Japansk ballongfotograf i aktion under japansk-kinesiska kriget 1894. format 7,5X10 cm (original i Tek- niska museet), tagen kl. 10,5 på en höjd av 1640 m över landskapet strax öster om Tumba järnvägs- station i Södermanland, ”skalan ungefär 1:10700, area ca 0,8 kvadratkm”, allt enligt Andrées egen påskrift på fotografiet, som han, i stolt medvetande om att det- ta dock var det första flygfotogra- fiet i Sverige, lät göra flera kopior av och med dedikation förära sina vänner. Själva bilden är dock så pass oklar, att den ej passar att reproducera. Man ser en skogig terräng, upptill avbruten av några åkerlappar, och där går järnvägs- linjen fram, korsad av en landsväg. Andrée, noggrann som alltid, upp- gjorde en förklaring till allt som man såg, och där fanns bl. a. torp, ladugård, sågskjul, magasin, ban- "vaktsstuga och ett ”litet hus med brädtak”, vad det nu kunde tjäna till. ; På hösten 1893 och under 1894 hyrde Andrée ut sin ballong till de svenska militärmyndigheterna, som nu fått upp ögonen för värdet att fotografera från luften. Det var K. Svea Ingeniörbataljon, som lå- nade: ballongen till sin kasärn på Kungsholmen (den senare Ponton- iärbataljonens kasärn) och där in- rättade en fotografiavdelning. «Le- dare blev dåvarande löjtnant, se- nare överstelöjtnant Olof Kullberg, en ung man med tekniska intressen. Han utbildade sig av Andrée och andra till specialist på flygfotogra- fering och blev alltså landets förste militäre ballongfotograf, ehuru Han endast deltog i några få uppstignin- gar med ”Svea” våren och sommar- ren 1894. Andrée var alltjämt med som pilot, så att Kullberg uteslu- tande kunde sköta fotograferingen. För säkerhets skull hade ballongen nu ändrats från en fritt farande ballong till en ”ballon captif”, allt- så fastgjord vid marken med en lina. Stockholm första gången från luften an har kvar några lycka- de bilder från uppstigningen över Kungsholmen den 30 april 1894, då ”Svea” steg upp till 600 m:s höjd, och ett utmärkt fotografiväder rådde, högt i tak och klar vårluft. Det ena fotot omfattar nästan «hela «bortre Kungsholmen, från S:t Görans sjukhus, sjukhemmet och Kon- radsberg bort till Kristineberg och Hornsberg i fonden — en myc- ket väl komponerad utsikt, nu ef- ter nära 530 år rätt annorlunda i husbeståndet, särskilt utmed Drott- ningholmsvägen. Det andra fotot, här medtaget, har mera naturskön- het över sig och visar en vy över Mälaren med Smedsudden i för- grunden, alltså platsen för nuva- rande Västerbron — ack, så lant- ligt allt var då. Några år dessförinnan hade den första ”luftmålningen” kommit till i Sverige, då den unge konstnären Oscar Kéen följde med ballongfa- raren kapten Feller 1889 över Stockholm och gjorde några vyer däruppifrån av ”den sköna synder- skans” uppåtvända ansikte, som tedde sig omväxlande, fast en smu- la tillplattat från 1 500 m:s höjd. an ännu levande ballongpassage- rare, den kände fotografen Os- car Halldin, blev nummer tre i ord- ningen av våra flygfotografer. Han företog åren 1897 och 1898 tre bal- longfärder, den första med danske aeronauten Johansen från ingån- gen till utställningen 1897 i Stock- holm, men det blev ”liten resa med liten kamera” och den slutade re- dan vid Vikingsborg utanför Stock- holm. Sommaren därpå hade Hall- din förskaffat sig en praktfullt stor kamera för plåtstorleken 24 X 30 cm, den ”torde ha varit den stör- sta, som dittills stått till en ballong- seglares förfogande”, säger han. Ballongen, som denna gång starta- (Forts. å sid. 28.) Utsikt över Östermalm från omkring 1 000 m:s höjd. Bilden tagen av O. Halldin 1898. TEKNIK för ALLA 5