I Tekniska Museets arkiv finnes ovan- stående bild av en dykarklocka från 1870-talet. Klockan användes vid skep- pet ”Alabamas” bärgning utanför Cher- bourg och bestod dels av ett ”undervat- tensobservatorium” (t. h.) samt en elek- trisk lampa, båda konstruerade av den franske ingenjören Bazin. Dykarklockan tjänstgjorde som ordercentral och uppe- hållsort för bärgningsföretagets ledare. Kedjelös cykel På denna sida omnämndes för någon tid sedan ett tyskt patent på en cykel där vevpartiet var hopbyggt med det drivande hjulets nav. TfA är här i till- fälle att återge konstruktionen, sådan den framgår av patentritningen: Kl 63: k:2 105520 F. Lohn, Berlin. SZ N SN IPS NEATLLLLILLZ [Fare kö äl FIIIIIAN 10 TEKNIK för ALLA Bukarest eldar med naturgas e rumänska hushållens och industriens värmeanläggningar uppeldades tidi- gare övervägande med ved och senare delvis med olja. Under de senaste år- tiondena har man även infört centrala värmeanläggningar med kol och olja som bränsle: i Siebenbiärgen däremot använde man jämte kol och ved även naturgas för värmeanläggningarnas be- hov. Bukarest förbrukar årligen enbart för sitt värmebehov cirka 150 000 vag- nar ved. Man vill nu på allvar försöka bekäm- pa denna rovdrift och ersätta vedeld- ningen med kol och olja som bränsle. Redan under den ungerska tiden var Medias centrum för oljeproduktionen och distributionen till kringliggande om- råden. I Prahovadalens oljedistrikt där- emot lät man de som biprodukter ut- vunna gaserna strömma ut och förbrin- na utan att utnyttjas. Detta förhållan-, de kommer nu att avhjälpas genom en förordning, som avser ”användandet av naturgas och andra gaser som bränsle inom huvudstadens område”. Naturga- sen skall levereras av ”Sonamentan”. För detta ändamål kommer den rumänska statsbaneförvaltningen att anlägga rör- ledningar till Bukarest. Distributions- nätet i Bukarest skall byggas av Buka- rests gas- och elektricitetsbolag. Tills vidare kommer Bukarest att försörjas med ”Sondengas” från Manesti-Prahovas oljecentrum, sedermera kommer även na- turgas att distribueras till Bukarest. För den första etappen, som avser Prahovadistriktets försörjning med ”Sondengas”, räknar man enligt ett meddelande med en årlig besparing av 120 000 ton olja som tidigare förbru- kats av storindustrin och elektricitets- verken. Man beräknar tre år för utbyg- gandet av den första etappen. Sedan den andra etappen påbörjats, kan Sie- benbärgens naturgastillgångar exploate- ras. Härvid räknar man från och med det fjärde arbetsåret med en årsdistri- bution av 230 miljoner kubikmeter med en högsta kapacitet om 65 000 kubik- meter per timme. Benvärmare ERA 1942 omnämndes en typ av strålvärmare avsedd att värma fötter och ben på personer med stillasittande arbete. Strålvärmaren, som där kalla- des för benvärmare, består av en låda invändigt klädd med aluminiumfolier och försedd med en vanlig lampa som värmekälla. Lådan ställes under skriv- bordet eller arbetsbordet. De första provexemplaren av dessa strålvärmare har nu efterföljts av en tillverkning i större skala. Apparaterna gå under benämningen strålvärmaren Thermo-flex. Tre storlekar finnas som standardut- förande; en liten typ för maskinskriv- ningsbord med dimensionerna bredd 49, höjd 60 och djup 50 em, en mellanstor- Aluminiumfordrad strålvärmare med glödlampa på 25—60 W. lek för mindre skrivbord, 57x63x60 cm och större typ 60x73x60 cm. Lampef- fekten är beroende av rumstemperatu- ren. För mycket kalla rum, 12—14?, bör effekten vara 60 W, i andra fall räcker det med 25 W. Man kan också använda strålvärmaren utan lampa vid vanlig rumstemperatur. Apparaterna levereras hopfällda i två delar, dels själva lådan, dels baksidan med lamphållare. Delarna sättas lätt ihop med metallnitar, som medfölja. Lå- dans botten är framtill försedd med en matta, som skyddar aluminiumbekläd- naden. Thermo-flex är undantagen från det förbud mot användning av rumsupp- värmningsapparater, som nu råder. Den är godkänd av Semko. Växter liksom stål, fordra många kemikalier Friska växter, liksom bra stål, kräva ett tillskott av små mängder kemiska ämnen. En del av dessa äro desamma som fordras för framställning av mo- dernt stål inberäknat mangan, molybden och koppar. Historien om dessa ”mikro-näringsäm- nen” har skildrats av professor D. R. Hoagland vid California-universitet i Växternas behov av dessa obetydliga mängder av vissa ämnen var fullkom- ligt okänt bara för ett fåtal år sedan och inte ens nu är det säkert, att listan på dessa ”mikro-näringsämnen” är full- ständig. Av flertalet av dem behövs det endast en bråkdel i en lösning för att växtens hälsa skall bevaras, men utan denna bråkdel sjuknar växten och kan- ske dör. Brist på vissa av dessa element fram- kallar växtsjukdomar av sådant slag som man tidigare tillskrev angrepp från submikroskopiska virusformer. Frukt- träd i jordlager utan zink — till exem- pel — visa symtom kända under namn av skrumpblad eller fläckiga blad. [4