- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 2. 8 jan. 1943 /
25

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Min mor Marie Sklodowska Curie, av Eve Curie - Annonser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

"mindre.
bli de för stora, föredra de oss, och vi

Bli de för små, så krossas man,

få förakt för oss själva. Jag har kom-
mit långt bort från de principer, som
besjälade mig för tio år sedan. Då an-
såg jag, att mån bör vara en ytterlig-
hetsmänniska i allt och alls inte göra
några eftergifter för sin omgivning. Jag
trodde, att man skulle överdriva såväl
sina fel som sina goda egenskaper. Jag
bar endast blåskjortor som en arbetare
och så vidare.

Ni ser alltså, att jag blivit mycket
gammal. Jag känner mig riktigt ålder-
domssvag. Jag hoppas ni får mycket
nöje av er resa.

Er tillgivne vän

Pierre Curie.”

Pierre Curie till Marie Sklodowska, den
7 sept. 1894:

”Ni förstår nog, att jag måste känna
mig orolig över ert brev. Jag tillråder
er på det livligaste att återkomma till
Paris i oktober. Jag skulle bli oerhört
besviken, om ni inte gjorde det, men det
är likväl inte av själviskhet jag råder er
att komma. Det är, emedan jag tror,
att ni här kan arbeta bättre, med större
framgång och bättre resultat.

Vad skulle ni tänka om någon, som
fick infallet att störta sig med huvudet
mot en stenmur i avsikt att slå omkull
den? Kanske besjälades en sådan per-
son av de ädlaste motiv för sin hand-
ling, och ändå vore väl denna handling
dum och löjlig? Jag anser, att vissa
frågor i vår tid kräva en allmän lösning
och inte en lokal. Jag tror, att man
genom att ge sig in i en återvändsgränd
kan åstadkomma mycket ont. Jag tror
vidare, att det inte existerar något, som
kan kallas rättvisa här i vår värld och
att det alltid kommer att bli det star-
kaste, eller rättare sagt det mest prak-
tiska systemet, som slår igenom. En
överansträngd människa fortsätter att
föra en eländig tillvaro. Det är visser-
ligen upprörande, men det hindrar inte,
att så är livets gång. En dag i fram-
tiden skall kanske rådas bot för sådana
missförhållanden, eftersom människan
är ett slags maskin, och det alltid är
mera fördelaktigt att låta en maskin ar-
beta normalt och utan överansträngning.

Ni har ett egendomligt sätt att upp-
fatta egoism. När jag var tjugo år,
hände mig en stor olycka. Jag förlorade
då en barndomsvän eller rättare sagt
väninna, vid vilken jag var mycket fäs-
tad och detta under de ohyggligaste för-
hållanden. Jag saknar mod att närma-
re ingå på dem. Under dagar och nät-
ter behärskade minnet av min olycka
mig med styrkan av en fix idé. Jag njöt
av att plåga mig själv. Senare beslöt
jag, att jag ville bli präst och endast
intressera mig för översinnliga ting —
varken tänka på mig själv eller mina
medmänniskor.
men ofta längre fram i. livet har jag
undrat, om detta avsvärjande av livet
inte helt enkelt var ett omedvetet försök
att skaffa mig rätten till glömska.

Undergå brev till Polen censur? Jag
fruktar det och tror att det är förstån-
digast, att vi hädanefter inte i vår kor-
respondens beröra allmänna frågor, inte
ens filosofiska, hur oskyldiga de än må
vara. Våra . uttalanden skulle kunna

Jag var i god tro då,

missförstås eller vrängas och orsaka er
obehag.

Om ni vill glädja mig med ett brev,
så adressera det till n:o 13 Rue des
Sablons.

Er tillgivne vän

Pierre Curie.”

Pierre Curie till Marie Sklodowska, den
17 sept. 1894:

”Ert brev har vållat mig stor oro. Vid
dess läsning kände jag, hur ängslig och
tvehågsen ni var, då ni skrev det. Men
ert brev från Warschau har åter lugnat
mig, ty det övertygade mig om att ni
återfått er jämvikt. Ert porträtt är ut-
märkt. Det var bra vänligt av er att
skicka mig det. Mottag mitt hjärtligaste
tack.

Ni kommer alltså tillbaka till Paris.
Jag är lycklig över ert beslut. Jag hy-
ser en livlig förhoppning, att vi åtmin-
stone skola få bli oskiljaktiga vänner.
Delar ni inte den förhoppningen? Om
ni vore fransyska, skulle ni med lätt-
het kunna få en lärarebefattning vid
något lyceum eller vid en normalskola
för flickor. Skulle en sådan befattning
behaga er?

Er tillgivne

Pierre Curie.”

”Jag har visat min bror ert porträtt.
Fick jag det? Han tycker om ert utse-
ende. Men han tillade: ”Hon ser mycket
bestämd, ja, rent av egensinnig ut.” —”

Vore inte redan det en utmärkelse att

sha inspirerat sådana brev?

(Forts. i nästa n:r)

Ett hederstecken

TfA-nålen
— de tek-
niskt in-
tressera-
des kän-

nemärke

— kan varje intresserade TfA-
läsare förvärva genom att bliva
tidningens ombud. Samtidigt
gör Ni en god extraförtjänst.

Ombudsvillkor gratis!
Sänd

in kupongen i dag!

Till Teknik för Alla.

- Box 3137, Stockholm 3:

Undertecknad önskar få sig till-
sänt ombudsvillkor och material.

IN [Cha bole rr sag SS SER DE DRAG

Bostad:
Adress:

Öppet kuvert = porto 5 öre. Ad

ROSSI TITAN JEN ES OF ISSN FIAT

sc 0 8

AWFABER räknesticka är
tillverkad med yppersta
precision. Den är oumbärlig för alla, som i sitt dag-
liga liv syssla med uträkningar av olika slag.

AWFABER

en Speciell

För 3;

a,

Bärsmannen FaR
S det

TW: FABER

ӊknesticka

HSTELL

TEKNIK för ALLA 25

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 26 11:54:32 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1943-2/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free