Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknik för Alla:s tekniska ordbok: glättningsdrossel—gråjärnsgjutgods
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNIK FÖR ALLA:s
I ORDBOKEN INGÅENDE DEFINITIONER GRANSKADE AV:
Professor O. H. Faxén (mekanik)
Professor Hannes Alfvén (elektroteknik)
Fil. lic. Iwan Bolin (kemi)
TEKNISKA ORDBOK!
HUVUDREDAKTÖRE R:
Civilingenjör Olov E. Svahn (mekanisk teknologi)
Civilingenjör H. Hallendorff (mekanisk teknologi)
Copyright: TEKNISKA FÖRLAGS AB, STOCKHOLM
Ingenjör Sven Sköldberg
Redaktör N. Fr. Etterling
greinachkoppling: likriktarkopp-
ling, vilken ger en likspänning,
som är större än växelspännin-
gens maximivärde.
grenrör: gjuten rördel för grövre
avloppsledning med på sidan i
vinkel anordnad röranslutning
(avgrening) av oftast klenare
dimension.
griplina: vid gripskopemaskiner
den lina, som sluter gripskopans
bägge käftar. Kallas även slut-
ningslina.
gripskopa: transportmedel = för
massagods, såsom kol, koks, sand
e. dyl., bestående av en vid en
lyftkranskrok upphängbar be-
hållare eller skopa, vars delar
(käftar) vanligtvis på maskinell
väg kunna slutas vid lastens in-
tagande och öppnas vid dess
tömning.
grovfil: fil med djupa räfflor
(grader) på stort inbördes av-
stånd. Kallas även skrubbfil.
grovrenare: stubbavskiljare (se
d. 0.).
grundenheter: enheter, ur vilka
ett måttsystems alla övriga en-
heter kunna härledas.” I alla de
vanligaste måttsystemen ingå
enheterna för längd och tid
som grundenheter. Som tredje
grundenhet tillkommer enheten
för massa eller kraft.
grundfrekvens: den lägsta frek-
vensen hos de sinusformiga
förlopp, vari ett godtyckligt
växelströmsförlopp kan uppde-
las enligt fourieranalysen. G.
är lika med det ursprungliga
växelströmsförloppets : frekvens.
grundhyvel: handhyvel med ett
smalt, i rät vinkel, L-formigt
böjt järn. Användes för hyvling
tvärs över fibrernas längdrikt-
ning 1 spår och dylikt för ut-
jämning av botten, sedan spå-
rets sidor först begränsats med
en gradsåg.
grundmaterial: det vid svetsning
oberörda materialet i arbets-
stycket.
grundton: det sinusformiga växel-
strömsförlopp i en uppdelning
enligt fourieranalysen av ett
godtyckligt växelströmsförlopp
(periodiskt förlopp), som har
den lägsta frekvensen (grund-
frekvensen) (se d. 0.).
grundämne: ämne, som genom
vanliga kem. reaktioner icke
kan sönderdelas. Antalet grund-
ämnen är 92, varav 90 äro kän-
da. Benämnes även element.
gruppcentral: central (tavla) med
säkringar, vilka äro inkopplade
närmast efter mätaren i eh elek-
trisk installation.
gruppledning: från den sista säk-
ringen i en elektrisk installation
utgående ledning. Till g. anslu-
tas förbrukningsapparaterna.
gruvgas: se metan.
gruvspel: maskinell anordning för
uppfordring av brutet berg ur
gruvor.
gråberg: ofyndigt eller icke malm-
förande berg.
gråjärnsgjutgods: gjutgods av
s. k. grått järn, d. v. s. järn
med hög kolhalt i vilket kolet i
huvudsak uppträder i form av
grafitfjäll inbäddade i grund-
massan.
glättningsdrossel: i serie med be-
lastningen till en likriktare in-
kopplad drossel för glättning
(se d. 0.) av likströmmen.
glättningskondensator: parellellt
med belastningen till en likrik-
tare inkopplad kondensator för
glättning (se d. o.) av likspän-
ningen.
glättningsorgan: organ för glätt-
ning (se d. o.) av den av en lik-
riktare lämnade likspänningen
eller likströmmen. G. utgöres
vanligen av en med belastning-
en seriekopplad dämpspole (se
d. 0.) eller en med belastningen
parallellkopplad kondensator el-
ler bådadera. För effektivare
glättning användes filter (jfr
glättningsdrossel och glättnings-
kondensator).
glödelektrisk ventil: se glödkatod-
likriktare.
glödelektroner: från en metallyta
genom uppvärmning utträdande
fria elektroner.
glödgning: värmebehandling av
metallmaterial, framförallt stål,
genom upphettning av materia-
let till minst 550” C och efter-
följande hastig eller långsam
avkylning för att därmed t. ex.
göra detta hårdare eller mju-
kare.
glödgryta: gryta, i vilken de före-
mål, som skola glödgas, inläggas
för att skyddas mot oxidation
under värmebehandlingen. Kal-
las även glödpanna.
glödgugn: detsamma som glödugn
(se d. 0.).
glödkatod: katod, som emitterar
elektroner genom uppvärmning.
glödkatodlikriktare: ventil (= lik-
riktare), som arbetar med glöd-
elektroner. Dessa glödelektroner
kunna härvid emitteras i va-
kuum eller i ett gasfyllt rum.
I förra fallet är den glödelek-
triska ventilen identisk med det
vanliga elektronröret och ger
endast svaga strömmar, medan
densamma i det senare fallet
lämnar avsevärt större ström-
styrka.
glödkatodrör: elektriskt urladd-
ningsrör, i vilket en elektrod
(katoden) vid uppvärmning
emitterar elektroner.
glödlampa: anordning för om-
vandling av elektrisk energi till
ljusenergi. G. består i huvudsak
av en sockel med därpå fastsatt
glaskolv, vilken innehåller en
glödtråd av kol eller (i moderna
lampor) volfram.
glödpanna: detsamma. som glöd-
gryta (se d. 0.).
glödspiral: tändspiral (se d. 0.).
glödspån: oxidbeläggning, som bil-
das då t. ex. glödande järn är i
beröring med oxiderande gaser,
såsom luft, kolsyra, rökgaser
e. ayl. Kan avlägsnas genom
betning. Kallas även avbränna,
hammarslagg eller valssinner.
glödstrumpa: glödkropp av väv-
nad, impregnerad med torium-
eller ceriumnitrat. Användes vid
alstrande av glödljus.
glödström: den ström, som genom-
flyter glödtråden i ett elektron-
rör eller ett urladdningsrör.
glödströmsbatteri: batteri, som
lämnar glödström till glödtrå-
darna i elektronrör (se A-bat-
teri).
glödströmsmotstånd: variabelt
motstånd i glödströmkretsen för
reglering av glödströmmen.
93
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
