Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknisk rundhorisont - Grunden i vårt måttsystem - Nytt syntetiskt gummi - Ekonomisk ersättning för antagna patentansökningar - Uppmätning av materialpåkänningar hos roterande föremål - Fjärrmanövrerat raketmodellflygplan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grunddragen i vårt
-måttsystem
Alla vet att grundmåttet för vår längd-
enhet, metern, är 1/40 000 000 av jor-
dens omkrets. I Paris förvaras den s. k.
arkivmetern, som på sin tid skulle utgöra
exakt detta mått. Senare och noggran-
nare mätningar ha emellertid visat att
arkivmetern ej är en fyrtiomilliondel av
en meridian. Dock ändrade man ej på
måttet meter, utan definierade det som
längden av arkivmetern i Paris.
Sedan ha senaste rönen inom atom-
fysiken visat att våglängden i vakuum
hos en spektrallinje är oföränderlig och
endast bestäms av vissa universella na-
turkonstanter. Därigenom kan man fast-
ställa att en centimeter motsvarar ett
visst antal multiplar av den gula kad-
miumlinjens våglängd.
Anmärkningsvärt är, att man kan
hänföra varje mätning av en teknisk
storhet till en längdmätning. Själva
längdmätningen, som ju i allmänhet an-
ses såsom en synnerligen enkel opera-
tion, är hörnstenen i all mätteknik.
Skall vi göra en tidsbestämning, måste
vi för att få fram grundmåttet för
tid göra en längdmätning. Sekundpen-
delns längd är som bekant en meter. På
samma sätt är enheten för vikt att hän-
föra till en längd- eller kanske snarare
volymmätning, då ett gram bestämdes
till vikten av en kubikcentimeter vatten
vid temperaturen för största tätheten.
Temperatur mätes genom att mäta vo-
lymsökningen för vissa ämnen o. s. v.
Även de elektriska enheterna kunna
föras tillbaka på längdmätningar. Så
lyckades C. F. Gauss vid sina berömda
försök att mäta jordmagnetiska fältet
genom en genialt uttänkt anordning hän-
föra det hela till tid- och längdmätnin-
gar.
Hans grundtanke var att genom tvenne
av varandra oberoende försök mäta dels
polstyrkan, dels fältstyrkans horison-
”talkomposant hos en provmagnet. Gene-
rellt kan man använda Gauss” metod
för att mäta magnetisk fältstyrka. Däri-
genom kan man också mäta storleken av
en elektrisk ström då dess magnetfält
är ett mått på strömstyrkan. Denna ut-
väg har naturligtvis mest teoretiskt in-
tresse genom att visa själva uppkom-
sten av respektive enheter (i det här
fallet ingående i det elektromagnetiska
måttsystemet) då man i praktiken mä-
ter de elektriska storheterna genom vissa
med dem förbundna effekter.
Särskilt inom högspänningstekniken
användes ett annat system, det elektro-
statiska, som grundar sig på mätningar
av den elektrostatiska fältstyrkan, ana-
logt med Gauss” magnetiska mätningar.
Av stort teoretiskt intresse är, att om-
räkningsfaktorn mellan det elektromag-
netiska och det elektrostatiska måttsy-
stemet är — ljushastigheten, mätt i
cm/sek. I alla dessa system finns som
synes vissa storheter som ej ha sin mot-
svarighet i naturen, utan vila på över-
enskommelser människorna emellan.
De: finns dock vissa oföränderliga
storheter som t. ex. ljushastigheten,
elektronens laddning, Plancks konstant
0. S. V., vilka äro grundvalarna för vår
materiella världsåskådning. En ändring
av storleken hos någon av dessa kon-
stanter skulle radikalt förändra alla
våra fysikaliska lagar. Alla fenomen
som vi möta inom naturvetenskapen
kunna härledas till ett fåtal ”urkon-
stanter” som utgöra de verkligt natur-
liga enheterna.
