotografien togs av den kände nordpolsfararen S. 4. An- drée. Han var ju sin tids skickli- gaste ballongfarare, ej blott i Sve- rige, och med sin friluftsballong ”Svea” företog han 1893—95 nio färder i olika delar av landet, en av dem över Ålands hav till finska skärgården, där han måste Ööver- natta. Första gången han hade en kame- ra med sig 1 gondolen synes ha va- rit den 9 aug. 1893, alltså för snart 020 år sedan. Resultatet blev dock magert: en enda liten fotografi i Å