Måste maskindelar vara av metall? D: härdbara konsthartsmaterialen ha funnit allt större användning inom tekniken. De användas som utbytesmate- rial för huvar, fotplattor av metall, m. m. Inom alla tekniska områden har man börjat använda dem i allt större utsträckning, t. ex. vid tillverkning av radioapparater, instrumenttavlor till bi- lar, telefoner o. d. Pressmassans främ- sta fördelar framför metallen är, att man inte behöver företa någon särskild, yt- behandling, såsom målning eller lacke- ring, efteråt. Genom sina goda isole- rande egenskaper är den högt uppskat- tad inom elektrotekniken, då man i mot- sats till vad fallet är med metaller, inte behöver vidta några särskilda isolerings- åtgärder. Pressmassan består vanligen av konst- harts och fyllnadsmaterial. Konstharts framställes nästan uteslutande av fenol- och kresolharts eller för den ljusa fär- gens skull av urinämnesharts. Som fyll- nadsmaterial användes sågspån, asbest, pulverformig eller spunnen, cellulosa- el- . ler textilmaterial. I Tyskland ha de härdbara konsthartspressmaterialen in- delats i olika typer, och kontrolleras av statliga provningsanstalter. Fyllnadsma- terialet har stort inflytande på hårdhe- ten och kvaliten. Av detta bestämmes också nästan alltid typbeteckningen. Den i pressmassan ingående hartsen utgör mellan 35 och 50 proc. Hårdast blir den av cellulosa- eller textilämnen fram- ställda pressmassan. De allmänna håll- fasthetsbegreppen som drag-, böj- och tryckhållfasthet ge här ingen fullgod bild. Pressmaterialets draghållfasthet är ringa hos nästan alla typer, ungefär 250 kg per ecm?. Dragpåkänning av press- material förekommer därför sällan i 10 TEKNIK för ALLA ELEKTRISK BALKHYVEL I ARBETE praktiken. För det mesta användes en typ med sågspån som fyllnadsmaterial. Det är lättarbetat, stärkt och billigt. '£ Förarbetningen av det härdbara konst- hartspressmaterialet sker i en stålform vid en temperatur av 145—170 grader och ett tryck av 250—1 000 kg/cm2. Härdbara konsthartspressmaterial kun- na mjukas upp under tryck och hetta och sedan härdas på nytt. Hoppressning av materialet är det äldsta förfarings- sättet. Genom en hålmejsel skakas pressmassan i form av pulver eller kom- primerade tabletter ned i behållaren. Pulvret uppvärmes i förväg, och härige- nom underlättas pressningen och nedsät- tes härdningstiden. I allmänhet räknar man med en härdningstid av 0,5 min./mm godstjocklek. På detta sätt bearbetas samtliga pressmateriel. Vid sprutpressning tryckes pressmas- san in i den redan slutna formen under tryck. Det härvid uppkomna spruttryc- ket uppgår till 1 800—2 400 kg/em2. Ge- nom kraftig upphettning av pressmas- san i blandningskammaren och hop- blandningen vid genomgången av mun- stycket kan härdningstiden sättas ned t. o. m. vid största godstjocklek. Den varierar mellan 45 och 120 sekunder. Fördelarna av detta förfaringssätt lig- ger i de exakta måtten, i den oklander- liga inbäddningen av metaller där sådan erfordras samt, i den korta härdnings- tiden även för stora kvantiteter. Sprut- pressandets nackledar är framför allt, att man erhåller mycket oanvändbart avfall, som vid små delar kan upp- gå till 100 proc. och mer av det fär- digpressade stycket och den starka slit- ningen på munstycket. Vid strängpress- ning faller pressmassan från en matar- tratt in i maskinens behållare och tryc- kes av en fram- och tillbakagående kolv in i den egentliga presskammaren. Behållaren upphettas till 145—175 gra- der. På detta sätt kan t. ex. gardinstän- ger, rör, stavar o. d. framställas. De av konstharts pressade föremålen bör så vitt möjligt kunna tas färdiga upp ur formen. Litet efterbearbetning fodras dock alltid, då det inte kan und- vikas att det uppstår en gjutrand mel- lan stämpeln och dynan. Att företa änd- ringar på en redan färdiggjuten sak är svårt och förbundet med höga kostnader, eftersom formen måste härdas, innan den tas i bruk. Ju enklare föremålet är, som skall formas, desto enklare kan for- men också vara. Svårigheter uppstå särskilt, då en del av ett annat råma- terial skall göras om till pressmaterial Ja bytas ut med den dittillsvarande elen. Kalklösning för eldsläckning I en västtysk gruva har man provat en eldsläckningsvagn, utrustad med två högtryckluftbehållare och ett kar, i vil- ket omrörning sker mekaniskt. Försöken visade att man med tillhjälp av denna vagn på ett enkelt och effektivt sätt kan släcka fosforbrandbomber och att träbränder som släckts med kalkvatten- lösning äro svårare att återantända, än om endast vatten använts för släcknin-