I dagligt .bruk användas huvudsakli-
gen två system: det s. k. cgs.-systemet,
som vilar på storheterna centimeter,
gram och sekund och som använts sedan
Gauss” tid och det tekniska måttsyste-
met, där enheterna äro meter, kilogram-
kraft och sekund. Dock få vi inte glöm-
ma att dessa tekniska system ha sin
grund i de naturliga enheterna och att
det ej är arkivmetern i Paris utan de
universella naturkonstanterna som ut-
göra grundstenen i vårt mättekniska
vetande.
Nytt syntetiskt gummi
E” fabrik som tillverkar medicinska
förband har nyligen uppfunnit ett
nytt ersättningsämne för rågummi som
kan framställas ur avfallsprodukter från
lantgårdarna och kan användas för dy-
nor i flygplanens förarhytter samt för
kuddar och madrasser för sjukhusen,
meddelas från New York.
Två kemister upptäckte denna produkt.
Den absorberar vatten bättre än rå-
gummi, låter sig sammansvetsas med
metaller, bakelit och trä, är varaktigare
än naturgummi och motståndskraftigare
mot syror och bensin.
Ekonomisk ersättning
för antagna patent-
ansökningar
De kända flygplansfabriken Bell Air-
craft Corporation har infört ett nytt
system, varigenom större erkänsla givas
de anställda som lämna förslag till nya
produktionsmetoder eller andra förbätt-
ringar. Bolagets patentstyrelse utdelar
100 kronor när patentansökningar läm-
nas in, 300 kronor när patenten beviljas
samt 10 Jo på försäljningar av uppfin-
ningar och förslag och dessutom royalty
på patentet.
Den kommitté som representerar ar-
betare och företagare inom krigsproduk-
tionsrådet, granskar förslag som icke
kunna beviljas patent och utdelar andra
belöningar.
Uppmätning av mate- t
rialpåkänningar hos
roterande föremål
He: roterande maskiner och apparater,
där man på grund av fordringarna på
låg vikt och små dimensioner ofta måste
utnyttja materialet till det yttersta, är
en praktisk uppmätning av de formför-
ändringar och sträckningar, som under
rotationen uppstå hos konstruktionen, av
- en mycket stor betydelse som kontroll av
a
i
raketmodellflygplun.
Dess uppfinnare är J. Stemmer, Zirich.
Han hor sedan 1935 gjort ingående un-
dersökningar av raketmotorns använd-
barhet på flygplan. Försöksplanet star-
tas från en glidskena och beräknas flyga
3,8 km med 50 m max. flyghöjd.
Fjärrmanövrerat
att beräkningarna äro riktiga. Flygma-
skinspropellern utgör ett typiskt exem-
pel på en sådan roterande kropp, som
måste undersökas mycket noggrant, in-
nan man vågar sätta igång tillverkning-
en av en ny konstruktion. Att en så-
dan uppmätning ej är någon lätt upp-
gift, inses utan vidare. Under propel-
lerns rotation skall man på olika instru-
ment kunna avläsa materialets sträck-
ning på olika punkter av propellern. Det
gäller då att på denna placera ett an-
tal för materialsträckningen känsliga
apparater, som då måste vara så små,
att de dels ej ändra propellerns massa,
dels ej påverkas av centrifugalkraften
i nämnvärd grad. Därtill kommer att
dessa apparater måste vara robusta
samtidigt som det måste vara ytterst
känsliga.
Bilden visar en sådan apparat, som
trots sin litenhet (jämför millimeterska-
lan) innehåller två trådlindade spolar
jämte en rörlig järnkärna. Apparaten
fastsättes med sina fötter på det under-
lag, vars längdändringar skola uppmä-
tas, varefter ledningarna fastsättas och
föras fram till en släpringsanordning.
En längdändring hos underlaget mellan
apparatens båda fötter åstadkommer en
förskjutning av järnkärnan, vilken se-
dan kan avläsas på ett instrument, som
inkopplats över en speciell förstärkare.
W 12.
>
ARSA SS
ERS SANS « a a a Dö
Zz =E
TEKNIK för ALLA 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
