- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 20. 14 maj 1943 /
8

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Populär elektroteknik: Den elektriska strömmen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

POPULÄR CF

Den elektriska strömmen
Serien har varit införd i nr 43, 44, 45, 46, 49 och 50, 1942, 2, 3, 8, 9, 10, 13, 16, 18

och 19, 1943.
NN
GC) AAANAANAAAASAPRANAR
UUUUTVIV ANU VNN

AT 100 vaslingar pr sekund

150. Vi kunna då fastställa, att den elekt-
riska växelströmmen i våra belys-
ningsnät har 100 växlingar under en
sekund = 530 perioder pr sekund.
Denna frekvens säges då vara "50
hertz”. (Måttenheten hertz har
uppkallats efter fysikern Heinrich
Hertz, upptäckaren av de elektriska
vågorna).

3

WWW TE

Snabba voxlingar

SON

Längsammo vaxlingon

147. Ännu ett mekaniskt exempel: Ur- oe
Pendeln SK ER rad
snabbare fram och tillbaka än den
stora, den utför flera svängningar RS WWW
under en bestämd tid än den stora.
Den lilla pendeln har en högre
"frekvens".

100 växlingar
pr sekund

Instrument
I denna tråd flyter växelström

151. Skulle vi nu i den vanliga elektriska

ledningen, som för en nätväxel-

ström, koppla in ett visarinstrument,

som vore tillräckligt snabbt i sina

utslag, så skulle visaren följa väx-

lingarna och slå ut 50 gånger åt
vardera hållet per sekund.

J Ung $S vaxlingar
Fr" sekund Vi har redan sagt att man mäter
frekvensen i ”hertz”: 1 hertz = 2
svängningar pr sekund, 1000 hertz
= 2000 svängningar pr sekund.
1000 hertz kallar man 1 kilohertz.
Svängningar upp till omkring 20 000
hertz (20 kilohertz) kallar man ”låg-
frekvens”. Hit hör exempelvis hela
i E området för ljudsvängningar från

2 | | den djupast uppfattbara tonen med
; | c:a 20 till den högsta med c:a

148. Ett annat exempel: En i ena ändan
fastsatt lång metallstav bringas i
svängningar. Den svänger relativt
långsamt: dess frekvens är låg.

<< 15000 hertz. Högre toner kunna

— — VIVVVVVY icke uppfattas av det mänskliga
Ung 20 växlingar Ck |

or sekund Ännu högre liggande svängningar

sammanfattas under begreppet
”högfrekvens”, med vilka " man
exempelvis arbetar inom radiotek-
niken. eo

149. En på samma sätt fastsatt kort me-
tallstav bringas att svänga. Den
svänger hastigt: dess frekvens är
hög.

a
II. MAGNETISM och ELEKTRICITET

På samma sätt kan man tala om elekt-
riska växelströmmar med lägre eller hög- A. Magnetism
re frekvens. Hos dessa strömmar sam- ;
manfattas två och två växlingar till en 152. Här ha vi en liten ventilator eller
period. fläkt, som. vi känna väl till. På den

>

8 TEKNIK för ALLA

153.

155.

156.

fladdrande flaggan kan man se, i
vilken riktning luften blåses.

2

=> fd

Här ha vi en till synes annorlunda
anordnad ventilator, som blott ver-
kar att suga luft.

e

SE Ventilgtor oo
LS NEN Sa FR
SESEASD ve DEtaetats Se
«insugning utblåsning AE

2 SPSS EV 23
NS ; a SEN Ad
5 a

.« I verkligheten är det så, att en ven-

tilator suger in luft på den ena sidan
och blåser ut på den andra.

Sugning Tryck
NE |

Placera vi sedan samma fläkt i mit-
ten av ett rör, så erhålla vi en sug-
ning hos den ena rörändan S$ och
ett tryck hos den andra N.

Den från ”tryckändan” utblåsta luf-
ten suges åter in i ”sugändan”.
Härigenom uppstår en ständig luft-
rörelse i samma banor, ett ”luftrö-
relsefält”.

Klipp ur denna serie och klistra
upp den. Ni får då en populär
lärobok i elektroteknik.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 31 11:51:53 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1943-20/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free