Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rakbladsidén och det svenska järnbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Filt bladsidéen och
det svenska järnbruket
et var en gång en amerikansk han-
delsresande som var mycket energisk
och framåtsträvande. För att förkovra
sig besökte han bl. a. aftonkurser och
på en sådan fick han en gång höra
ett föredrag, som behandlade det alltid
lika populära ämnet ”Konsten att bli
förmögen”. Talaren rekommenderade
bland annat tekniska uppfinningar och
framhöll, att man skulle inrikta sig på
att uppfinna någon liten detalj för
människans dagliga behov, något rela-
tivt enkelt föremål, som hade utsikt
att bli en massartikel. Föremålet
skulle därför
1) Vara en konsumtionsartikel, som
varje människa har bruk för.
2) Vara billigt i anskaffning.
3) Vara en förbrukningsartikel, som
med jämna mellanrum måste ny-
anskaffas.
Vår man, som var en vaken och in-
telligent karl, gick hem och begrun-
dade de uppslag han fått. Nästa mor-
gon steg han upp som vanligt och
började, som millioner andra män på
den tiden, strigla sin rakkniv — en
operation som var och en vet i morgon-
brådskan kännes särdeles tidsödande.
Tanken från gårdagen dök ånyo upn.
— En liten sak, som millioner männi-
skor behöva — en kniv — en knivsegg
— ett utbytbart rakblad!
Mr. Gilette, — ty det var han —
hade fått sin idé och var ej sen att på
ett papper skissera upp en rakhyvel —
den apparat, som genom sin enkla kon-
struktion blivit urtypen för de moderna
rakhyvlarna.
Men problemets kärnpunkt var rak-
bladet och Gillette visste att för en
bra rakkniv fordras ett gott stål. Hur
detta skulle vara beskaffat, visste han
ej så noga. Utkommen på gatan tittade
han emellertid in i ett närbeläget stål-
lager och förhörde sig om vad där fanns
att få, dock utan att förråda sin idé.
Han ville ha ett bra eggstål i någon
tunn dimension och det visade sig att
stålgrossisten kunde ganska väl till-
mötesgå hans önskningar och även ge
honom några nyttiga anvisningar. Mr.
Gillette hade nämligen råkat vända sig
till den stora firman E. T. Ward’s Sons
Co. och stålet han fick var ett stycke
kallvalsat och härdat svenskt bandstål
av Uddeholms tillverkning, som redan
på den tiden hade stor marknad i
Amerika.
Som vi alla vet, blev Gillettes upp-
"finning en stor framgång, och den firma
han grundade har utvecklats till en
världsfirma. Det stål, Gillette från
början kommit att använda, visade sig:
vara av förträfflig kvalitet och förbin-
delserna med Uddeholms kallvalsverk
i Munkfors blevo med åren allt in-
timare. Det är stora mängder av högt
förädlat värmländskt stål, som för detta
ändamål skeppats över Atlanten; många
tusen ton rör det sig om — en nästan
paradoxal siffra när man betänker, att
ett kilogram stål räcker till över tusen
rakblad.
Den konkurrens, som givetvis snart
uppstod på detta område, fordrade att
man alltid höll sig på toppen av kva-
litet, och vid Uddeholms laboratorier
har man också oförtrutet arbetat i detta
syfte. I sin strävan att uppnå en egg
med stor skärpa och hållbarhet fann
man snart att korrosionen — rosten —
spelar en dominerande roll för bladens
varaktighet, och problemet blev då att
få fram ett rostfritt stål — men ett
rostfritt stål med skärpa, en skärpa,
som var lika bra eller helst ännu bättre
än den hos det utmärkta rakklingstål
som ditintills framställts.
Saken var ej lätt, men de rostfria
rakbladen kom — tack vare ett ener-
giskt arbete, och det stod snart klart,
att man här var inne på rätt väg. Bla-
den blevo utmärkta — ja frågan var
Ett rakblad från brons”
åldern —(1700—500 f.
Kr.), funnet i Värm-
land.
egentligen om de inte voro alltför bra!
Om bladen varade alltför länge skulle
måhända omsättningen minska? Man
befann sig just omkring år 1930, som
för USA och större delen av världen
i övrigt innbar början till en mycket
svår ekonomisk depression. Det fanns
röster, som ville förklara denna depres-
sion med, att industriproduktionen nått
en så hög fullkomning att en stockning
inträtt, och att världen skulle ha råkat
bli ett offer för vad man kallade ”tekno-
krati”. Såsom ett tankeexperiment och
exempel på vad man menade framdrogs
f. ö. just möjligheten av att framställa
ett ”evighetsrakblad” av en hård, out-
slitlig metall, vilket, om det lyckades,
skulle ruinera hela rakbladsindustrien!
Gillette blev fundersam. Han hade
själv funnit de rostfria rakbladen vara
mycket bra och ha stor livslängd, och
han räknade ut att de voro värda minst
1 dollar per styck i förhållande till de
blad han sålt hittills, men ett sådant
pris bleve svårt att få ut, och därför
han få se omsättningsvärdet
(Forts. på sid. 28.)
riskerade
Maskin för kontinuerlig utstansning av rakblad (Uddeholms A-B i Munkfors
FORSS nn
TEENIK för ALLA = 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
