SEGELFLYGARE MED TUR De första romantiserade skildringen , av vårt segelflyg har nu kommit, och det är först som sist lika bra att tala om att Manfred Wiese har åstad- kommit en både spännande och instruk- tiv bok, väl värd att läsas av alla ung- domar. Berättelsen börjar som sig bör på Ål- leberg, där de två ungdomarna Rolf och Gun deltar i en segelflygkurs. Rolf blir uttagen att representera Sverige i en in- ternationell tävling i Tyskland och täv- lar där med stor framgång. Detta sti- mulerar honom till fortsatta ansträng- ningar och han vinner bl. a. ett ameri- kanskt pris för en sträckflygning på 1000 km och uppfinner ett segelflyg- plan med hjälpmotor, som drivs med ben- kraft. Med denna konstifika farkost till- ryggalägger de båda — nu förlovade — ungdomarna "fantastiska ' sträckor i de arktiska regionerna med besök hos trolltrummande och offrande nomader, upplever spännande isbjörnsjakter och mycket annat och har en rent obeskriv- lig tur i allt vad de företar sig. Och det skall en segelflygare ha. Man kan kanske göra den invändnin- gen mot boken som sådan, att det hela är en smula för mycket uppradande av händelser och fakta för att det skall fängsla som roman, men som propagan- da för segelflygsporten är boken ut- märkt. De båda ungdomarna — vilka så småningom blir lyckliga äkta makar — intresserar sig inte författaren myc- ket för — och inte läsaren heller. Desto Illustrationsprov ur boken. mera intresserar man sig för författa- rens djärva spekulationer i segelflygets framtidsmöjligheter samt hans, efter vad vi förstår, sakkunniga upplysningar om teknik, meteorologi och annat. Vi- dare får man i förbifarten segelflygets historia, vilket otvivelaktigt kan vara både nyttigt och roande. Ett utmärkt bildmaterial bidrar ytterligare till att göra boken tillgänglig. Ingenjör Dérantz i Aeroklubben har gjort de sakkunniga kommentarerna samt biträtt med utarbetandet av de för- klarande teckningarna, vilket alltsam- mans med nödvändighet icke lämnar nå- 1933 Till alla modellbyggare! I dessa dagar för tio år sedan började vår plan, och kort därefter påbörjades vår för modellplan, numera utökad även Det är med stolthet och glädje vi konstatera, att vi under den tid som gått städse vunnit erkännande från alla kritiska modellbyggare, som = lovordat våra byggsatser som de bästa som stått att erhålla, såväl i kvalitet som flygförmåga och skalenlighet, ävensom alltid först med nyheter. Vi hava äran inbjuda alla intresserade att studera våra modeller, antingen på utställningen ”Teknik eller i vår stående utställning, och porto. D.S. Ing. H. VILÉN Banérgatan 47. H. Vilén Banérgatan 47 försäljning av modellflyg- egen tillverkning av byggsatser med spantbyggda modellfartyg. i miniatyr” på Tekniska museet y Pp P.S. Har Ni vår innehållsrika modellkatalog 1943? Om inte, så skriv efter den redan i dag. Den erhålles gratis mot 40 öre till exp. Stockholm (Tfa 2/43) 28 TEKNIK för ALLA FLYGFOTO ... (Forts fr. sid. 5.) de från Idrottsparken nära Stadion och det i konung Oscar II:s när- varo, fördes av den populäre norr- mannen Francesco Cetti. Av de tolv plåtar, som Haildin medförde, lyckades elva synnerligen väl, tag- na på höjder mellan 1 000—2 000 m. Exponeringstiden varierade mel- lan 1/2 och 1/10 sekund, med näs- tan full objektivöppning. Resultaten blevo fina, de bästa i vårt land dit- tills, bl. a. den här meddelade Syn- nerligen intressanta vyn av Öster- malm bort mot Lidingön och Djur- gården. Ballongen drev efter vin- den än mot havet, än neråt Söder- tälje: ”Vi sutto mot kvällen på 300 å 1000 m:s höjd med ena be- net utanför gondolen; och då vi sänkte oss, hälsades vi med ideliga viftningar av lantbefolkningen, som rusade ut ur stugorna, lockad av signalerna ur det valthorn, som vi medförde”. Nedstigningen sked- de vid Gnesta. Halldins tredje och sista färd startades samma sommar från Lo- rensberg i Göteborg. Snart kom ballongen in i täta, mörka åsk- moln; blixtar korsade rymden, åt- följda av skräll och dån. Han sökte fotografera blixtarna, men plåtar- na hade blivit fuktiga under fär- den genom åskmolnet. Sedan någ- ra sandpåsar stjälpts ut av bal- longfararna, sköt ballongen uppåt genom molnen, och de sågo en hän- förande syn med ”den högtstrålan- de sol på sin konungatron”, medan blixtarna fortsatte att ljunga, men nu djupt under dem. De hade nått 39500 m:s höjd, den högsta som Cetti någonsin uppnått. Nedstig- ningen bjöd på både besvärliga och komiska äventyr, och ägde rum vid Lerum. : got övrigt att önska vad det gäller sak- kunskap och vederhäftighet. Vad man däremot fäster sig vid i ingenjör Dérantz förord är upplysningen att ”landets samtliga dagstidningar gjort en omfat- tande propaganda för segelflyget genom upplysande artiklar, entusiastiska repor- tage och hänförande bildserier...” För- låt en”liten fråga herr Dérantz: har inte även veckotidningarna bidragit litet grand de också? I varje fall har TfA rent sämvete vad den saken anbelangar. Manfred Wiese: ”Rolf segelflygaren”. Lindfors bokförlag. 4:50. Ynge Norrvi.